Kvinnfolket skötte om att hushållet fungerade i vardagen, som att tillreda måltiderna för familjen och eventuellt arbetsfolk. Maten lagades ofta i rödgodskärl, men också trä- och metallkärl användes. Kärl av rödlera var daglig bruksvara på 1600–1800-talet. Trefotsgrytor användes både som gemensamma matkärl och vid matlagningen, liksom pannor, fat och skålar av olika storlek. Flaskor, krukor och kannor av keramik var avsedda för förvaring av drycker och stopen för att dricka ur.

Bild 1. En husmor upptagen av hushållsarbete. Bild: Museiverkets bildsamlingar. Foto: Vahter Tyyni.

Söndriga lerkärl lagades vid behov. Man borrade hål i bitar som lossnat och fogade ihop bitarna genom att trä ett snöre genom hålen. Bland de skärvor av rödgodskärl som hittades vid utgrävningarna finns också bitar med hål som gjorts i reparationssyfte.
Man åt i huvudsak med kniv och sked. Knivskaften var i allmänhet gjorda av trä, men de finaste knivarna kunde ha skaft av silver, elfenben, ädelträ eller t.o.m. bärnsten. Fynden i Jakobstad omfattar några skedar och flera knivar – en av dem är helt gjord av trä.
I allmänhet hittar man rikligt med fragment av glasföremål vid utgrävningar. Typiska fynd är halsen eller bitar av glasflaskor och burkar. Vid utgrävningarna av Lassfolkska kvarteret i Jakobstad tog man också till vara fragment av glaskärl, t.ex. foten av en bägare.

Tillverkningen av textilier, såsom linberedning, vävning, spånad och sömnad hörde till kvinnornas sysslor. En fingerborg, en sax och nålar, som hittades vid utgrävningarna, vittnar om tillverkning av textilier för husbehov. De spännen och knappar som hittades vid utgrävningarna säger något om klädseln på den tiden. Ett förgyllt spänne och glaspärlor som användes för pärlbroderier på kläder är detaljer i finkläder som användes av förmögnare folk. Andra fynd som hör till klädseln var fragment av skosulor i läder. På några bitar kan man ännu se spår av sömmar. Bland fynden finns sulor till såväl barn- som vuxenskor.

Bild 2. Ibland var gårdsplanen belagd med tegel. Bild: Museiverket.