Det nuvarande Lindskogska husets gårdsplan har haft flera olika ägare under staden Jakobstads historia från 1600-talet fram till våra dagar. Tomten har bebotts av flera av de mest betydande handelsmännen och borgarna i staden. Under utgrävningarna undersöktes likväl inte den tomt som ägdes av Adolf Lindskog, för den låg norr om den nuvarande gårdsplanen, och där har de arkeologiska lagren förstörts av grävarbeten, som utförts vid utbyggandet av kommunalteknik.
Under utgrävningarna hittades rester av gårdarnas och gatornas byggnadsbestånd, men endast få föremål. En tydlig, stenlagd och tämligen bred del av en gata gick tvärs över utgrävningsområdet. Det är fråga om Östergatan eller Öster Lång Gatan, som finns med redan på en karta från år 1735.
Gatan
Vid utgrävningarna påträffades flera gatustenläggningar ovanpå varandra. Stenläggningarna kan grovt indelas i tre olika tidsskeden, det yngsta och mellersta lagret kan dateras till ca 1700-talet. De olika tidsskedena kan särskiljas från varandra med hjälp av de spår av bränder och de fynd som finns i jordlagren mellan stensättningarna. Gatstenarna var små kullerstenar, i den yngsta gatubeläggningen fanns också tegelstenar bland kullerstenarna. Gatan var 2,1–3,5 m bred.
I den yngsta gatustenläggningen hittades växtrester av kulturogräs samt våtmarks- och strandväxter, som vittnar om mänsklig verksamhet. De här resterna tyder på att man som foder har använt ängshö, som kanske har forslats längs gatan. Dessutom hittades smultron, hallon och granbarr. Djupare ner fortsatte gatan som en tät stengata, som var 2-3 m bred. Under den fanns ett jordlager, som torde ha anknytning till bränderna i staden 1714.
Bild 1. Den yngsta gatustenläggningen från 1700-talet. Bild: Museiverket.
Bild 2. Gatustenläggning från 1700-talet. Bild: Museiverket.
Den äldsta gatan, som fanns under det här lagret, var 2,4–3,3 m bred och hade större stenar. Gatan kanske låg på en backe, för stenarna var lagda snett neråt. Gatan avskildes från tomterna av icke-stenlagda områden, där regnvattnet kunde rinna.
Bild 3. Del av den äldsta gatan, som dateras till början av 1700-talet, slutet av 1600-talet. Bild: Museiverket.
Gårdsplanen
Bredvid gatan från 1700-talet fanns en liten byggnad utan eldstad, med brädgolv. Med ledning av storleken (2,6 x 2,9 m) och avsaknaden av eldstad kan man anta att det är grunden till antingen en bod eller ett förråd. Byggnaden hade delvis lyfts upp på stockar och stenar, och grunden hade tätats med stenar. Under byggnaden hittades stora träspån, som tyder på att byggnadens stockar hade huggits till på platsen. I jordproven som togs ovanpå golvet hittades rester av gran, rönn, hallon och mjölon.
Bild 4. Golvet till en bod. Bild: Museiverket.
Utmed gatan fanns grunden till en stor eldstad. Grunden var gjord av tegel och trä, och runt den fanns stenar. Stenarna kan komma från stenfoten till ett förstört hus, men det är svårt att med säkerhet tolka de kringspridda stenarna som en byggnad. Om det är frågan om en byggnad, kan här ha funnits t.ex. en bastu eller ett rökpörte. Eldstaden kan ha varit en ugn inuti byggnaden eller en utomhusspis. Bredvid den fanns en del av en vackert lagd stensättning från en gårdsplan och stenhögar med runda stenar, som kan ha varit stenarna i bastuugnen.
Bild 5. En träkonstruktion som påträffades bredvid spisgrunden. Bild: Museiverket.
En del av grunden till en stor byggnad med stenfot (storlek 9,6 x 3-3,9 m) av samma ålder som den äldsta gatan frilades också. Inne i byggnaden fanns grunden till en ugn av tegel. Det torde vara fråga om ett uppvärmt boningshus med glasfönster, eller en del av en stor byggnadsgrupp.
Under byggnaden hittades en liten och låg (1 x 1 m, 82 cm djup) jordkällare. I jordprovet som togs där hittades hampfibrer, brännässla, gran, hallon och sädesslaget korn. Den äldsta gatan kantades av stadiga pålar, som hölls på plats med stenar. Pålarna utmärkte troligen tomtgränsen. Den äldsta byggnaden är antagligen byggd under senare hälften av 1600-talet, då en handelsman bodde på tomten.
Bild 6. En jordkällare byggd av trä. Bild: Museiverket.
