1 Verksamhetsidé
Jakobstads gymnasium är det största och äldsta gymnasiet i norra svenska Österbotten. Skolan har ett mångsidigt kursprogram som ger de studerande många valmöjligheter. Därtill utnyttjar skolan tvåspråkigheten och kulturutbudet i den stimulerande stadsmiljön. Skolan är också mån om att upprätthålla internationella kontakter och kontakter till näringslivet. En studerande i Jakobstads gymnasium har således alla möjligheter att utveckla sin personlighet, erhålla goda kunskaper i läroämnena och goda förutsättningar för fortsatta studier och för det liv som väntar efter studentexamen.

Tradition och innovation
Jakobstads gymnasium, som firade sitt 100-årsjubileum hösten 2004, har en etablerad plats i stadens och regionens bildningstradition. Det är fullt berättigat att påstå att skolan kan erbjuda en enastående inlärningsmiljö. Skolbyggnaden, där tre olika delar (1904, 1959 och 2006) bildar en funktionell och spännande helhet, avspeglar mer än ett sekel av lärdomshistoria och arkitektur. Omgivningen uppvisar intressanta kontraster som den sköna, rogivande skolträdgården alldeles intill skolan och en stimulerande stadsmiljö med gågatan och centrum på några hundra meters avstånd.

Skolan är till för de studerande och deras behov av självstudieplatser och möjligheter till socialt umgänge har tillgodosetts i planeringen. De studerande är också garanterade tillgång till skolans utrymmen i studiesyfte utom lektionstid.

De studerande uppmuntras att välja ett ambitiöst studieprogram så att de tar tillvara sin egen potential och till fullo använder de resurser skolan kan bjuda. För att nå denna målsättning är alla lärare engagerade i arbetslag ledda av studieledare. Idén med arbetslagen är att lärarna skall åstadkomma en bättre uppföljning av de studerandes prestationer och kunna sporra dem till goda resultat. Tack vare arbetslagen blir alla lärare delaktiga i utvecklingsarbetet. Den studerandes eget ansvar för val, studieprogram och studiegång betonas. Strävan är att den studerande skall nå insikt om att livslångt lärande inte bara är ett ofrånkomligt obligatorium utan ett privilegium.

De tre studieledarna bildar tillsammans med studiehandledare, biträdande rektor och rektor skolans ledningsgrupp, pilotgruppen.

De studerande utgör tillsammans med alla andra som är verksamma i skolan skolsamfundet.

Alla medlemmar i skolsamfundet skall ges möjligheter att komma till sin fulla rätt. Alla skall ges tillfälle att påverka i gemensamma angelägenheter. Respekt för andra människor, deras värderingar och arbete; tolerans och öppenhet gentemot det som upplevs som främmande och nytt skall prägla samvaron och andan i skolan.

Fester och traditioner har en viktig plats i skollivet. I det årskurslösa gymnasiet där undervisningsgrupperna sammansättning ständigt växlar är deras betydelse ännu större. De stärker gemenskapen och samhörigheten i skolsamfundet.

Elevkåren har en stark ställning som intressebevakare och påverkare. Elevkårens styrelse och ledningsgruppen sammanträder regelbundet för att dryfta gemensamma angelägenheter. Elevkårens tidning Geten, som i regel utkommer varje period, väcker alltid förväntningar och den läses av såväl studerande som lärare.

Möten med hela personalen, arbetsplatsmöten, hålls regelbundet.

Jakobstads gymnasium präglas av en fast tilltro till allmänbildningens betydelse och gymnasiets uppgift som förmedlare av kunskap och allmänbildning. Likaså är förvissningen stark om att en välfungerande, mångsidig och oberoende gymnasieutbildning skall ses som en viktig framgångsfaktor för staden och regionen.

3 Studiehandledningen
Studiehandledningen i gymnasiet syftar till att stöda studerande i deras studier så att eventuella problem i studierna kan avhjälpas, effektiviteten i skolarbetet främjas och utslagningstendenser motverkas. Studiehandledningen syftar även till att stöda de studerande i deras planering av fortsatta studier och yrkesval. Varje gymnasiestuderande har rätt till studiehandledning. Studiehandledaren bär huvudansvaret. Planeringen sker i samråd med rektor och grupphandledare. Studiehandledaren håller lektioner som behandlar gymnasiestudierna och studier efter gymnasiet, samt ger de studerande individuell handledning.

Varje studerande ingår i en basgrupp som leds av grupphandledare. Grupphandledaren är den studerandes närmaste kontaktperson som sköter kontakten till hemmet samt förmedlar all nödvändig information till sin grupp. Grupphandledaren ansvarar tillsammans med studiehandledaren för handledning i uppgörandet av läsordningen i perioder. Grupphandledaren följer med hur studierna avancerar och håller utvecklingssamtal med varje studerande. Grupphandledaren har överblick över ökad frånvaro och eventuella studiesvårigheter. Uppföljningsarbetet görs i samverkan med studiehandledare, rektor och kurator. Ämneslärarens uppgift är att vägleda de studerande i studierna i sitt ämne och följa med deras deltagande i undervisningen.

Skolans rektor informerar de studerande och deras vårdnadshavare om de regler som gäller för gymnasiestudierna och studentexamen.

4 Temaområden
Temaområdena är samhälleligt betydelsefulla utmaningar som all fostran och utbildning står inför. Temaområdena strukturerar verksamhetskulturen i gymnasiet. De går över ämnesgränserna och integrerar undervisningen.

Gemensamma mål för alla temaområden är att de studerande skall kunna

• iaktta och analysera moderna företeelser och miljöer
• framföra motiverade uppfattningar om vilket slags framtid som bör eftersträvas
• bedöma den egna livsstilen och rådande trender ur ett framtidsperspektiv
• fatta beslut och arbeta för den framtid som de anser värda att sträva efter.

Gemensamma temaområden för alla gymnasier är

• aktivt medborgarskap och entreprenörskap
• hälsa och trygghet
• hållbar utveckling
• kulturell identitet och kulturkännedom
• teknologi och samhälle
• informations- och mediekunskap.

Temaområden specifika för Jakobstads gymnasium är

• den europeiska dimensionen och globaliseringen
• estetik - skapande verksamhet i ett miljöperspektiv.

Temaområdena beaktas i undervisningen i alla läroämnen på ett naturligt sätt och genomsyrar gymnasiets verksamhetskultur. Vissa huvudpunkter ingår i ämnesdelarna i läroplanen.

Årligen väljs ett av de angivna temaområdena till årets tema. Det valda temat skall återspeglas i skolans verksamhet.

4.1 Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Temaområdet aktivt medborgarskap och entreprenörskap syftar till att fostra de studerande till aktiva, ansvarskännande och kritiska medborgare. Detta innebär engagemang och vilja att vara med och påverka den politiska, ekonomiska och sociala verksamheten på olika samhällsområden och i kulturlivet. Engagemanget kan ske på lokal, nationell, europeisk och global nivå.

Målet är att den studerande skall

• fördjupa sin kännedom om det demokratiska samhällets funktionsprinciper och de mänskliga rättigheterna
• kunna bilda sig en egen motiverad uppfattning och diskutera den så att också samtalspartnerns åsikter respekteras
• känna till olika demokratiska system och verksamhetssätt
• som individ och gruppmedlem vilja delta i att skapa allmänt välstånd i närmiljön, på hemorten, i samhället och livsmiljön och påverka beslutsfattandet i samhället
• tillägna sig initiativkraft och entreprenörskap som handlingsmönster
• känna till olika former av företagsamhet och dess möjligheter och verksamhetsprinciper
• förstå arbetets betydelse för individen och samhället
• känna till det inflytande som konsumenten har och kunna utnyttja det.

När temaområdet genomförs bör tonvikten ligga på praktiska övningar och på personliga erfarenheter genom engagemang och påverkan. Förutom genom skolans egen insats kan en sådan studiemiljö skapas i samarbete med andra samhällsorgan, med olika organisationer och företag.

4.2 Hälsa och trygghet
I gymnasiet bör man låta de studerande uppleva delaktighet, ömsesidigt stöd och rättvisa. Dessa faktorer är viktiga källor till livsglädje och psykisk hälsa och samt ger kraft att orka. Syftet med temaområdet hälsa och trygghet är att de studerande skall inse de grundläggande förutsättningarna för sin egen och för samhällets välfärd. Temaområdet skall sporra de studerande att arbeta för hälsa och trygghet i familjen, i närmiljön och i samhället. Det befäster förmågan att upprätthålla hälsan och tryggheten i vardagen, en förmåga som var och en behöver i livets olika skeden och i synnerhet i krissituationer.

Målet är att de studerande skall

• kunna uttrycka känslor och åsikter i sitt umgänge på ett sätt som utvecklar dynamiken i skolgemenskapen och också hantera besvikelser, motsägelsefulla erfarenheter och konflikter utan våld
• våga ta ett individuellt ansvar för andras hälsa och välbefinnande samt för klimatet i studiegemenskapen och själv kunna ta emot stöd av andra
• kunna bedöma vilka handlingsmönster eller strukturella faktorer i sociala och samhälleliga sammanhang som främjar hälsa och trygghet och vilka som kan äventyra dem
• handla så att han eller hon utövar ett positivt inflytande på trivseln och tryggheten i studiegemenskapen
• identifiera allvarliga problem och kunna söka hjälp och anlita välfärdstjänster eller vidta andra ändamålsenliga åtgärder även i undantagssituationer
• förmå hantera förändringar och osäkerhet och skapa en grund för nya möjligheter.

Upplevelsen av hälsa och trygghet är i allmänhet samtidigt fysisk, psykisk och social. Också rättvisan spelar i det sammanhanget en väsentlig roll. Upplevelsen är individuell, men fundamentet finns i gemenskapen.

4.3 Hållbar utveckling
Syftet med strävan efter en hållbar utveckling är att trygga möjligheterna till ett gott liv för nulevande och kommande generationer. Människan skall i all verksamhet lära sig att anpassa sig till naturens villkor och inse gränserna för vad jordklotet tål. Gymnasiet skall sporra de studerande till ett hållbart levnadssätt och till att verka för en bärkraftig utveckling.

Målet är att de studerande skall

• ha baskunskaper om de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensionerna av en hållbar utveckling och förstå att utvecklingen blir bärkraftig endast om dessa genomförs samtidigt
• kunna mäta, bedöma och analysera förändringar i naturen och i den kulturella och sociala miljön
• reflektera över vad ett hållbart levnadssätt, en naturbevarande och ekologiskt bärkraftig produktion innebär, över hurdan en sådan organisation och ett sådant samhälle är som förstärker sitt sociala kapital samt över hur man kan skydda naturens fortbestånd för kommande generationer
• i sitt dagliga liv, som gymnasist, konsument och aktiv medborgare vilja och kunna verka för en hållbar utveckling
• ha förmåga att lokalt, nationellt och internationellt samarbeta för en bättre framtid.

Genom detta temaområde skall de studerande lära sig att granska förutsättningarna för en bärkraftig utveckling ur flera synvinklar: det gäller att klarlägga hur människans verksamhet har påverkat miljön och hur människans sätt att forma sin omgivning har förändrats i och med den kulturella evolutionen. Det gäller också att analysera globala miljörisker och orsakerna till dem och att finna olika medel för att korrigera utvecklingens riktning. Problem i anknytning till befolkningstillväxt, fattigdom och hungersnöd diskuteras. De studerande skall lära sig att se materiens och energins kretslopp i naturen och produktionssystemen samt att spara energi och råmaterial. Ett diskussionstema är hurdan en ekonomisk tillväxt som inte baserar sig på ökad användning av råmaterial och energi kunde vara och vilken betydelse ekonomisk stabilitet har för miljöskyddet och för människornas välfärd. De studerande skall bekanta sig med sådana företag och sådan teknik som omsätter principerna för en hållbar utveckling i praktiken och lära sig att utnyttja möjligheterna att som konsument påverka utvecklingen. Vidare undersöks hur människans aktiviteter kan anpassas till omgivningen så att kulturtraditionerna respekteras och så att naturens diversitet bevaras. Därtill gäller det att lära sig att leva miljövänligt och undersöka de strukturella förutsättningarna för det. I undervisningen och gymnasiets vardag ges exempel på goda rutiner.

För att aktivt våga främja en hållbar utveckling måste den studerande få uppleva att hans eller hennes etiska, praktiska, ekonomiska, samhälleliga och yrkesmässiga avgöranden har betydelse. De studerande bör få en uppfattning om de stora förändringar som behövs och om det breda samarbete som är en förutsättning för att uppnå resultat. Vid sidan av undervisningen kan skolan genom ett eget miljöprogram eller ett program för en hållbar utveckling och genom en miljömedveten verksamhetskultur sporra de unga till ett miljövänligt levnadssätt.

4.4 Kulturell identitet och kulturkännedom
Gymnasieutbildningen skall erbjuda de studerande möjligheter att bygga upp sin kulturidentitet med hjälp av sitt modersmål, sin gestaltning av det förflutna, sin religion samt genom konst- och naturupplevelser och andra frågor som är betydelsefulla för de studerande. De bör känna till de gemensamma nordiska, europeiska och allmänmänskliga värderingarna och märka hur sådana värderingar eller en avsaknad av dem avspeglar sig i vardagen, i det finländska samhället och i världen. Gymnasiet skall erbjuda studerandena rikligt med möjligheter att förstå hur vårt kulturarv har uppstått och vilken uppgift eleverna kan tänkas ha när det gäller att upprätthålla och förnya kulturarvet.

Gymnasiet skall främja en positiv kulturell identitet hos de studerande och ge dem insikter i olika kulturer. Det kan bana väg för interkulturell verksamhet och ett framgångsrikt internationellt samarbete.

Målet är att de studerande skall

• känna till olika tolkningar av begreppet kultur och kunna beskriva olika kulturella särdrag
• känna till det andliga och materiella kulturarvet
• vara medvetna om sin kulturella identitet, veta till vilken kulturgrupp de vill höra och kunna fungera som tolkar för sin kultur
• värdesätta kulturell mångfald som en källa till berikande upplevelser och skaparkraft och kunna reflektera över olika alternativ för den kulturella utvecklingen
• kunna kommunicera mångsidigt även på främmande språk med människor som har en annorlunda kulturell bakgrund
• aktivt vilja medverka till att bygga upp ett mångkulturellt samhälle baserat på hänsyn.

Då verksamhetskulturen utvecklas skall man fästa uppmärksamhet vid gymnasiet som kulturmiljö, vid ett gott uppförande och vid gymnasiets egna traditioner, fester och andra evenemang. Studerandena uppmuntras till kommunikation och samarbete över språk- och kulturgränserna.

4.5 Teknologi och samhälle
Utgångspunkten för den tekniska utvecklingen är människans behov av att förbättra sin livskvalitet och underlätta sitt liv under arbete och fritid. Kännedom om lagbundenheterna i naturen utgör grunden för teknologin. I teknologin ingår kunskapen och färdigheten att planera, tillverka och använda tekniska produkter, processer och system. Sambandet mellan teknikens och samhällets utveckling betonas.

Målet är att de studerande skall

• kunna utnyttja naturvetenskaplig kunskap och kunskap från andra vetenskapsgrenar då de reflekterar över tekniska utvecklingsmöjligheter
• kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin
• kunna bedöma hur tekniken inverkar på levnadssättet, samhället och miljöns tillstånd
• kunna bedöma de etiska och ekonomiska synpunkter, välfärdsfrågor och jämlikhetsaspekter som styr den tekniska utvecklingen samt ta ställning till och motivera olika tekniska alternativ
• förstå växelverkan mellan teknik och ekonomi och kunna bedöma hur olika alternativ inverkar på sysselsättningen och arbetets innehåll<
• lära sig något om företagsamhet och bekanta sig med det lokala arbetslivet.

Temaområdet skall vägleda de studerande till att reflektera över den tekniska utvecklingen och förändringarna i samhället ur historiska, nutida och framtida synvinklar. De skall lära sig att använda, behärska och förstå teknik. De måste lära sig sådan innovations och problemlösningsförmåga som behövs i tekniskt utvecklingsarbete. De bör lära sig att granska de värderingar som ligger bakom teknologin samt teknologins följder. Uppgiften är att undersöka den moderna människans beroende av teknik och reflektera över vad detta beroende innebär för individen, arbetslivet och fritiden. Särskilt bör övervägas vilken teknik som kan anses oumbärlig med tanke på människans grundläggande behov och vilken som kan avvaras. De studerande skall uppmuntras att som individer och samhällsmedlemmar ta ställning till den tekniska utvecklingen och engagera sig i beslut om den.

Olika problem på detta temaområde kan konkretiseras så att man bekantar sig med tekniken på olika områden, såsom inom hälsa och välfärd, information och kommunikation, formgivning och musik, miljöskydd, energiproduktion, trafik och lant- och skogsbruk.

4.6 Informations- och mediekunskap
I gymnasiet skall de studerande erbjudas undervisning och verksamhetsformer som hjälper dem till djupare insikt om mediernas centrala roll och betydelse i vår kultur. Gymnasiet skall främja de studerandes attityder till medierna och deras förmåga till växelverkan samt stärka deras samarbete med de lokala eller regionala medierna. De studerande vägleds att förstå mediernas inflytande, deras roll som underhållare, informationsförmedlare och samhälleliga opinionsbildare, som källor till beteendemodeller. Medierna skapar samhörighet, de formar världsbilden och identiteten. De studerande skall lära sig att iaktta och kritiskt analysera hur den värld som medierna beskriver förhåller sig till verkligheten. De skall lära sig att värna om skyddet av privatlivet, om säkerheten och om datasekretessen när de rör sig i medievärlden.

Målet är att de studerande skall

• få tillräckliga färdigheter i att tolka och ta emot budskap: de skall lära sig att välja och tolka medietexter kritiskt och tillägna sig samhälleliga kunskaper och färdigheter som de behöver som konsumenter
• kunna behandla estetiska och etiska frågor: lära sig att ta ansvar i produktion och användning av medieinnehåll och i sitt mediebeteende
• bli skickliga i att kommunicera, samverka och påverka
• kunna producera medietexter och kunna nyansera uttrycket när de själva skall skapa och förmedla innehållet i dem
• vänja sig vid att använda medierna som studieredskap och studiemiljö, lära sig att använda dem i kommunikationssituationer i studierna samt för att söka efter och förmedla uppgifter
• känna till ekonomiska och samhälleliga faktorer som inverkar på mediernas verksamhet
• erhålla kunskap om kommunikationsbranschen, medieproduktion och upphovsrätter.

Mediekunskap i gymnasiet innebär både färdigheter och kunskaper. Medierna utgör såväl studieobjekt som studieredskap. Mediefostran går ut på att utveckla de studerandes verbala, visuella, auditiva, tekniska och sociala färdigheter samt deras studieteknik. Detta förutsätter samarbete mellan olika läroämnen och samarbete med olika medier samt lärande i autentisk miljö. I de olika läroämnena i gymnasiet måste man analysera och bygga upp kontakterna till medierna och till diskussionen i dem, till teknik, innehåll och material och till den mediekultur som uppstår kring dem. I mediekunskapen betonas samverkan mellan olika medier och visuella aspekter.

4.7 Den europeiska dimensionen och globaliseringen
Internationellt tänkande och globalt ansvar hör till de mål för undervisning och fostran som betonats i Jakobstads gymnasium. Vår region har av tradition varit öppen mot omvärlden. Kontakterna har inte omfattat bara Sverige och andra grannländer utan det övriga Europa, fjärran länder och kontinenter har länge varit realiteter för jakobstadsborna. Som medborgare i den Europeiska unionen, vars betydelse för den enskilde ständigt ökar, skall de studerande få insikt om det gemensamma europeiska kulturarvet, de värderingar som ligger till grunden för den europeiska integrationsprocessen och Finlands roll och ställning i unionen. Globaliseringen, dess möjligheter och problem skall också medvetandegöras. Världen är en och odelbar. Problemställningar som globalt ansvar, global rättvisa och en rättmätig fördelning av jordens resurser uppmärksammas.

Målen är att de studerande skall

• få kunskaper och insikter om det gemensamma europeiska kulturarvet och dess ursprung
• inse att värderingar som demokrati, tolerans, solidaritet, respekt för lag och rätt och individuellt ansvar är framsprungna ur detta kulturarv
• tillägna sig dessa värderingar
• förstå att det trots denna värdegemenskap inom Europa finns stora olikheter beroende på geografiska, historiska och ekonomiska omständigheter
• vara medvetna om att Europeiska unionen i grunden är ett fredsprojekt
• vara aktivt intresserade av europeiska och internationella frågor och se sig själva som aktörer i europeiska och internationella sammanhang
• inse att goda och mångsidiga språkkunskaper är en förutsättning för kommunikation och framgångsrikt agerande på europeiska och internationella arenor.

De studerandes intresse för europeiska och internationella frågor kräver aktiv uppmuntran. Samtidigt som internationaliseringsprocessen blir allt mera påtaglig finns det också som en reaktion på denna en tendens till isolering och avståndstagande. Internationella kontakter kan inte överskattas när det gäller att befrämja europeiskt och globalt tänkande. De studerande lär sig fördragsamhet och får förståelse för andra kulturer.

De studerande är betjänta av insikten att kunskaper i andra främmande språk utöver engelska är oumbärliga i internationella sammanhang.

4.8 Estetik – skapande verksamhet i ett miljöperspektiv
Med den inlärningsmiljö som Jakobstads gymnasium kan erbjuda faller det sig naturligt att uppmärksamma estetiken. Skolbyggnaden, Skolparken, Skata, Strengbergs- och stadshuskomplexet, stadsbebyggelsen och den urbana omgivningen i övrigt erbjuder utmärkta exempel på hur estetiska värderingar beaktats – eller i några fall negligerats – i stadsplanering och arkitektur.

Vår näromgivning gör det möjligt att lyfta fram miljöperspektivet på ett mångsidigt sätt. Inom gymnasieutbildningen är det viktigt att lyfta fram skönhetsupplevelsernas betydelse för människan. Kultur, olika konstformer och estetiska värden i förening med skapande verksamhet betonas som en motvikt till det krassa och inskränkta nyttotänkande som lätt breder ut sig till följd av de inneboende systemsvagheterna i det kursformade och årskurslösa gymnasiet.

Målet är att de studerande skall

• ha kunskap om och erfarenhet av arbete med olika estetiska uttrycksformer
• ha förmåga att analysera, tolka och använda estetiska uttryck för kommunikation och påverkan
• inse att kultur- och skönhetsupplevelser skapar harmoni, inspirerar, utvecklar och stärker individen
• ha tillägnat sig insikten om de estetiska värdenas betydelse i närmiljön
• har kännedom om historiska och nutida såväl nationella som internationella strömningar och estetiska uttryck.

Estetiken inbegriper upplevelsen av allt som människan skapat och formerna för hur detta skapande arbetas fram samt de bakomliggande idéerna. I estetiken inryms också förståelsen av den egna kulturens och andra kulturers uttrycksformer och värderingar samt förmågan att kommunicera med estetiska uttryck.

Jakobstads gymnasium har undervisning i följande språk:

På A-nivå (lärokurs som påbörjats i årskurs 3 i den grundläggande utbildningen)

• finska
• modersmålsinriktad finska
• engelska
• tyska

På B2-nivå (lärokurs som påbörjats i årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen)

• franska
• tyska

På B3-nivå (lärokurs som påbörjats i gymnasiet)

• franska
• ryska
• tyska

7.1.1 Modersmål och litteratur, svenska som modersmål
Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet. Genom det gestaltar människan sin verklighet och kommunicerar med andra. Modersmålet stärker den personliga och kulturella identiteten samt utvecklar tänkande, kreativitet och en estetisk medvetenhet.

Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp som innefattar förutom skrivna och talade texter även medietexter och bilder av olika slag. Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna samt från kulturforskningen. Genom läsande, skrivande och muntlig kommunikation tillägnar sig de studerande nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, reflektera, kritiskt granska, tolka och värdera. Genom litteratur och bildmedier får de studerande kunskap och möter förutom den västerländska kulturtraditionen även andra kulturer. Läsning av skönlitteratur bidrar också till personlighetsutvecklingen. En bred kommunikativ kompetens är grunden för lärande och för all samhällelig interaktion. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete med andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt sammanhang.

Att i tal och skrift kunna använda modersmålet är en förutsättning för studier och för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i gymnasiet.

Målen för undervisningen i modersmål och litteratur är att de studerande skall

• fördjupa sina kunskaper om språk, litteratur och kommunikation
• få en insikt om sambandet mellan språk, litteratur och lärande och kunna utnyttja relevanta begrepp då de läser, skriver, talar och lyssnar
• stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till glädje, kunskap och reflektion
• utveckla sin fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i skilda former från olika tider och kulturer
• fördjupa sina kunskaper utgående från ett vidgat textbegrepp och kunna analysera och tolka olika slags texter
• med hjälp av sin kunskap om litteratur och kommunikation se samband mellan texter och deras sammanhang och genom olika texter och medier bli förtrogna med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medvetna om destruktiva krafter att reagera mot
• fördjupa sina muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter
• fördjupa och precisera sitt språkbruk, så att språket blir mångsidigt och att de studerande når sina syften med sin kommunikation
• kunna anpassa sitt språk efter olika situationer, både privat och offentligt
• bli allt säkrare då det gäller att behärska normer för det talade och skrivna språket och förstå avsikten med språkvården både ur ett samhälleligt perspektiv och för sitt eget språkbruk
• bli medvetna om texters formspråk och retoriska medel och kunna analysera och värdera argumenterande text och själva utnyttja språket som påverkningsmedel
• kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna information
• känna sig delaktiga i olika kultursammanhang och ha förmåga att njuta av, använda och skapa kultur samt ha fördjupat sin förståelse för olika kulturer och för människor med andra levnadsförhållanden.

Bedömning
Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur skall beakta läroämnets alla delområden. I kursvitsordet skall ingå bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som graden av deltagande. För att den studerandes muntliga färdigheter och skrivfärdigheter skall utvecklas är det viktigt att utvärderingen sker i form av en process där den studerande får respons både av läraren och av hela gruppen. Den studerande skall även ges möjlighet till självvärdering, som kan bli ett stöd för en positiv och samtidigt realistisk bild av honom eller henne som talare, läsare eller skribent. Grunden för självvärderingen är att den studerande känner till kursernas mål och innehåll och på detta sätt kan följa med sin egen utveckling.

OBLIGATORISKA KURSER
Kurserna är uppbyggda så att de integrerar de olika modersmålsfärdigheterna och bildar funktionella helheter. I alla kurser fördjupar den studerande sina kunskaper om språk och litteratur, utvecklar färdigheterna i muntlig och skriftlig kommunikation och läser rikligt med fiktion och fakta. Då den studerande har läst alla de obligatoriska lärokurserna har han eller hon fått en fördjupad språkkännedom och ökad språkfärdighet. Den studerande har också fått en bred kunskap om vårt litterära arv och de litterära genrerna i funktionella sammanhang samt fördjupat sin förmåga att analysera, producera och reflektera över olika textgenrer och deras funktion i samhället.

Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang.

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå vad det vidgade textbegreppet innebär
• fördjupa sin medvetenhet om olika textgenrer
• känna till olika sätt att läsa, analysera, tolka och producera texter
• kunna välja stilnivå i sitt språk enligt situation
• kunna tolka episka texter
• kunna grundprinciperna för hur man skriftligt relaterar till annan skriven text
• delta konstruktivt i gruppdiskussioner.

• skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer
• olika textgenrer och deras funktion i samhället
• reflektion kring det egna läsandet
• introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa
• olika sätt att analysera skönlitterära texter
• grundprinciperna för materialbaserat skrivande
• grundprinciperna för gruppkommunikation

2. Epik och medietexter (MO2)
Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften.

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna använda retorikens grundprinciper
• producera olika typer av medietexter
• kunna bearbeta och analysera längre episka texter
• planera, framföra och utvärdera ett muntligt anförande.

• retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter
• tidningstexter och andra medietexter
• bild- och filmanalys
• källkritik
• analys av språkets strukturer
• romanen som litterär genre
• gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen som utgångspunkt
• recensioner

3. Texter, kultur och identitet (MO3)
Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras.

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna uttrycka sina tankar, känslor och åsikter kring den egna identiteten i både tal och skrift
• förstå begreppet kulturell pluralism
• kunna diskutera frågor kring det finlandssvenska med utgångspunkt i tryckta och digitala källor av olika slag
• kunna diskutera och analysera texter av finlandssvenska författare från olika tidsperioder
• känna till de drag som kännetecknar det finlandssvenska språkbruket
• kunna utveckla sina texter och analysera språkets form utgående från den språkvårdsteori som behandlas.

• det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland
• tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen
• begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter
• analys av text-, sats- och ordstrukturer
• den finlandssvenska litteraturen och dess historia
• förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet

4. Texter i Norden (MO4)
Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen läggs tyngdpunkten på dramatiken.

Kursens mål är att de studerande skall

• känna igen de olika nordiska språken i både talad och skriven form
• besitta grundläggande strategier för att kunna göra sig förstådda i Norden
• kunna läsa och tematisera medietexter på nordiska språk, närmast danska och norska
• behärska den grundläggande terminologin inom dramatiken
• kunna diskutera dramatiska texter både utgående från skriven text och dramatiska framföranden
• känna till principerna för välläsning.

• de nordiska språkens gemensamma bakgrund
• skillnader och likheter mellan de nordiska språken
• samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden
• produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats
• skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen
• dramatikanalys och teaterbesök
• läsning, dramatisering och gestaltning av texter

5. Moderna texter (MO5)
Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer.

Kursens mål är att de studerande skall

• känna till olika stilmedel och kunna kommentera bildspråket i en text, speciellt i lyriska texter
• kunna tolka, analysera och gestalta texter och relatera dem till den kulturella kontexten
• förstå hur man sett på litteraturen och dess uppgift under olika tidsperioder och strömningar under den moderna litteraturens historia.

• lyrikanalys: stil, struktur, reception
• produktion av reflekterande och analyserande texter
• 1900- och 2000-talets litteratur och litterära ismer
• litterära diskussioner inför publik

6. Textens makt (MO6)
Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket.

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna analysera argumentationen i en text både skriftligt och muntligt och kritiskt kunna värdera medietexter och andra slag av saktexter
• producera både skriftliga och muntliga texter som innehåller en effektiv argumentation
• utveckla sin förmåga att analysera en skönlitterär text utgående från ett läsarorienterat perspektiv
• kunna diskutera hur författare använder språk, stil och innehåll som maktmedel
• kunna och våga uttrycka och motivera sina åsikter i en debatt
• utöka sin medvetenhet om hur bild- och textflödet påverkar samhället och den enskilda individen.

• argumentationsanalys
• analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning
• reklamanalys
• källkritik
• skillnader mellan kvinnligt och manligt språk
• äldre och nyare tendenslitteratur
• teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt

7. Muntlig kommunikation (MO7)
Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang.

Kursens mål är att de studerande skall

• fördjupa sina kunskaper om interaktion och muntlig kommunikation
• utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt utveckla sin förmåga att uppträda, lyssna och samtala
• känna till och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som budskapets trovärdighet.

• typiska drag i olika interaktionssituationer
• verbal och nonverbal kommunikation
• olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner
• kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation

8. Fördjupad skriv- och textkompetens (MO8)
Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter.

Kursens mål är att de studerande skall

• fördjupa sin förmåga att läsa olika texter analytiskt och kritiskt
• bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text.

Följande teman repeteras och fördjupas:

• textgenrer
• textanalys och textanalytiska begrepp
• textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta, rubricera och redigera texten i en slutlig form
• språkstruktur och språkriktighet

9. Litteratur som glädje och kunskap (MO9)
Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former.

Kursens mål är att de studerande skall

• hitta nya vägar för sitt kreativa tänkande genom läsning
• göra jämförelser mellan olika tiders sätt att behandla teman och motiv i skilda kulturer och relatera dem till sin egen tid och sin egen livssituation
• förstå att litteraturen belyser människans eviga frågeställningar
• fördjupa sin förmåga att använda sig av olika litteraturvetenskapliga perspektiv vid studiet av texter.

• tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer
• intertextualitet
• att skriva analytiskt om litteratur
• att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande

Mål för undervisningen
En studerande med ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska i ett svenskt gymnasium i Finland skall genom studierna i svenska som andraspråk

• förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i svenska så att han eller hon kan studera, utnyttja litteratur och massmedier samt knyta och upprätthålla sociala kontakter på svenska
• kunna uttrycka sig, våga samtala och argumentera på svenska både i skolan och senare i sina studier och sitt arbete
• bli medveten om de viktigaste skillnaderna mellan alldagligt, ibland även dialektalt eller dialektalt färgat finlandssvenskt talspråk och standardspråk och lära sig förstå även tydlig rikssvenska i teve och radio
• behärska svenskans ljud-, form-, sats- och meningsbyggnad och kunna analysera språket så bra att han eller hon åtminstone med hjälp av ordböcker, grammatikor och språkriktighetsguider eller personlig handledning förmår förbättra och utveckla sitt språk
• lära sig att läsa och utnyttja texter av olika slag både i studierna i olika läroämnen och vid uppsatsskrivning och diskussioner
• kunna läsa litteratur på svenska och även lyssna till litteratur med hjälp av teater, film och andra medier; den studerande skall därvid bekanta sig närmare åtminstone med någon känd rikssvensk eller finlandssvensk författares produktion
• bli förtrogen med det finländska samhället, särskilt med den svenska och tvåspråkiga kulturen i Finland
• kunna iaktta och bedöma hur de egna färdigheterna framskrider och tillägna sig en positiv attityd till språk och språkinlärning
• bli allt mera medveten om sin och sin familjs två- eller flerspråkighet och om språkets betydelse för kulturen och identiteten.

Bedömning
En studerande med ett främmande språk som modersmål skall för profilen goda kunskaper uppnå åtminstone nivån B2.2 (fungerande självständig språkfärdighet) på nivåskalan för språkkunskaper när det gäller att förstå svenska i tal och skrift, och åtminstone nivån B2.1 (självständig språkfärdighet, grundnivå) när det gäller att tala och skriva svenska. Den muntliga förmågan kan dock tillåtas variera, beroende på den studerandes kontakter med talad svenska utanför skolan.

De studerande skall bedömas enligt lärokursen i svenska som andraspråk om de har valt denna lärokurs, oberoende av om de fått särskild undervisning enligt den eller inte. Kurser i svenska som modersmål ersätter kurser i svenska som andraspråk fullt ut, medan kurser i svenska som andraspråk ersätter kurser i svenska som modersmål bara i den utsträckning de motsvarar varandra till mål och centralt innehåll. I det senare fallet förutsätts som regel tilläggsstudier.

Målen för kursen är att de studerande skall

• lära sig att tillfredsställande använda standardsvenska i tal och skrift i första hand för studiernas behov
• få en säkrare kunskap om och en känsla för svenskans grundläggande särdrag i jämförelse med sitt eget modersmål och eventuella tidigare skolspråk utomlands
• våga delta både i undervisnings- och gruppsamtal i klassen
• kunna skriva och berätta om sina iakttagelser och upplevelser.

• kartläggning av enskilda studerandes språkfärdighet
• de studerandes bakgrund och erfarenheter
• att leva i olika kulturer
• studiesätten i gymnasiet, textläsnings- och studieteknik
• intervjuer och anföranden om alldagliga ting och situationer
• svenskans viktigaste särdrag i ljud- och frasbyggnaden utifrån studerandenas tal och skriftliga prestationer
• diskussioner om sociala och kulturella olikheter

Målen för kursen är att de studerande skall

• börja läsa mera skönlitterär text på svenska
• förstår åtminstone tydlig rikssvenska i massmedier
• kan följa med samtal och debatter även i snabbt tempo
• känner till olika genrer
• kan utnyttja bibliotek och Internet
• i någon mån uppfattar olika stilarter och dialekter.

• exempel på skönlitterär text ur olika genrer, även dikt, drama och film
• några av de mest kända författarna i världslitteraturen, gärna med hänsyn till elevens språk- och kulturbakgrund
• dialoger och annat situationsbundet tal
• uppläsning och välläsning
• teater

Målen är att de studerande skall

• i språkbruket kunna ta hänsyn även till situationens krav och bli medvetna om sina möjligheter till språklig växelverkan
• bli kapabla att skilja mellan olika register och grader av formalitet i tal och skrift
• behärska även längre meningar och märka hur ordförrådet kan nyanseras och utvidgas.

• olika typer av språksituationer
• saktexter i jämförelse med skönlitterära texter
• språket i olika servicesituationer
• skönlitterära vardagsskildringar, gärna finlandssvenska
• skriftlig och muntlig rapportering
• tempus och modus i svenskan, svårare verb- och prepositionsfraser
• adjektiv och adverb

4. Finlandssvensk, finländsk och nordisk kultur och identitet (S2 4)
Kursen fokuserar, med hänsyn till elevens tidigare skolgång och erfarenheter och med beaktande av innehållet i andra läroämnen, på svenska, finska och tvåspråkiga kulturella drag i Finland ur invandrarsynvinkel. Med hjälp av lämpliga program och artiklar i massmedier berörs även kulturer och flerspråkighet i det övriga Norden.

Målen för kursen är att de studerande skall

• fördjupa sin kännedom om lokalsamhället, dess historia och kultur med hjälp av läsning och intervjuer
• via aktualiteter, massmedier, kartor, guider och uppslagsverk få en allmän uppfattning om Finland och Finlands svenskbygder samt även om minoriteter och migration i Norden
• lära sig att ta reda på fakta och reflektera över språkets betydelse för identiteten och bli kapabla att delta i samhälls- och föreningsliv.

• artiklar, webbsidor, broschyrer och litteratur om lokalsamhället
• artiklar, program och fakta om Finland, om det finländska samhället samt om det övriga Norden
• reportage från olika delar av landet
• några finlandssvenska författare och smakprov på deras författarskap; gärna texter som belyser liv och intressanta personer i olika miljöer i Finland under olika tider
• ett skönlitterärt arbete med någon form av redovisning

Målet för kursen är att de studerande skall

• kunna analysera texter av olika slag samt kommentera och tolka innehållet i dem
• kunna ta reda på och bedöma fakta och bemöta åsikter
• kunna disponera och kritiskt granska egna texter
• fästa uppmärksamhet vid språkriktighet, referenser, bilder och bildmaterial
• i någon mån kunna bedöma och analysera konst, dikter och prosatexter som underlag för uppsatser och recensioner.

• egenheter och språkriktighetsfrågor i svenskan utgående från de studerandes egna alster
• tillvägagångssätt vid textanalys och argumentation
• bildkonst, dikter och skönlitterära utdrag som grund för uppsatsskrivning
• citat och referenser till texter, källor och yttranden
• form och redigering; tryckalster och litteratursökning

Målen för kursen är att de studerande skall

• lära sig att läsa och följa med artiklar och debatter, särskilt i massmedier, uppfatta textens huvudinnehåll och se skillnader mellan fakta och åsikter
• förstå mediernas inflytande i samhället, kunna ta ställning till innehållet i dem och våga uttala egna åsikter
• uppfatta huvudpersonernas värld, tankar och åsikter i skönlitterära texter
• behärska även längre meningar och stycken på svenska, också mera abstrakt och kunskapskrävande text.

• aktualitetsprogram och deras tillkomst
• analys av några saktexter och skönlitterära utdrag
• reklam och annonser
• att kritiskt välja, ta del av och bedöma program- och textutbud
• åsikter och aktualiteter i par och grupp kring opinionstexter
• svårare sats- och meningsbyggnad; olika slag av bisatser
• numeralia, pronomina, förkortningar och främmande ord i svenskan

7. Fördjupad textkompetens (S2 7)
Kursen syfte är dels att förbättra de studerandes språkriktighet i skrift, dels att stärka deras förmåga att läsa, tolka, analysera och utnyttja olika slags material vid uppsatsskrivning.

Målen för kursen är att de studerande skall

• fördjupa sin förmåga att läsa olika texter analytiskt och kritiskt
• lära sig att variera och utveckla uttrycket
• kunna strukturera, korrigera och redigera sina texter
• reflektera över sina erfarenheter och åsikter i förhållande till textens budskap och kunna uttrycka dem tydligt.

• olika slag av texter från flera områden än i kurs 6
• innehållsfrågor och sammandrag i anslutning till texterna
• språkriktighetsövningar, till exempel förvandlings-, parafraserings- och kompletteringsuppgifter
• stil- och variationsövningar
• skriftliga mognadsprov och tester på olika nivåer

8. Muntlig kommunikation (S2 8)
Kursens huvudsyfte är att göra studerande med främmande språk som modersmål skickliga och djärva att tala svenska i olika sammanhang.

Målen för kursen är att de studerande skall

• kunna ta del av föredrag, föreläsningar och diskussioner på svenska även när de hålls under akustiskt krävande förhållanden och när talet går i snabbt tempo eller behandlar svåra samhälleliga och kulturella ämnen
• våga delta i samtal och debatter på svenska och redogöra för sina synpunkter
• kunna förbereda och hålla små föredrag på svenska
• våga föra sin språkgrupps talan och försvara sitt språk och sin kultur i formella och informella sammanhang
• känna till tolktjänster, veta hur man använder tolkar och translatorer och när man har rätt att göra det.

• föredrag och diskussioner i klass, via medierna, konferenssystem eller under studiebesök
• antecknings- och mötesteknik
• mötes-, tal- och samtalsstilar på svenska och finska i jämförelse med andra länder och kulturer
• olika slag av tekniska hjälpmedel
• kravnivå och innehåll i officiella språkprov och diplom

9. Litteratur som glädje och kunskap (S2 9)
Kursen har samma huvudsyfte som kurs 9 i lärokursen i svenska som modersmål, men den anpassas till de studerandes språkkunskap, läserfarenheter och till litteraturen i den kulturkrets därifrån de kommer. Kursen kan vara tematisk, det vill säga det gäller att söka och läsa litteratur som behandlar ett visst ämne och representerar en viss genre. Den kan också gå ut på att dramatisera litteratur eller studera angränsande konstarter, såsom bildkonst, musik, arkitektur och dans kring ett tema.

7.1.3 Modersmål och litteratur, svenska för teckenspråkiga
Syftet med undervisningen i svenska för teckenspråkiga studerande är att stödja deras språkliga utveckling så att de uppnår en utmärkt tvåspråkighet och kan verka som jämbördiga medlemmar såväl i ett svenskt som i ett teckenspråkigt samfund.

De allmänna målen för och det centrala innehållet i undervisningen i läroämnet svenska för teckenspråkiga är i huvuddrag desamma som för dem som studerar svenska som modersmål, med beaktande av graden av den teckenspråkiga studerandens hörselskada, av teckenspråkets betydelse som förstaspråk samt av olika skeden och störningar i språkutvecklingen, både den teckenspråkiga och den svenska.

Lärokursen svenska för teckenspråkiga skall således utarbetas utgående från lärokursen i svenska som modersmål, men betona den teckenspråkiga studerandes individuella behov så att nedan angivna mål uppfylls. Texterna och litteraturen skall väljas så att de också behandlar det teckenspråkiga samfundet, dess historia, kultur och traditioner.

Målen för undervisningen är att de studerande skall

• lära sig att uttrycka sig allsidigt också på svenska
• lära sig att ta emot tankar som framförts på svenska, att bilda sig egna åsikter och motivera dem på det sätt som kommunikationssituationen kräver
• känna till skillnaderna mellan strukturerna i svenskan och i teckenspråket
• lära sig att formulera sig tydligt på svenska utan att blanda in teckenspråkiga strukturer
• i olika kommunikationssituationer aktivt kunna uttrycka tankar och åsikter med personer som talar svenska som modersmål
• kunna planera och utveckla sin skriftliga framställning
• känna till olika grupper av språkanvändare i det teckenspråkiga samfundet och beakta mottagaren i sin egen kommunikation
• lära sig att utnyttja olika text- och nätmiljöer och fungera i växelverkan med motparten
• fördjupa sin kännedom om litteratur på svenska och kunna göra litterära analyser av det lästa
• utveckla sin medvetenhet och kunskap om språket samt utvidga och precisera begrepps- och ordförrådet
• kunna redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och teckenspråk i textslag och strukturer
• utvecklas till en mångsidig och självständig skribent som kan utnyttja sin språk- och kulturkännedom
• känna till språksituationen i Finland, få grundläggande fakta om nationalspråken i Finland och om svenska dialekter och förstå betydelsen av att kunna svenska vid sidan av teckenspråket
• lära sig att producera nyansrika texter och framställningar på svenska då de berättar om sin kultur, sitt samfund och dess medlemmars liv och situation samt om samfundets traditioner och historia med beaktande av läsarnas kultur och dess särdrag
• bli kapabla att med hjälp av sina kunskaper förstå och diskutera hur svenskan genomgår förändringar i kontakt med andra språk i mångkulturella samhällen.

Kurskoderna bildas med symbolen T2 och kursens nummer.

• förmågan att uttrycka sig och kommunicera på svenska utvecklas och stärks liksom också grundelementen i kommunikation
• frågor, berättelser och redogörelser, framförande av åsikter, ärenden på svenska samt stärkande och bearbetande av läs- och skrivfärdigheterna
• riklig läsning av olika texter som studerandena berättar och skriver om samt dramatiserar och bedömer
• ett utredande, slutledande, analytiskt och inlevelsefullt sätt att läsa uppövas
• fördjupad medvetenhet och kunskap om språk och kultur genom att jämföra språken och kulturerna och genom att diskutera och undersöka dem
• förkovran i kännedom om och användning av svenska språket, dess grammatik och strukturer
• bedömning av de egna kunskaperna i svenska och den egna kommunikationen
• jämförelse mellan talade och skrivna språkformer
• utvecklad satsbyggnad, textförfattande och övning i framställningsförmåga samt förmåga att se vilket sätt att läsa och skaffa information och vilket textslag skrivandet förutsätter
• allsidigt utnyttjande av informations- och kommunikationstekniska medier och kommunikationsmiljöer
• kontakt med en talande publik, disposition och åskådliggörande av framställningar
• övning i att producera olika slags texter och att i dem beakta läsarnas kultur och synvinkel

7.2.1 Finska
Syftet med undervisningen i finska är att ge eleverna en så god grund som möjligt för högskole- och yrkesstudier, där det också kan ingå kurslitteratur och undervisning på finska. Samtidigt fördjupas de studerandes kunskaper och färdigheter från den grundläggande utbildningen, så att de även reder sig i samhälleliga och mera formella språksituationer. Finskundervisningen bidrar sålunda till att fördjupa studerandenas kännedom om det finländska samhället och den nationella kulturen samt ökar deras medvetenhet om språkets betydelse och funktioner. Tvåspråkiga studerande ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper i finska språket och litteraturen enligt den särskilt definierade modersmålsinriktade lärokursen nedan. En studerande som vill ha undervisning i finska på modersmålsnivå har möjlighet att avlägga en eller flera kurser i Pietarsaaren lukio.

Målen för undervisningen är att de studerande skall

• lära sig förstå och bli kapabla att delta i alldagliga samtal, också när samtalet förs i relativt snabbt tempo och delvis behandlar ämnen utöver de alldagliga
• vänja sig vid att ta del av text och program på finska i massmedierna samt följa allmänt hållna anföranden, föredrag och föreläsningar på finska, så att de kan redogöra för innehållet i dem, svara på frågor och diskutera dem på svenska eller finska
• lära sig att skriva sammandrag, redogörelser, uppsatser och korta anföranden samt vid behov med hjälpmedel översätta enkel text från och till finska
• i ovannämnda sammanhang och vid behov i internationellt umgänge kunna uppvisa grundläggande kännedom om det finländska samhället, den finländska kulturen och den finska litteraturen.

Målen för A-lärokursen motsvarar i huvuddrag kriterierna på nivå B2.1 (självständig språkfärdighet, grundnivå) för språkförståelse samt nivå B1.2 (flytande grundläggande språkfärdighet) för språkanvändning i tal och skrift på nivåskalan för språkkunskaper (bilaga).

Vid bedömningen av A-lärokursen i finska i gymnasiet skall både den muntliga och skriftliga språkfärdigheten på lärokursens ämnesområden beaktas. För enspråkigt svenska studerande fästs uppmärksamhet vid text- och hörförståelse samt vid behärskningen av språkets grundstrukturer och basordförråd, för tvåspråkiga studerande särskilt vid språklig medvetenhet och skriftlig förmåga. Både i kursbetygen och i avgångsbetyget antecknas vilken lärokurs de studerande huvudsakligen följt.

1. Människans vardag och fritid (FINA1)
I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges- och servicesituationer med tonvikt på muntlig språkfärdighet. Under kursen bekantar sig de studerande främst med olika verksamheter, situationer och tjänster i närsamhället och läser någon vardagsskildring ur skönlitteraturen. Vid kursens slut skall de studerande även i tal kunna uttrycka sina behov, önskemål och åsikter samt berätta om sin skol- och arbetsdag, sina matvanor, sitt liv, sin hälsa, sin omgivning, sina fritidsintressen och intressanta händelser. För detta ändamål repeteras och fördjupas grammatiken, särskilt finskans verbböjning och grundläggande objektsregler.

2. Natur och miljö (FINA2)
Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland ur närings-, turist- och rekreationssynvinkel. De studerande skall läsa några saktexter om natur och miljö samt iaktta och diskutera företeelser och frågor i anslutning till dem. Som komplement läses och refereras utdrag ur någon litterär rese- eller naturskildring. Vid kursens slut skall de studerande på finska kunna presentera sevärdheter på sin hemort, berätta om en resa eller upplevelse i naturen samt kunna ta del av diskussioner om miljöfrågor. I grammatiken repeteras och fördjupas finskans nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck

3. Handel, teknik och kommunikation (FINA3)
I denna kurs skall de studerande via artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar på finska bekanta sig med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans tjänst, särskilt med fordon och trafikregler, och något om datateknik. Vid kursens slut skall de studerande kunna redogöra för olika konsumtionsvanor samt diskutera vardagsteknik och kommunikationsmedel. I grammatiken behandlas finskans particip och participuttryck samt åtminstone receptivt de satsmotsvarigheter som bygger på dem

4. Samhället och massmedia (FINA4)
Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle med hjälp av en text om Finlands samhällsskick och om närsamhället. I finska tidningar läses nyhetsreportage eller ledare med hänsyn till deras huvudinnehåll och aktuella debattämnen. De studerande uppmanas under kursens gång att följa med lämpliga nyhets- och aktualitetssändningar i teve eller radio så att de kan redogöra för eller diskutera innehållet i dem. Vid kursens slut skall de studerande visa att de kan ta del av huvudinnehållet i en finsk dagstidning, redogöra för en aktuell fråga, föra anteckningar och skriva en kort redogörelse för dem även på finska. I grammatiken behandlas finskans infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dessa

5. Utbildning, yrkes- och näringsliv (FINA5)
I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningsvägar och yrkesval samt näringsliv och tjänster i Finland på olika nivåer. De studerande skall ta del av utbildningen och studierna på ett särskilt område och läsa texter, annonser eller broschyrer om något eller några yrken enligt eget val. Finlands näringsliv, handel och produktion behandlas utförligare än i kurs 2. Vid kursens slut skall de studerande både i tal och skrift kunna redogöra för sina studie- och yrkesplaner, per telefon och e-post begära upplysningar på finska samt svara på frågor om sig själv och sina önskemål, till exempel i en antagnings- eller platsintervju. I grammatiken fördjupas insikterna i och behärskningen av finskans objekt och de viktigaste adverbialen

6. Finsk kultur och litteratur (FINA6)
Under kursen genomgås utifrån texter, konstnärliga produkter eller studiebesök viktiga kulturområden och konstarter i Finland samt behandlas några internationellt kända finska konstnärer och författare. De studerande skall under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk enligt eget val och muntligt eller skriftligt kunna redogöra för och diskutera innehållet i det. Vid kursens slut skall studerandena kunna ange några kända finska konstnärer, kompositörer och författare, berätta litet om dem och nämna något av deras huvudverk. I grammatiken behandlas olika slags attribut samt stil- och variationsfrågor i anslutning till texterna.

7. Skriv och tala finska bättre! (FINA7)
Under kursen skall de studerande på basis av innehållet och prestationerna i de tidigare avlagda kurserna öva upp sin förmåga att skriva och tala finska om olika ämnen. I anslutning till skrivövningar repeteras och fördjupas efter behov finskans grammatik samt vokabulären och idiomatiska uttryckssätt på olika områden. Den muntliga språkfärdigheten uppövas till exempel med sikte på en lämplig nivå i det nationella muntliga språkprovet.

8. Världen och vi (FINA8)
I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden. Kursen fokuserar även mera djupgående än i kurs 6 skönlitterära textutdrag med hänsyn till författarnas intentioner och texternas samhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. Betydelse- och stilfrågor diskuteras.

9. Övning ger färdighet (FINA9)
I denna kurs läses texter från olika ämnesområden i syfte att utvidga i synnerhet det passiva ordförrådet. Text- och hörförståelseövningar. I grammatiken repeteras räkneorden, en del pronomen samt de unipersonella uttrycken.

10. Människan och hennes hälsa (FINA10)
I denna kurs behandlar texterna människan och hennes hälsa. Text- och hörförståelseövningar. Skrivövningar. I grammatiken repeteras predikativet, komparationen samt verbböjningen.

11. "Abipreppausta"
Hör- och textförståelseövningar. Strukturer samt skrivövningar. Grammatiken repeteras efter behov.

Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge tvåspråkiga studerande en möjlighet att förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i finska och göra dem mera medvetna om sin tvåspråkighet och sitt dubbla kulturarv. Kurserna är disponerade kring samma teman som A-lärokursen för att studierna skall kunna ordnas både som individuell fördjupning och som särskilda kurser. I den modersmålsinriktade lärokursen betonas särskilt språkmedvetenhet, språkkännedom, språkriktighet och litteratur.

Tvåspråkiga studerande som studerar enligt denna lärokurs skall

• bli mera medvetna om finskans byggnad och användning i jämförelse med svenskan, så att de kan nyansera och förbättra sitt språk samt undvika interferens mellan språken
• fördjupa och nyansera sitt ordförråd så att de kan läsa, tolka och utnyttja texter och källor på sådana ämnesområden som kan anses höra till allmänbildningen eller tangerar studierna
• förbättra sin förmåga att samtala, berätta och argumentera på finska i enlighet med situationens krav på språkvarietet och utförlighet
• förbättra sin förmåga att skriva en god standardfinska för olika ändamål, så att de kan avfatta redogörelser, sammandrag, essäer och berättelser av olika typer samt vid behov även översätta från och till finska
• i ovannämnda sammanhang uppvisa grundläggande kännedom om finsk kultur och litteratur samt ha läst och kunna kommentera några lämpliga finska skönlitterära verk och texter.

Målen motsvarar åtminstone nivån B2.2 (fungerande självständig språkfärdighet) för alla delområden på nivåskalan för språkkunskaper (bilaga).

Studerande som avlägger gymnasiets studier i finska helt eller delvis enligt den modersmålsinriktade lärokursen skall ges en särskild anteckning om det på avgångsbetyget. Eleven anses ha följt den lärokurs enligt vilken flertalet kurser har avlagts. För de enskilda kurserna antecknas likaså vilkendera lärokursen som följts och avlagts av respektive studerande.

1. Människans vardag och fritid (FIM1)
I den första kursen nyanseras och fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang. De studerande görs uppmärksamma på skillnaderna mellan spontant talspråk, slang, dialekter och standardfinska genom studier av språket i närmiljön eller lämplig litteratur. Grammatiska grundbegrepp repeteras och befästs i denna kurs, med särskild uppmärksamhet på sådana drag i finskans verblära och grundläggande syntax där tal- och skriftspråket skiljer sig från varandra.

2. Natur och miljö (FIM2)
Kursens syfte är att bredda och fördjupa de studerandes ordförråd visavi naturen samt diskutera och göra dem uppmärksamma på natur- och miljöskyddsfrågor. Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö. De studerande ges möjlighet att diskutera textinnehållet och sina iakttagelser både i tal och skrift. Texturvalet breddas med några skönlitterärt hållna texter, till exempel rese- och naturskildringar, och de studerande skall även själva lära sig att skildra naturen och sina upplevelser i den. I grammatiken studeras idiomatiska drag i nomenböjningen och detaljer i ordförrådet på kursens ämnesområden, som är viktiga för att språket skall bli rikare, mera levande och så exakt som möjligt.

3. Handel, teknik och kommunikation (FIM3)
I kursen fördjupas och diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik. Som underlag för detta läses lämpliga artiklar och bruksanvisningar på dessa områden samt även reklam och annonser. Eleverna skall till exempel på finska kunna redogöra för något varuslag, någon uppfinning eller olika kommunikationsmedel. Som komplement läses lämpliga fiktiva texter, till exempel ur detektivromaner. I grammatiken fördjupas elevernas insikter i den finska satsbyggnadens särdrag.

4. Samhället och massmedia (FIM4)
I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. De studerande skall läsa och analysera någon tidning, tidningsavdelning eller något program i radio och teve. De ges möjlighet att själva, på basis av händelser eller intervjuer, utarbeta ett reportage eller en artikel på finska samt lära sig att avfatta annonser och annonssvar. I grammatiken behandlas olika texters stil och byggnad. Disposition och styckeindelning, särskilt finskans interpunktion, behandlas utifrån elevernas alster och vad som kommit upp i modersmål och litteratur. Olika sätt att skapa sammanhang och variation diskuteras.

5. Utbildning, yrkes- och näringsliv (FIM5)
I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. Som underlag studeras, liksom i A-lärokursen, olika slag av dokument som behövs i utbildning och yrkesliv. Olika studievägar och studiesätt, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras. Genom artiklar eller intervjuer på finska kan eleverna fördjupa sig i något yrkesområde och öva sig att genomföra små undersökningar. Anställnings- eller arbetsintervjuer tränas. I anslutning till texterna iakttas särskilt attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut. Dessa belyses och övas även genom översättning från och till finska.

6. Finsk kultur och litteratur (FIM6)
I den sista obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel samt andra konstformer med hänsyn till sina intressen och undervisningen i respektive konstämnen. Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det i form av en hem- eller klassuppsats. Under kursen behandlas gemensamt några kända finska författare. Skönlitteraturen anknyts vid tillfälle till bildkonst, film och musik. I kursen kan även ingå ett teater- eller annat studiebesök.

7. Muntlig uttrycksförmåga (FIM7)
Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och informell kommunikation. De studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. Kursen kan utmynna i ett muntligt föredrag, en uppläsning eller ett drama.

8. Skrivandets konst (FIM8)
I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska och lära sig att skriva redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser, essäer med mera utifrån ett bestämt material. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning genomgås med hjälp av tillgänglig datateknik och program. Syftet är att lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och språkligt samt därvid kunna använda ordböcker, språkriktighetsguider och andra källor. Bilder, bildtexter och diagram beaktas. Vid behov ges övning och handledning även i att skriva fiktiv text.

7.3 Främmande språk
Syftet med undervisningen i främmande språk i gymnasiet är att utveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikation: den skall ge dem kunskaper och färdigheter i språket och dess användning och erbjuda dem möjligheter att utveckla sina insikter i, sin förståelse för och uppskattning av språkområdet och kulturen i ifrågavarande samhällen. Härvid bör speciellt den europeiska identiteten och den europeiska mångspråkigheten och kulturen i dess mångfald beaktas. Det är möjligt att idka självständiga studier i språk, men kommunikationsförmåga kan bara nås genom långsiktig och allsidig praktisk träning. Främmande språk utgör som läroämnen både färdighets-, kunskaps- och kulturämnen.

I de skilda lärokurserna skall de studerande nå följande nivåer enligt nivåskalan för språkkunskaper:

Språk och lärokurs Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift

Engelska A B2.1 B2.1 B2.1 B2.1

Övriga språk A B1.1–B1.2 B1.1 B1.2 B1.1–B1.2

Övriga språk B2 A2.2 A2.1–A2.2 A2.2–B1.1 A2.1–A2.2

Övriga språk B3 A2.1–A2.2 A2.1 A2.1–A2.2 A1.3–A2.1

Därtill skall de studerande

• lära sig kommunicera på ett sätt som är betecknande för språket och dess kultur
• kunna bedöma sin språkfärdighet i relation till målen
• känna till sina starka sidor som språkbrukare och språkstuderande och veta var de bör förkovra sig
• kunna utveckla sin språkfärdighet genom strategier som är ändamålsenliga för deras behov i respektive studie- och kommunikationssyften.

Vid bedömningen av läroämnet skall alla områden inom språkfärdigheten beaktas enligt prioriteringarna i kursbeskrivningarna.

Ämnena behandlas med hänsyn till Finland, till målspråket och till kulturområdet för respektive främmande språk också ur ett vidare perspektiv så att de studerande ges en möjlighet till jämförelser. Dessutom beaktas de frågor som tas upp i de allmänna temaområdena. I varje kurs kan också andra ämnen tas upp med hänsyn till de studerandes intressen och till vad som är aktuellt.

De studerande skall i varje kurs ges tillfälle att lyssna, läsa, tala och skriva för olika ändamål fastän prioriteringarna varierar kursvis. Kännedomen om strukturer och ordförråd utökas och språkbruket görs allt exaktare och mångsidigare i alla kurser enligt målen för respektive lärokurs. I lärokurser där studierna inletts i grundskolan övas mera krävande former av kommunikation. De studerandes uppmärksamhet fästs vid skillnaderna i språkbruket på modersmålet och på det främmande språket samt vid kulturella faktorer som förklarar skillnaderna. Skönlitteratur och annat autentiskt material ger möjligheter till detta. För att de skall få en känsla för kulturen i fråga bör de studerande ledas till insikt om kulturbundenheten i sitt handlande och sina värderingar.

Följande koder används för de främmande språken:

EN engelska

FR franska

TY tyska

RY ryska

Kurskoderna för de främmande språken bildas enligt språkens bokstavsbeteckningar, nivåbeteckningarna för lärokurserna och kursnumren. Exempelvis FRB32 betyder kurs nummer 2 i lärokurs B3 i franska.

Lärokurs som påbörjats i årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen (A)

1. De unga och deras värld (EN1)
Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkundervisningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till det dagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket bör vara familjärt och informellt. Temaområdet "hälsa och trygghet" ger uppslag till kursinnehåll. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation.

2. Kommunikation och fritid (EN2)
I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas. Ämnesområdena och situationerna skall beröra fritid och intressen samt tjänster i samband med dem. De allmänna temaområdena "hälsa och trygghet" samt "informations- och mediekunskap" bör betonas när kursstoffet behandlas. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig.

3. Studier och arbete (EN3)
Kursens ämnesområden och situationer skall anknyta till studier och arbetsliv och i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen skall också ingå övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Det allmänna temaområdet "aktivt medborgarskap och entreprenörskap" ger uppslag till kursinnehåll.

4. Samhället och omvärlden (EN4)
I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i Finland och i andra länder. Det allmänna temaområdet "aktivt medborgarskap och entreprenörskap" ger uppslag till kursinnehåll. I kursen övas olika strategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftliga färdighet genom att skriva texter för olika ändamål.

5. Kultur (EN5)
I kursen ges de studerande möjlighet att bekanta sig med engelsk litteratur, samt kultur i bred bemärkelse. Temaområdena "kulturell identitet och kulturkännedom" ger uppslag till kursinnehåll. De studerande kan utföra ett större arbete om ett självvalt ämne och presentera det.

6. Vetenskap, ekonomi och teknik (EN6)
I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet. Temaområdet "teknologi och samhälle" ger uppslag till kursinnehåll. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga uttrycksförmåga genom att skriva texter för olika ändamål.

FÖRDJUPADE KURSER
I de fördjupade kurserna skall de studerande vinnlägga sig om att utveckla språkfärdigheten på ett allsidigt sätt.

7. Naturen och en hållbar utveckling (EN7)
Kursen skall ge den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling.

8. Globalisering och internationalisering (EN8)
Ämnesområdena skall beröra globala utvecklingslinjer, aktuella händelser och olika världsbilder.

9. English Today (EN9)
I kursen diskuteras aktuella ämnen på basen av tidningsartiklar. Tyngdpunkten läggs vid muntlig språkfärdighet i mera avancerad form. Vikten av språkets kulturella och sociala aspekter betonas. De studerande ges möjlighet till att utföra egna projektarbeten som sedan presenteras i klass.

10. Förberedelse inför studentexamen (EN10)
I kursen övas olika typer av uppgifter som förekommer i studentexamen. Kursen kan inte tentas.

Lärokurs som påbörjats i årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen (A)

1. De unga och deras värld (TYA1)
Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkundervisningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna ansluter sig till det dagliga livet, personligt umgänge och människorelationer och språket bör vara familjärt och informellt.

Temaområdet "hälsa och trygghet" ger uppslag till kursinnehåll. Tyngdpunkten ligger på att förstå talad tyska och på träning av den muntliga färdigheten. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. Kursen tar fasta på en integration av de studerandes egen omvärld, genom att man drar paralleller till de studerandes egen livsmiljö. Vardagliga situationer, familjen såväl som också andra kulturella, lokala och historiska aspekter i de studerandes omgivning (Finland) kan därmed komma i fråga.

2. Kommunikation och fritid (TYA2)
I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas. Ordförrådet utökas och studerandens färdigheter att uttrycka sig tränas med hjälp av mångsidiga samtalsövningar.

Ämnesområdena och situationerna berör fritid och intressen samt tjänster i samband med dessa. Även andra ämnen som berör eleverna eller som ligger dem nära kan komma att behandlas. De allmänna temaområdena "hälsa och trygghet" samt "informations- och mediekunskap" bör betonas när kursstoffet behandlas. Därmed kan aktuella och intressanta texter ur olika slags tidningar behandlas i kursen. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen betonar vikten av de studerandes säkerhet att uttrycka sig.

3. Studier och arbete (TYA3)
Kursens ämnesområden och situationer skall anknyta till skola, studier och arbetsliv och i kursen övas muntliga och skriftlig kommunikation samt vokabulär som är av vikt inom dessa temaområden. I kursen ingår också övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Det allmänna temaområdet "aktivt medborgarskap och entreprenörskap" ger uppslag till kursinnehåll.

4. Samhället och omvärlden (TYA4)
I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i Finland och i respektive främmande länder. Det allmänna temaområdet "aktivt medborgarskap och entreprenörskap" ger uppslag till kursinnehåll. I kursen övas olika strategier för läsförståelse och vi sätter också tid på att lära oss att förstå mera avancerade texter. De studerande övar och förbättrar sin skriftliga färdighet genom att skriva texter för olika ändamål.

5. Kultur (TYA5)
I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. Temaområdena "kulturell identitet och kulturkännedom" och "informations- och mediekunskap" ger uppslag till kursinnehåll. De studerande skall utföra ett större arbete om ett självvalt ämne och presentera det. Studerandens insikt i och kunskap om målspråkets kultur/er eftersträvas också.

6. Vetenskap, ekonomi och teknik (TYA6)
I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet. Temaområdet "teknologi och samhälle" ger uppslag till kursinnehåll. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga uttrycksförmåga genom att skriva texter för olika ändamål.

I de fördjupade kurserna skall de studerande vinnlägga sig om att utveckla språkfärdigheten allsidigt. Muntliga aktiviteter spelar fortfarande en central roll men förmågan att förstå skrivet språk och den egna förmågan att producera skriftligt material intar en allt viktigare funktion.

7. Naturen och en hållbar utveckling (TYA7)
Kursen skall ge den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. Också andra aktuella eller enligt de studeranden intressanta ämnen kan tas upp. Texterna är nu mera komplicerade. Tonvikten ligger på utvidgning av ordförrådet samt träning av förståelse av mera avancerad text.

8. Globalisering och internationalisering (TYA8)
Ämnesområdena skall beröra globala utvecklingslinjer, aktuella händelser och olika världsbilder. Kurslitteraturen består av autentiskt textmaterial från tidningar, tidskrifter eller från andra medier.(t.ex. Internet) Arbetssättet och texterna kan väljas med en viss flexibilitet på basen av elevernas intresse och de ovanstående ämnesområdena följs upp av diskussioner, muntliga eller skriftliga övningar. Tonvikten ligger på att förstå den röda tråden i texterna, bredda sitt ordförråd och kunna använda sin kunskap muntligt eller skriftligt.

Valfri lärokurs som påbörjats i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen (B2).

1. Fritid och intressen – de ungas dagliga liv (TYB21)
Ämnesområdena och situationerna skall anknyta till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. Förmågan att uppfatta talat språk och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Skolan som tema betonas speciellt i denna kurs och de studerande ges möjlighet att reflektera över kulturella skillnader. Den studerande kan få uppgiften att presentera sitt eget sommarjobb eller sina egna intressen.

2. Världen och vi (TYB22)
Kursen skall handla om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland och i respektive främmande länder. Tonvikten ligger på förmågan att förstå talat språk och på muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Förhållandena i hemlandet behandlas nu ur ett mer krävande språkligt perspektiv. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Den studerande ges möjlighet att arbeta med och presentera ett valfritt tema med anknytning till hemlandet (Finland) eller hemtrakten.

3. Förr och nu (TYB23)
Temaområden för denna kurs är livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Centrala teman är till exempel hälsa och välfärd. Kursen behandlar skillnaderna mellan dagens och gårdagens samhälle, olika boendemiljöer och vardagsrutiner sett ur ett regional/lokalt/globalt synsätt. Tonvikten ligger på att förstå talad tyska och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.

4. Studier och framtidsplaner (TYB24)
Kursen skall handla om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner.

De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Texterna handlar om studier, yrkesval, hobbyn och fritid. Den studerande tränar på att berätta om sin egen skol-/studiesituation, sitt arbete på fritiden och om sin framtid jämte sina drömmar respektive planer.

5. Kultur (TYB25)
Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott på kulturområdet i fråga. Den studerande stiftar bekantskap med de tyskspråkiga länderna och tar del av deras historia, traditioner och kulturspecifika fenomen. Alla områden av språkfärdigheten övas. Kursen kan innehålla ett eller flera projektarbeten om kulturella personligheter eller särskilda delområden av ovanstående kulturområden i de tyskspråkiga länderna.

6. Vår gemensamma jord (TYB26)
Kursstoffet ska bygga på lättfattliga texter, också medietexter från tyskspråkiga dagstidningar, tidskrifter samt från Internet, som anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i respektive främmande länder samt om jordens tillstånd och om framtiden. Människans förhållande till sin omgivning och naturen behandlas och miljöfrågor ses som en global angelägenhet. Framtidsutsikter och globala frågor diskuteras gemensamt. I kursen betonas textförståelse men även muntliga och skriftliga redogörelser ingår.

7. Vetenskap och teknik (TYB27)
Kursinnehållet skall bygga på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation och om näringslivet. Temaområdet "teknologi och samhälle" ger uppslag till kursinnehåll men även andra ämnen kan behandlas med hänsyn till de studerandes intressen och till vad som är aktuellt. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar.

8. Naturen och en hållbar utveckling (TYB28)
Kursen skall handla om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i de länder och kulturer där språket i fråga talas. Avsikten är att ge den studerande de språkliga färdigheterna att förstå språket och använda det inom dessa ämnesområden. Också andra ämnen kan behandlas med hänsyn till de studerandens intressen och till vad som är aktuellt. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter.

9. Aktuelles (TYB29)
I kursen använder vi oss framför allt av autentiskt material från tyska dagstidningar och tidskrifter. Kursinnehållet är aktuella händelser i världen, i hemlandet eller med anknytning till målspråksländerna. Grammatiken repeteras och befästs. Arbetssättet är flexibelt och bestäms på basen av elevernas förutsättningar, färdigheter och önskemål. Tonvikten ligger på övning av textförståelse och träning av de skriftliga kunskaperna.

Lärokurs som påbörjas i gymnasiet (B3).

Den studerande ges möjlighet att påbörja studier i tyska enligt B3-nivå i gymnasiet. Efter två kurser avlägger den studerande sina kurser enligt läroplanen för B2-språken.

1. God dag, trevligt att träffas (TYB31)
Språket i kursen skall gälla grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena skall också täcka familjen och mänskliga relationer och de studerande skall öva att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation.

2. Så ska saker och ting skötas (TYB32)
Kursen skall handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas förmågan att förstå talat språk och muntlig framställning.

Valfri lärokurs som påbörjats i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen (B2).

1. Fritid och intressen (FRB21)
Texterna har anknytning till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen ingår även texter om kultur och geografi. Det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen befästs. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Tonvikten ligger på att förstå talad franska och att kunna kommunicera muntligt. Förmågan i att uttrycka åsikter övas.

2. Världen och vi (FRB22)
Människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland, Frankrike och andra frankofona länder. Tonvikten ligger på att förstå talad franska och på muntlig kommunikation. Grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.

3. Förr och nu (FRB23)
Livet förr och nu behandlas såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på att förstå talad franska och på muntlig kommunikation. Grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.

4. Studier och framtidsplaner (FRB24)
Skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner ingår i denna kurs. De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden.

5. Kultur (FRB25)
Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i det frankofona kulturområdet. Alla delar av språkfärdigheten övas.

6. Vår gemensamma jord (FRB26)
I kursen ingår allmänt hållna texter, också medietexter, om det finländska och det franska samhället samt om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta referat.

7. Vetenskap och teknik (FRB27)
Kursinnehållet skall bygga på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar.

8. Naturen och en hållbar utveckling (FRB28)
I kursen behandlas naturen och naturfenomen samt människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i de länder och kulturer där man talar franska. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter.

9. Actualités (FRB29)
I kursen utvidgas ordförrådet med vokabulär som inte hunnit dyka upp i lärobokstexterna. Kursen ger färdigheter att förstå text om olika dagsaktuella fenomen samt ger franskstuderande på olika nivåer möjlighet att lära känna varandra.

I kursen behandlas aktuella företeelser i världen sedda ur franskt perspektiv med hjälp av tidningsnotiser, tidskriftstexter och andra media. Man kan välja kursen oberoende av tidigare lästa kurser, men för maximalt utbyte bör man ha en viss färdighet i att förstå text som inte är tillrättalagd.

10. La culture française (FRB210)
Olika aspekter av fransk samtidskultur behandlas: matkultur, umgängeskultur, musik, film, teater, litteratur. I anslutning till kursen företas en kulturresa till Paris. Man kan välja kursen oberoende av tidigare lästa kurser, men för maximalt utbyte bör man ha en viss färdighet i att förstå text som inte är tillrättalagd.

Valfri lärokurs som påbörjas i gymnasiet

Kurserna 1 och 2 undervisas som startkurser, vilket gör det möjligt för de studerande att följa studierna i franska B2.

1. God dag, trevligt att träffas (FRB31)
I kursen lär man sig franskans grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själva och genom frågor locka sina samtalspartner till att uttrycka sig Ämnesområdena skall också täcka familjen och mänskliga relationer, och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation.

2. Så ska saker och ting skötas (FRB32)
Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande lär sig att komma tillrätta i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och att uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas den studerandes förmåga att förstå talad franska och att själv tala franska.

Valfri lärokurs som påbörjas i gymnasiet

1. God dag, trevligt att träffas (RYB31)
Språket i kursen skall gälla grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena skall också täcka familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation.

2. Så ska saker och ting skötas (RYB32)
Kursen skall handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning.

3. Fritid och intressen (RYB33)
Ämnesområden och situationer i denna kurs tas ur de ungas dagliga liv och handlar om fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala det främmande språket, bland annat hur man uttrycker åsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas.

4. Världen och vi (RYB34)
Kursen skall handla om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och i främmande länder. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.

5. Förr och nu (RYB35)
I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.

6. Studier och framtidsplaner (RYB36)
Kursen skall handla om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande skall öva sig i att tala och skriva kring dessa teman samt lära sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden.

7. Kultur (RYB37)
Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i respektive främmande kulturer. Alla områden inom språkfärdigheten övas.

8. Vår gemensamma jord (RYB38)
Kursstoffet skall bygga på lättfattliga texter – också medietexter – som anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i ifrågavarande främmande länder och handla om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser i tal och skrift.

Matematikens ställning i den moderna kulturen förutsätter förmåga att förstå, utnyttja och producera information i matematisk form. Syftet med undervisningen i matematik är att introducera matematikens grundidéer och strukturer samt modeller för matematiskt tänkande för de studerande. De skall lära sig använda matematikens språk i tal och skrift samt utveckla förmågan att kalkylera och lösa matematiska problem.

Undervisningssituationerna i matematik skall arrangeras så att de inspirerar de studerande att ställa frågor utifrån sina iakttagelser, att komma med antaganden och dra slutsatser samt att motivera dessa. De skall särskilt vägledas i att gestalta de matematiska begreppens innebörd och i att se hur dessa begrepp ansluter sig till större helheter.

De studerande skall sporras att utveckla kreativa lösningar på matematiska problem. I undervisningen undersöks sambanden mellan matematiken och vardagslivet och möjligheter att utveckla de studerandes personlighet utnyttjas medvetet. Det innebär bland annat att man styr de studerandes intresse, sporrar dem att experimentera och stimulerar dem att söka efter kunskap.

I den mån resurserna medger det kan öppenheten i kursbeskrivningarna utnyttjas till att fördjupa det centrala innehållet och till att skapa integrativa helheter.

I matematikundervisningen skall bedömningen utveckla de studerandes förmåga att presentera lösningar, stödja dem i processen att bilda matematiska begrepp och analysera skriftlig framställning samt lära dem att bedöma sitt arbete. Vid bedömningen av kunnandet fästs uppmärksamheten vid räknefärdigheten, vid valet av metoder samt vid hur exakt och konsekvent slutsatserna är motiverade.

Vid byte av den långa lärokursen till den korta rekommenderas följande kursmotsvarigheter: MAA1 MAB1, MAA3 MAB2, MAA6 MAB5, MAA7 MAB4 och MAA8 MAB3.

I läroplanen kan också föreskrivas tilläggsprestationer, särskilt om kursvitsordet måste omprövas.

Kursen mål är att

• underlätta övergången från grundskolan till gymnasiet

• vägleda och förbereda inför gymnasiets studier i matematik.

• procenträkning

• potensräkning

• förenkling av polynom

• förstagradsekvationer

• kvadreringsreglerna och konjugatregeln

• faktorisering

• rationella uttryck

Syftet med den långa lärokursen i matematik är att ge de studerande matematiska färdigheter som behövs i yrkesstudier och högskolestudier. De som studerar lång matematik ges tillfälle att tillägna sig matematiska begrepp och metoder samt att lära sig förstå den matematiska kunskapens natur. Undervisningen syftar till att ge de studerande en klar uppfattning om matematikens betydelse i samhällsutvecklingen och av dess tillämpningsmöjligheter i vardagsliv, vetenskap och teknik.

Målen för undervisningen enligt den långa lärokursen i matematik är att de studerande skall

• vänja sig vid långsiktigt arbete och därigenom lära sig att lita på sin matematiska förmåga, sina färdigheter och sin tankeförmåga

• uppmuntras till experimentell och undersökande verksamhet samt till att hitta och kritiskt bedöma lösningar

• förstå och kunna använda matematikens språk, det vill säga kunna följa en matematisk framställning, läsa matematisk text och samtala om matematik samt lära sig att sätta värde på en exakt framställning och klara motiveringar

• lära sig att se matematisk kunskap som en logisk struktur

• utveckla sin förmåga att bearbeta uttryck, dra slutsatser och lösa problem

• bli kapabla att behandla information på ett för matematiken karakteristiskt sätt, vänja sig vid att göra antaganden, att undersöka antagandenas riktighet och motivera dem samt vid att bedöma motiveringarnas giltighet och resultatens generaliserbarhet

• bli vana att ställa upp matematiska modeller i praktiska problemsituationer och att utnyttja olika strategier för att lösa dem

• kunna använda ändamålsenliga matematiska metoder, tekniska hjälpmedel och olika informationskällor.

Kursens mål är att de studerande skall

• förkovra sig i att lösa ekvationer och utföra procenträkningar

• fördjupa sin förståelse för begreppen proportionalitet, kvadratrot och potens

• vänja sig vid reglerna för kvadratrots- och potensberäkningar

• fördjupa sina insikter i funktionsbegreppet genom att undersöka potens- och exponentialfunktioner

• lära sig att lösa potensekvationer.

• potensfunktioner

• potensekvationer

• rotuttryck och potenser med rationell exponent

• exponentialfunktioner

Kursens mål är att de studerande skall

• få rutin i att använda polynomfunktioner

• lära sig att lösa polynomekvationer av andra graden och undersöka antalet lösningar

• lära sig att lösa polynomekvationer av högre grad som kan lösas utan att dividera polynomen

• lära sig lösa enkla polynomolikheter.

• produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna

• polynomfunktioner

• polynomekvationer av andra graden och av högre grader

• undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer

• faktorisering av polynom av andra graden

• lösning av polynomolikheter

Kursens mål är att de studerande skall

• träna sig i att gestalta och presentera information om rum och former både i två och tre dimensioner

• öva sig att formulera, motivera och använda geometriska satser

• kunna lösa geometriska problem genom att utnyttja figurers och kroppars egenskaper, likformighet, Pythagoras sats samt trigonometrin för rät- och snedvinkliga trianglar.

• likformighet hos figurer och kroppar

• sinus- och cosinussatserna

• geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den

• beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå hur den analytiska geometrin binder ihop geometriska och algebraiska begrepp

• förstå begreppet punktmängdens ekvation och lära sig undersöka punkter, räta linjer, cirklar och parabler med hjälp av deras ekvationer

• fördjupa förståelsen av begreppet absolutbelopp och lära sig att lösa ekvationer med absoluta värden och motsvarande olikheter av typen |f(x)| = a eller| f(x)| = |g(x)|

• förbättra sin förmåga att lösa ekvationssystem.

• punktmängdens ekvation

• räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer

• ekvationer och olikheter med absoluta belopp

• lösning av ekvationssystem

• en punkts avstånd från en linje

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå vektorbegreppet och bli insatta i grunderna för vektorkalkyl

• lära sig undersöka figurers egenskaper med hjälp av vektorer

• kunna undersöka punkter, avstånd och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer.

• vektorernas primära egenskaper

• addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor

• skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet

• räta linjer och plan i rymden

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig att åskådliggöra diskreta och kontinuerliga statistiska fördelningar samt att bestämma och tolka fördelningarnas karakteristikor

• bli insatta i kombinatorikens metoder

• bli förtrogna med sannolikhetsbegreppet och reglerna för sannolikhetsberäkningar

• förstå begreppet diskret sannolikhetsfördelning och kunna bestämma och tillämpa fördelningens väntevärde

• bli insatta i begreppet kontinuerlig sannolikhetsfördelning och lära sig tillämpa normalfördelningen.

• diskret och kontinuerlig statistisk fördelning

• fördelningens karakteristikor

• klassisk och statistisk sannolikhet

• kombinatorik

• reglerna för beräkning av sannolikheter

• diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning

• väntevärde för diskret fördelning

• normalfördelning

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna bestämma nollställena för rationella funktioner och lösa enkla rationella olikheter

• få en åskådlig uppfattning av funktionens gränsvärden, kontinuitet och derivata

• kunna bestämma derivatan för enkla funktioner

• kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan och bestämma deras gränsvärden

• kunna bestämma det största och minsta värdet för en rationell funktion i samband med tillämpade problem.

• rationella ekvationer och olikheter

• gränsvärden, kontinuitet och derivata

• derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner

• undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av funktionens gränsvärden

Kursens mål är att de studerande skall

• känna till egenskaperna hos rot-, exponential- och logaritmfunktioner och kunna lösa ekvationer i anslutning till dem

• kunna undersöka rot-, exponential- och logaritmfunktioner med hjälp av derivatan

• lära sig derivera sammansatta funktioner

• kunna undersöka inversa funktioner till strängt monotona funktioner.

• rotfunktioner och rotekvationer

• exponentialfunktioner och exponentialekvationer

• logaritmfunktioner och logaritmekvationer

• derivatan av sammansatta funktioner

• inversa funktioner

• derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig att undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av symmetrier i enhetscirkeln

• lära sig att lösa trigonometriska funktioner av typen sin f(x) = a eller sin f(x) = sin g(x)

• behärska de trigonometriska sambanden sin2x + cos2x = 1 och tan x = sin x / cos x

• kunna undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av derivatan

• förstå begreppet talföljd

• lära sig att definiera talföljder med hjälp av rekursionsformler

• kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och deras summor.

• riktade vinklar och radianer

• trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper

• trigonometriska ekvationer

• derivatorna av trigonometriska funktioner

• talföljder

• rekursiva talföljder

• aritmetiska talföljder och summor

• geometriska talföljder och summor

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå begreppet primitiv funktion och lära sig att bestämma primitiva funktioner till elementära funktioner

• förstå begreppet integral och dess samband med arean

• lära sig att bestämma areor och volymer med hjälp av integraler

• göra sig förtrogna med tillämpningar av integralkalkyl.

• primitiva funktioner

• primitiva funktioner till elementära funktioner

• integral

• beräkning av areor och volymer

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig att formalisera påståendesatser och undersöka deras sanningsvärden med hjälp av sanningstabeller

• förstå begreppet öppen sats och lära sig att använda kvantorer

• lära sig bevisföringsprinciper och öva sig i bevisföring

• lära sig talteorins grundbegrepp och göra sig förtrogna med primtalens egenskaper

• lära sig att undersöka hela tals delbarhet med hjälp av delbarhetsekvationer och kongruens mellan hela tal

• kunna bestämma den största gemensamma faktorn hos hela tal med Euklides algoritm.

• formalisering av satser

• sanningsvärden hos satser

• öppna satser

• kvantorer

• direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis

• hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer

• Euklides algoritm

• primtal

• aritmetikens grundsats

• kongruens hos hela tal

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig förstå begreppen absolut fel och relativt fel och med hjälp av dem förstå reglerna för exakthet hos närmevärden vid grundläggande räknesätt

• förstå begreppet iteration och lära sig att lösa ekvationer numeriskt

• lära sig att undersöka delbarheten hos polynom och att bestämma faktorerna till ett polynom

• lära sig ett algoritmiskt tänkesätt

• bli vana vid att använda moderna matematiska redskap

• lära sig att bestämma förändringshastigheter och areor numeriskt.

• absoluta och relativa fel

• Newtons metod och iterering

• delbarhetsalgoritmer för polynom

• delbarhetsekvationer för polynom

• förändringshastigheter och ytor

Kursens mål är att de studerande skall

• fördjupa sin kännedom om de teoretiska grunderna för differential- och integralkalkyl

• komplettera sina färdigheter i integralkalkyl och kunna tillämpa dem bland annat för att undersöka kontinuerliga sannolikhetsfördelningar

• kunna undersöka gränsvärden för talföljder, serier och deras summor.

• funktioners kontinuitet och deriverbarhet

• allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner

• gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten

• generaliserade integraler

Kursens mål är att de studerande skall

• behärska de grundfärdigheter som hör till läroplanen

• utveckla sitt matematiska tänkande

• bli bättre att tillämpa sina kunskaper

• få en helhetsbild av gymnasiematematiken

• motiveras till självständiga förberedelser inför matematikprovet i studentexamen.

• repetition av centrala delområden

• studentprovsuppgifter i matematik

Syftet med den korta lärokursen i matematik är att ge de studerande förmåga att skaffa, behandla och förstå matematisk information samt att utnyttja matematiken i olika livssituationer och i fortsatta studier.

Målen för undervisningen i den korta lärokursen i matematik är att de studerande skall

• kunna utnyttja matematiken som hjälpmedel i det dagliga livet och i samhällelig verksamhet

• få positiva inlärningserfarenheter när de sysslar med matematik och lära sig att lita på sin kapacitet, sina färdigheter och sin förmåga att tänka, uppmuntras att lära sig nytt genom experiment, undersökningar och upptäckter

• skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter som behövs för fortsatta studier

• anamma matematiken som ett redskap med vars hjälp man kan beskriva, förklara och bygga upp modeller av fenomen samt dra slutsatser

• få en uppfattning om den matematiska kunskapens natur och dess logiska struktur

• tränas i att ta emot och analysera den information som massmedierna ger i matematisk form och förmå bedöma uppgifternas tillförlitlighet

• bli införstådd med matematikens betydelse för den kulturella utvecklingen

• lära sig att använda figurer, scheman och modeller som tankeredskap.

Kursens mål är att de studerande skall

• bli vana att använda matematik när det gäller att lösa vardagliga problem och lära sig att lita på sin matematiska förmåga

• förstå begreppen linjärt samband, proportionalitet och polynomfunktioner av andra graden

• befästa sin förmåga att lösa ekvationer och lära sig att lösa ekvationer av andra graden.

• linjära samband och proportionalitet mellan storheter

• uppställning av ekvationer

• grafisk och algebraisk lösning av ekvationer utifrån problem

• tolkning och prövning av lösningar

• polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer

Kursens mål är att de studerande skall

• träna sig i att göra iakttagelser och dra slutsatser om geometriska egenskaper hos figurer och kroppar

• bli skickligare i att rita plana figurer och tredimensionella kroppar

• kunna lösa praktiska problem med hjälp av geometri.

• figurers likformighet

• en rätvinklig triangels trigonometri

• Pythagoras sats

• area och volym hos figurer och kroppar

• bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet

Kursens mål är att de studerande skall

• se regelbundenheter hos och samband mellan fenomen i den reella världen och kunna beskriva dessa med matematiska modeller

• vänja sig vid att bedöma olika modellers lämplighet och användbarhet.

• tillämpning av lineära och exponentiella modeller

• potensekvationer

• lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna undersöka förändringshastighet hos funktioner med hjälp av grafiska och numeriska metoder

• förstå begreppet derivata som ett mått på förändringshastigheten

• kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan

• lära sig fastställa det största och minsta värdet för en polynomfunktion i tillämpningsuppgifter.

• derivatan för en polynomfunktion

• analys av polynomfunktioners tecken och förlopp

• det största och minsta värdet för en polynomfunktion

• grafiska och numeriska metoder

Kursens mål är att de studerande skall

• bli vana att handskas med och tolka statistiskt material

• bekanta sig med hur fickräknare och datorer används i statistiska uppgifter

• bli insatta i sannolikhetslärans grunder.

• karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar

• normalfördelningen och normeringen av den

• kombinatorik

• sannolikhetsbegreppet

• formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem

Kursens mål är att de studerande skall

• få en säkrare och allsidigare förmåga att lösa ekvationer

• kunna lösa linjära optimeringsproblem i praktiska situationer

• förstå begreppet talföljd

• kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och summor.

• linjära ekvationer med två variabler

• linjära ekvationspar

• grafisk lösning av olikheter med två variabler

• linjär optimering

• talföljder

• aritmetiska och geometriska talföljder och summor

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig att förstå begrepp som används i det ekonomiska livet

• tillägna sig matematiska färdigheter för att kunna planera sin egen ekonomi

• få matematiska grunder för studier i företagsekonomi

• kunna tillämpa statistiska metoder.

• index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar

• matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor

Kursens mål är att de studerande skall

• fördjupa sina insikter i den matematik som behövs i ett alltmer tekniskt samhälle

• få hjälpmedel för att bearbeta periodiska fenomen matematiskt.

• trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln

• radianbegreppet

• trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a

• grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen

• vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer

• framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet

• undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer

Kursens mål är att de studerande skall

• behärska de grundfärdigheter som hör till läroplanen

• utveckla sitt matematiska tänkande

• bli bättre att tillämpa sina kunskaper

• få en helhetsbild av gymnasiematematiken

• motiveras till självständiga förberedelser inför matematikprovet i studentexamen.

• repetition av centrala delområden

• studentprovsuppgifter i matematik

Biologi är en naturvetenskap som utforskar den levande naturens uppbyggnad, funktioner och växelverkan allt från molekyl- och cellnivå till biosfären. Den biologiska kunskapen bygger på observation och experiment. Biovetenskaperna utvecklas snabbt och utgör en viktig kunskapsbas för en hållbar utveckling. Syftet med undervisningen i biologi är att den studerande skall förstå hur den organiska världen är uppbyggd, hur den fungerar, hur den har utvecklats och kan se människan som en del av den. Det är viktigt att inse hur människan genom sin verksamhet påverkar miljön. Gymnasiets biologi skall även skapa en grund för att förstå de möjligheter som biovetenskaperna ger då det gäller att förbättra människosläktets, övriga organismers och ekosystemens välbefinnande. Undervisningen skall utveckla ett naturvetenskapligt tänkesätt hos de studerande, väcka deras intresse för biovetenskaper och hos dem främja ett sådant handlingsmönster som beaktar naturens mångfald och utvecklar ett miljöansvar.

Biologiundervisningens mål är att de studerande skall

• behärska de centrala begreppen inom biologin

• kunna identifiera kännetecken på liv och strukturera livets fenomen och de olika systemen från molekylnivå till biosfären

• lära sig att sätta värde på mångfalden av organismer och förstå hur dessa anpassat sig i olika miljöer

• förstå arvsmassans och evolutionens betydelse för organismernas utveckling

• bli förtrogna med olika metoder för att få fram biologisk kunskap och bedriva biologisk forskning samt kritiskt kunna bedöma biologisk information från olika källor

• kunna planera och genomföra ett enkelt biologiskt experiment och tolka dess resultat

• känna till biovetenskapernas, till exempel bioteknikens och läkarvetenskapens tillämpningar

• känna till grunddragen i människans anatomi och fysiologi

• förstå arvs- och miljöfaktorernas betydelse för hälsan både ur individens och ur mänsklighetens synvinkel

• bli medvetna om nödvändigheten av en hållbar utveckling och inse att de har ett eget ansvar för ekosystemens framtid.

I biologin bedöms de studerandes förmåga att behärska och använda centrala begrepp inom biologin samt att tillämpa biologisk kunskap. Vid bedömningen skall läraren fästa uppmärksamhet vid de studerandes förmåga att förstå naturvetenskapliga lagbundenheter, orsak och verkan, insikten om växelverkans betydelse samt helhetsuppfattningen. Vid bedömningen av färdigheterna betonas de studerandes naturvetenskapliga skicklighet, deras förmåga att arbeta i grupp och deras förmåga att utnyttja olika källor och kritiskt bedöma fakta. Ett specialintresse för något av biologins olika delområden kan även beaktas.

Kursens mål är att de studerande skall

• känna till karakteristika och grundförutsättningar för liv samt veta hur man undersöker livsfunktionerna

• förstå vad diversitet innebär inom biosystem på olika nivåer

• förstå evolutionens kontinuitet, mekanismer och betydelse

• känna till vad variation, anpassning och relationerna mellan arterna betyder för livets utveckling

• kunna gestalta strukturen hos biosfären i dag och tyda dess utveckling

• känna till de centrala principerna för ekosystemens funktion.

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå cellens betydelse som livets grundenhet, känna igen olika celler och deras strukturer

• förstå hur cellstrukturerna har utvecklats och deras betydelse samt evolutionsprocessen som en helhet

• kunna redogöra för cellens kemiska byggnad och funktion samt koppla dessa till hur individen fungerar

• behärska processerna i cellens energihushållning och inse dessa processers betydelse

• känna till den genetiska informationsstrukturen och informationsöverföringen från cell till cell och generation till generation

• veta hur generna styr cellens funktioner

• kunna grundprinciperna för ärftlighetens lagbundenheter

• veta hur man undersöker celler och behärska experimentella arbetssätt.

Kursens mål är att de studerande skall

• behärska ekologins grunder och förstå hur den mänskliga verksamheten inverkar på den levande naturen

• förstå biodiversitetens betydelse för mänsklighetens framtid

• gestalta orsaker till miljöproblemen och se deras följder i ekosystemen

• stifta bekantskap med de finländska ekosystemen och deras särdrag samt vara insatta även i de ekosystem som människan modifierat

• känna till och kunna bedöma metoder med vilka man kan analysera miljöns tillstånd och lösa de problem som uppkommit

• kunna planera och genomföra en liten undersökning om miljöns tillstånd och presentera resultaten av den

• utveckla sin förmåga att avläsa miljön, inse sitt ansvar för miljöns tillstånd och kunna handla enligt principerna för en hållbar utveckling.

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna redogöra för huvuddragen i människocellens differentieringsprocess samt för vävnadernas och organens byggnad och för hur de fungerar

• förstå regleringsmekanismerna i den kemiska jämvikten och hur de påverkas av yttre och inre faktorer

• inse betydelsen av nervsystemets verksamhet och hormonsignaler som reglerare av individens funktioner

• förstå de fysiologiska förändringar som sammanhänger med förökningen och människans livscykel samt det sociala umgängets betydelse för människans hälsa

• kunna förklara organismens förmåga att anpassa sig till förändringar och försvara sig mot yttre hot samt känna till hur de viktigaste sjukdomarna uppstår

• förstå människans utveckling som art och inse hur arvsmassan och miljön tillsammans bidrar till hälsan

Kursens mål är att de studerande skall

• få djupare insikter i cellens finstruktur och i hur de olika celldelarna fungerar

• förstå hur de molekyler som är viktiga för liv är uppbyggda och hur de inverkar på cellfunktionerna

• behärska strukturen hos de viktigaste mikrobgrupperna, som hos bakterier och virus, samt principerna för deras funktion och förökning

• känna till hur en gen fungerar och hur dess funktion regleras

• känna till metoder för att söka upp och identifiera gener, kunna redogöra i huvuddrag för tekniken inom genöverföring och behärska de viktigaste begreppen inom gen- och bioteknik

• vara införstådda med de tillämpningsmöjligheter som biotekniken erbjuder i olika biovetenskaper och i industrin

• kunna bedöma de möjligheter, risker och etiska problem som den biotekniska utvecklingen för med sig och utifrån dem kunna träffa motiverade val i vardagslivet.

I geografin undersöks hur den livlösa och levande naturen samt de system som människan har skapat utifrån den är uppbyggda och hur de fungerar. Undervisningen i geografi skall vägleda de studerande så att de blir medvetna om växelverkan mellan naturen och den mänskliga verksamheten och så att de ser världen som en föränderlig och kulturellt flerformig livsmiljö. I studierna i geografi integreras naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga element. Syftet med undervisningen är att de studerande skall bli kapabla att gestalta regionala miljöfrågor och kunna sträva efter lösningar i enlighet med principerna för en hållbar utveckling.

Undervisningen i geografi i gymnasiet skall hjälpa de studerande att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och ge dem en inblick i hur problemen kan lösas. De studerande skall lära sig hur man med geografisk kunskap bättre kan se de faktorer som bidrar till att världen förändras. De skall lära sig att formulera motiverade åsikter, att ta ställning till de förändringar som pågår både nära inpå och i hela världen samt att medverka aktivt till att främja välståndet för naturen och människan.

Målen för undervisningen i geografi är att de studerande skall

• kunna inhämta, tolka och kritiskt bedöma geografisk kunskap med hjälp av kartor, statistik och skriftliga, digitala och andra mediala källor och allsidigt utnyttja datatekniken för förmedling av geografiskt material

• förstå vad regioner, lägen och orter innebär i geografisk kontext

• kunna beskriva regionala fenomen, strukturer och växelverkan i naturen och i den mänskliga verksamheten och kritiskt kunna ta ställning till det som sker i världen

• förmå gestalta, analysera och bedöma tillståndet i den naturliga och bebyggda miljön och de förändringar som pågår i den, samt bedöma hur det står till med den mänskliga välfärden lokalt och globalt

• förstå begreppet regional utveckling och kunna diskutera olika möjligheter att lösa ekonomiska och sociala jämlikhetsproblem

• känna till och förstå olika slags kulturer och lära sig att tolerera och respektera olikhet

• känna till planeringsförfaranden på olika nivåer och veta hur man kan inverka på utformningen av den egna miljön

• kunna ta ställning till olika frågor som berör omvärlden och handla som aktiva världsmedborgare till förmån för en bärkraftig utveckling.

I geografin bedöms förmågan av geografiskt tänkande. Bedömningen skall inriktas på behärskningen av grundbegreppen, på förmågan att motivera geografiska påståenden och ställningstaganden samt på förmågan att se regionala samband. Vid bedömningen beaktas dessutom hur bra eleven förmår tolka och bedöma geografiskt kunskapsstoff och tillämpa geografisk kunskap i olika situationer. Färdigheter som skall bedömas är förmågan att analysera, behandla, presentera och tolka geografiskt material såsom kartor och annan grafisk framställning samt förmågan att samarbeta.

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna använda naturgeografiska grundbegrepp

• förstå de fenomen som beror på jordklotets planetarism

• kunna beskriva atmosfärens, hydrosfärens och litosfärens struktur och funktioner

• förstå hur och varför naturlandskap förändras och kunna utläsa landskapens struktur, uppkomst och utveckling ur kartor och bilder

• förstå indelningen av den livlösa och levande naturen på jordklotet i zoner

• kunna tillämpa den geografiska kunskap de fått både lokalt och globalt.

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna använda kulturgeografiska begrepp och tolka fenomen och strukturer som har att göra med mänsklig verksamhet med hjälp av kulturgeografiska teorier och modeller

• känna till olika kulturer och kunna analysera faktorer som bidragit till deras uppkomst

• kunna analysera den demografiska utvecklingen och kolonisationen i olika regioner samt orsakerna till och följderna av urbaniseringen

• kunna bedöma verkningarna av de möjligheter som naturresurserna och miljön erbjuder på olika områden av mänsklig verksamhet och inse betydelsen av en ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling

• känna till målen för regional planering och olika möjligheter att påverka den

• känna till de olika uttrycksformerna för olika samhälleliga utvecklingsstadier

• kunna bedöma det mänskliga välståndet, miljöns tillstånd och hur kulturellt och socialt hållbar utvecklingen är nu och i framtiden i jordklotets olika regioner.

Kursen mål är att de studerande skall

• känna till de risker som ansluter sig till naturfenomen, till människans verksamhet samt till växelverkan mellan natur och människa på jorden och kunna bedöma deras betydelse ur människans och miljöns synvinkel

• veta hurdana risker som förekommer i olika områden på jorden och kunna jämföra och bedöma riskfylldheten både globalt och lokalt

• kunna bedöma sambandet mellan graden av utveckling i olika områden och de risker som förekommer där

• kunna följa med och kritiskt bedöma aktuella nyheter i olika medier angående risker och kunna tillämpa det de lärt sig när det gäller att analysera och bedöma sådana nyheter

• känna till på vilket sätt man kan lösa och undvika risktillstånd eller lindra deras skadeverkningar

• inse att människan med sin verksamhet påverkar vår planets livsduglighet, vårt välstånd och vår trygghet

• känna till vilka möjligheter det finns att förutsäga och gardera sig mot hot, reglera konflikter och verka enligt principerna för hållbar utveckling.

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna grunderna i kartografi

• känna till principerna för geografiska informationssystem (GIS) och olika möjligheter att tillämpa dem

• kunna samla in uppgifter om ett område med hjälp av fältobservationer, enkäter och intervjuer och genom studier av kartverk, kartor, statistik och andra källor

• kunna utnyttja datasystem och datanät i insamling och bearbetning av geografiskt stoff samt vid publicering av resultatet

• kunna visualisera uppgifter från området i form av kartor, diagram och fotografier

• kunna analysera och tolka materialet och utifrån det utarbeta en beskrivning av området ifråga

• känna till grunderna för vetenskapligt skrivande, som vikten av att kritiskt utnyttja källor och utarbeta hänvisningar, och vara medvetna om upphovsrättsliga frågor.

Fysiken är en empirisk naturvetenskap, inom vilken man försöker förstå och förklara naturens grundstruktur och -fenomen med hjälp av information som fås genom experiment. Målet är att kunna ställa upp allmängiltiga lagbundenheter och lägga fram dem i form av matematiska modeller.

Den experimentella sidan av undervisningen kan beroende på ämnesområdet, på vilket skede undervisningen befinner sig i och på vilken utrustning som är tillgänglig, bestå av självständigt arbete som de studerande utför eller av lärardemonstrationer. Den kan också åskådliggöras genom studiebesök och videoframställningar eller enbart genom föreläsningar. Genom experiment leds den studerande fram till nya naturvetenskapliga begrepp, principer och modeller. Undervisningen i fysik skall utveckla de studerandes förmåga att arbeta experimentellt tillsammans med andra. Den experimentella verksamheten utvecklar även förmågan att visualisera naturvetenskapens karaktär och tänka naturvetenskapligt.

De studerande skall lära sig att observera strukturer och fenomen i naturen utgående från sina tidigare erfarenheter och uppfattningar. De skall lära sig att bli medvetna om tidigare uppfattningar, ifrågasätta dem och förtydliga den egna världsbilden via nyinlärd kunskap. De studerande skall lära sig att planera experiment tillsammans, diskutera information eller material som framställts experimentellt, hur detta skall bearbetas och uttryckas samt hur pålitligt det är. Gruppen lär sig på så sätt att dela med sig av ny kunskap.

I naturvetenskapliga studier används experimentella metoder, olika kunskapskällor samt olika sätt att bearbeta information. Den främsta kunskapskällan i fysiken är själva naturen. I skolan tillkommer läro- och uppslagsböcker, digital utrustning och ämnesexperter.

Målen för undervisningen i fysik är att de studerande skall

• se människan som en del av naturen och förstå fysikens roll när det gäller att beskriva naturen

• inse betydelsen av experimentell verksamhet och teoretiska resonemang då naturveten- skaplig kunskap byggs upp

• uppfatta fysikens betydelse inom vetenskap, konst, teknik, kommunikation och näringsliv samt i människans vardagsmiljö

• verka aktivt och ansvarsfullt för en hälsosam och trygg miljö

• strukturera sin uppfattning om naturens byggstenar och fenomen med hjälp av fysikaliska begrepp och principer

• kunna lösa naturvetenskapliga och tekniska problem kreativt med de verktyg fysikens lagar och begrepp erbjuder

• kunna skaffa och bearbeta information i samarbete med andra studerande på samma sätt som i en expertgrupp

• lära sig planera och utföra enkla mätningar och att tolka, bedöma och tillämpa resultaten

• kunna utnyttja olika kunskapskällor och mångsidigt presentera och publicera fakta, även med hjälp av teknisk utrustning

• förmå analysera fysikens betydelse för individen och samhället som nyttjare av kunskaper i fysik, bli bekant med fysikaliska tillämpningar och en ändamålsenlig, etisk och kontrollerad användning av dem när man tillverkar produkter för att underlätta vardagslivet; det är viktigt att uppöva förmågan att se vilka följder tekniska tillämpningar kan få.

I fysiken bedöms hur väl de studerande lärt sig att behärska och tillämpa faktainnehållet i de olika kurserna i läroplanen speciellt med hjälp av matematiska modeller. I bedömningen skall också iakttas deras skicklighet i informationsteknik och experimentellt arbete samt utrönas hur väl andra nödvändiga färdigheter, som att beskriva fysikaliska problemlösningsprocesser, har utvecklats.

Kursens mål är att de studerande skall

• uppfylla sitt behov av kunskap och förståelse och ta emot intryck som väcker och fördjupar intresset för fysik

• bekanta sig med grundbegrepp om materiens och universums struktur och kunna bilda sig en uppfattning om naturens grundelement och fenomen via fysikaliska begrepp och principer

• förstå hur naturvetenskapliga teorier byggs upp genom experimentell verksamhet och genom modeller som ställs upp med hjälp av experimentresultat

• kunna planera och utföra enkla naturvetenskapliga experiment, tolka och bedöma empiriska resultat och presentera dem för andra

• kunna tolka och framställa experimentresultat i grafisk form

• kunna använda sig av informations- och kommunikationsteknik i studierna.

• fysikens betydelse under olika historiska tidsperioder samt i våra dagar

• materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan

• energins bindning och frigörelse, speciellt strålning, i både naturliga och artificiella processer

• betydelsen av experiment och modeller då fysikaliska teorier byggs upp, mätningar, presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet

• kraft som orsak till att en rörelse förändras

• de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelser samt grafisk avbildning av rörelser

Målen för de fördjupade kurserna är att de studerande skall

• bli kapabla att bedriva studier i naturvetenskapliga ämnen och på områden som tillämpar naturvetenskap

• kunna undersöka fenomen i naturen, ställa upp modeller och beskriva fenomenen med hjälp av matematiska och grafiska metoder

• förmå konstruera fysikaliska modeller och använda dem för att göra förutsägelser

• undersöka och åskådliggöra modeller med hjälp av informations- och kommunikationsteknik

• bekanta sig med den klassiska fysikens deldiscipliner och med grunderna för modern fysik

• bekanta sig med fysikens tekniska tillämpningar

• bekanta sig med fysikens betydelse inom olika samhällssektorer

• bekanta sig med fysikaliska tillämpningar och med de riskfaktorer som de medför.

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig känna värmefenomen

• kunna undersöka fenomen som hör samman med värmelärans huvudsatser eller ämnens termodynamiska tillstånd

• bli kapabla att delta i kritiska diskussioner och i beslutsprocesser som gäller miljö och teknologi.

• gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning

• tryck, hydrostatiskt tryck

• uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi

• mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad

• värmelärans huvudsatser, energi i slutna system

• energikällor

Kursens mål är att de studerande skall

• få en allmän bild av periodiska fenomen i naturen och bekanta sig med de centrala principer som förklarar dessa

• göra sig förtrogna med vibrationsrörelsens och vågrörelsens grunder genom att undersöka mekanisk vibration, ljud eller elektromagnetiska vågrörelser.

• harmoniska krafter och vibrationsrörelser

• vågrörelsers uppkomst och utbredning

• vågrörelsers interferens, diffraktion och polarisation

• reflexion, brytning och totalreflexion

• ljus, speglar och linser

• ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå rörelsefenomen och kunna bearbeta modeller som beskriver dem

• kunna undersöka translationsfenomen experimentellt och med hjälp av dem förstå Newtons lagar

• förstå konservationslagarnas betydelse i fysiken.

• rörelsemodeller och Newtons lagar

• distans- och kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse, samt lyftkraft

• rörelsemängdens konstans och impulsprincipen

• kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete

• vibrationsrörelsens energi

Kursens mål är att de studerande skall

• fördjupa sitt kunnande i mekanik och sin förmåga att numeriskt kalkylera med fenomen som sammanhänger med statik och rotation

• fördjupa sina kunskaper om den mekaniska världsbilden.

• kraftmoment och rotationsjämvikt

• modeller för rotationsrörelse, likformig och likformigt accelererad rotationsrörelse

• ekvationen för rotationsrörelse

• rörelsemängdsmomentets konstans

• rotationsrörelsens energi

• cirkelrörelse och dess acceleration

• gravitation och rörelser som påverkas av gravitation

• kaströrelser och planeternas rörelser

• satelliter och deras användning

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå elektricitetens grundbegrepp och bekanta sig med mätteknik

• kunna utföra grundläggande elmätningar samt konstruera och undersöka enkla strömkretsar.

• galvaniska element, elström i metalliska ledare

• mätning av ström och spänning

• Ohms lag

• Joules lag

• motstånd, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar

• Coulombs lag, homogena elfält och materia i elfält

• kondensatorer, kopplingar och energi

• elström i halvledare, till exempel i dioder

Kursens mål är att de studerande skall

• fördjupa sina kunskaper om elektromagnetiska fenomen

• bli förtrogna med elsäkerhet

• fördjupa sina kunskaper om betydelsen av elektromagnetiska fenomen i samhället.

• magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält

• laddade partiklar i homogena el- och magnetfält

• induktionslagen och Lenz lag

• induktionsfenomen: virvelströmmar, generatorer och självinduktion

• energitransport med hjälp av elström

• mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens frekvensberoende

• svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation

• elsäkerhet

• energiindustrin

Kursens mål är att de studerande skall

• bekanta sig med kvantfenomen, dualism och ekvivalensen mellan materia och energi som de principer som styr materiens struktur och dynamiken hos dess beståndsdelar

• fördjupa sin helhetsbild av fysikens utveckling och dess tillämpbarhet vid tolkning av naturfenomen.

• elektromagnetisk strålning

• röntgenstrålning

• svarta kroppars strålning

• den fotoelektriska effekten

• strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär

• atommodeller med Bohrs atommodell som exempel

• kvantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och energinivådiagram

• atomkärnans byggnad

• radioaktivitet och strålsäkerhet

• ekvivalensen mellan massa och energi

• kärnreaktioner och kärnenergi

• materiens minsta beståndsdelar och klassificeringen av dem

Kursens mål är att de studerande skall skapa sig en helhetsbild av fysiken.

• temahelheter kring centrala begrepp

• konservationslagarna

• forskningsmetoder

• realprovsuppgifter i fysik

Kursens mål är att de studerande skall

• fördjupa sitt kunnande i mätteknik

• bekanta sig med fysikens tillämpningar.

• moderna mättekniker

• tillämpad fysik inom medicinen, ss. strålbehandling, kärnmagnetisk resonans, röntgendiagnostik, ultraljud

• tillämpad fysik inom näringslivet

• teknisk fysik

Syftet med undervisningen i kemi är att stödja utvecklingen av ett naturvetenskapligt tänkande och av en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen skall gestalta kemin som en central naturvetenskap som strävar efter att undersöka och utveckla material, produkter, metoder och processer enligt principerna för en hållbar utveckling. Genom att undersöka olika ämnen, deras strukturer, egenskaper och reaktioner med andra ämnen skall de studerande lära sig att förstå vardagslivet, naturen och teknologin samt kemins betydelse för människans och naturens välbefinnande.

Karaktäristiskt för kemiundervisningen är att observera och undersöka egenskaper hos kemiska fenomen och ämnen med hjälp av experiment, att undersöka och förklara fenomen med hjälp av modeller och strukturer, att beskriva fenomen med kemins symbolspråk samt att konstruera modeller av kemiska fenomen och bearbeta dem matematiskt. De studerande vägleds med mångsidiga undervisnings- och bedömningsmetoder att utveckla sina kunskaper och färdigheter i kemi samt alla områden av sin personlighet. I kemiundervisningen skall man beakta de studerandes studiefärdigheter och skapa en positiv bild av kemi och kemistudier.

Målen för undervisningen i kemi är att de studerande skall

• förstå kemins viktigaste grundbegrepp och känna till kemins samband med alldagliga företeelser samt kemins betydelse för människans och naturens välfärd

• via experiment och på andra sätt aktivt kunna ta fram och bearbeta information om kemiska fenomen och ämnen som är viktiga för livet och miljön samt bedöma informationens tillförlitlighet och betydelse

• kunna planera och genomföra experiment som belyser olika fenomen samt beakta arbetssäkerheten

• kunna tolka, värdera, presentera och diskutera den information som de skaffat sig experimentellt eller med andra metoder

• bli insatta i informations- och kommunikationsteknikens möjligheter som verktyg vid informationssökning och vid uppställandet av modeller

• bli insatta i modern industri- och miljöteknik

• kunna utnyttja sina kunskaper i kemi i diskussioner och beslut som gäller naturen, miljön och teknologin samt i egenskap av konsument främja ett hälsosamt liv och en hållbar utveckling

• få erfarenheter som väcker och fördjupar intresset för kemi och kemistudier.

I bedömningen poängteras de studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom skall man bedöma deras förmåga att experimentellt söka fram och på olika sätt bearbeta information, det vill säga

• att göra observationer och att planera och genomföra mätningar och experiment

• att använda redskap och kemikalier på ett tryggt sätt

• att presentera resultaten både muntligt och skriftligt

• att tolka och bedöma resultaten och ställa upp formler

• att dra slutsatser och att tillämpa dem.

De studerandes kunskaper och färdigheter i kemi skall bedömas genom kurstentamina samt genom iakttagelser av deras aktivitet, experiment, arbetsbeskrivningar, projekt, föredrag och rapporter. Dessutom iakttas kontinuerligt hur deras begreppsliga och metodiska kunskaper och färdigheter utvecklas.

Den obligatoriska kursen och de fördjupade kurserna bedöms med siffervitsord. De övriga med anteckningen godkänd G.

Kursens mål är att de studerande skall

• få en bild av kemin, dess möjligheter och betydelse

• fördjupa sina insikter i kemins grunder i samband med genomgången av kursens stoff

• kunna redogöra för organiska föreningars struktur, egenskaper och reaktioner och förstå deras betydelse för människan och hennes livsmiljö

• känna till olika blandningar och begrepp i anslutning till dem

• utveckla de färdigheter som behövs för att presentera och diskutera kemiska fakta och företeelser

• lära sig ett undersökande arbetssätt och att kritiskt söka efter och bearbeta fakta

• kunna undersöka organiska föreningars egenskaper och reaktioner experimentellt, känna till separations- och identifieringsmetoder och kunna framställa lösningar.

• organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar

• bindningar i och polaritet hos organiska föreningar

• olika slags blandningar, substansmängder och halter

• organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar

Kursens mål är att de studerande skall

• känna till sambanden mellan ämnenas struktur och deras egenskaper

• kunna utnyttja kemiska formler, tabeller och system för att klarlägga egenskaper hos kemiska föreningar

• förstå organiska föreningars strukturer och känna till metoder som används för att bestämma dem

• med hjälp av olika experiment och modeller kunna undersöka fenomen som hör samman med ämnenas strukturer, egenskaper och reaktioner.

• grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet

• elektronhöljets strukturer och atomorbitaler

• bestämning av oxidationstal och föreningsformler

• kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper

• hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings- och rymdstrukturer

• isomeri

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå de faktorer som påverkar förloppet av kemiska reaktioner samt inse faktorernas betydelse för livsmiljön (industrin)

• förstår bindning och den frigörelse av energi som sker vid kemiska reaktioner och inse förändringarnas betydelse i samhället

• kunna skriva reaktionsformler och bearbeta reaktionslikheter matematiskt

• kunna undersöka fenomen med hjälp av experiment och olika modeller vid reaktioner, reaktionshastigheter och reaktionsmekanismer.

• symbolspråket för kemiska reaktioner

• organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar

• stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen

• energiförändringar i kemiska reaktioner

• reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna

Kursens mål är att de studerande skall

• känna till viktiga industriella råvaror och förädlingen av dem

• känna till olika oxidations- och reduktionsmedel och kunna skriva redoxreaktioner

• kunna principerna för elektrokemiska fenomen och kunna redogöra för kvantitativa tillämpningar av dem

• känna till olika material och deras sammansättning, egenskaper och framställningsmetoder och kunna redogöra för metoder för utvärdering av konsumtionsvarornas inverkan på miljön

• kunna undersöka fenomen som berör metaller och elektrokemi med hjälp av experiment och modeller.

• metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys

• redoxreaktioner

• metaller, icke-metaller och deras syre- och väteföreningar

• biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå hur reaktionsjämvikt inställer sig och förstå matematiska tillämpningar utifrån den

• förstå betydelsen av jämvikt och känna till vilken roll jämvikten spelar i industriprocesser och naturfenomen

• kunna undersöka fenomen som gäller kemisk jämvikt med hjälp av experiment och modeller.

• reaktionsjämvikt

• jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och deras betydelse

• löslighet och mättad lösning

• grafisk framställning av jämvikt

Kursens mål är att de studerande skall

• få en grundlig repetition av det behandlande stoffet i kurserna 1 - 5

• få en helhetsbild av det behandlade stoffet inför realprovet i kemi i studentexamen.

• Teori från kemikurserna 1 - 5

• Realprovsuppgifter i kemi

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig grunderna i laborationsteknik

• kunna planera och genomföra experiment

• kunna presentera resultaten muntligt och skriftligt

• olika analysmetoder

• kemi i vår vardag och omgivning

Kursen försiggår på olika kemiinstitutioner vid Åbo Akademi i Åbo under en vecka i början av augusti.

Kursens mål är att de studerande skall

• få bekanta sig med Åbo Akademi och utbildningen där på det kemiska området

• väcka intresse för kemistudier.

• laborationer i kemi (främst) och fysik

Den viktigaste uppgiften för undervisningen i religion är att fördjupa de studerandes förtrogenhet med den egna religionen och dess kulturarv samt med den livssyn och det etiska tänkande som växer fram ur religionen. Med övriga religioner skall de bekanta sig utifrån religionernas egna utgångspunkter. I religionsundervisningen skall religionen granskas ur ett brett perspektiv som en del av kulturen och samhället och som en del av gruppers och individers liv.

I religionsundervisningen skall olika synsätt och den enskildes övertygelse respekteras. Vid genomgången av lärostoffet skall den senaste teologiska och religionsvetenskapliga forskningen utnyttjas. Eftersom religionen utgör en del av kulturen och samhället, har religionsundervisningen naturliga kopplingar även till de humanistisk-samhälleliga vetenskaperna och till konstämnena.

Religionsundervisningen skapar förutsättningar för att förstå olika religioner och att använda denna insikt för att analysera världsåskådningar, kultur och samhälle och till att främja kulturell växelverkan. I undervisningen utnyttjas religionernas egna källor, ny forskning och aktuellt material ur olika medier. I undervisningen betonas aktiverande arbetssätt så att lärostoffet kopplas till de studerandes erfarenhetsvärld och de uppmuntras att bearbeta och tillägna sig kursernas innehåll och utvecklas i riktning mot målen.

Målen för religionsundervisningen är att de studerande skall

• tillägna sig kulturell läsförmåga i anslutning till olika religioner så att de förstår religionens betydelse och inflytande på den enskilda människan och på grupper samt på samhället och kulturen

• behärska begrepp, kunskaper och färdigheter med vilkas hjälp de kan reflektera över och analysera olika religiösa frågor

• kunna bygga upp, gestalta och bedöma sin världsåskådning och kulturidentitet och värdesätta den religiösa traditionen i sin egen kultur och i andra kulturer

• respektera människor med en annan övertygelse och kunna leva och verka i ett mångkulturellt samhälle och en mångkulturell värld tillsammans med människor som kommer från andra kulturer och har ett annat tänkesätt och en annan tro

• förstå betydelsen av ett personligt ansvar och vara medvetna om de värderingar som ligger bakom olika etiska ställningstaganden samt om värderingarnas betydelse

• vara kapabla att diskutera och reflektera över religiösa och moraliska frågor och på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma fakta om religion.

I religionsundervisningen skall bedömningen inriktas på hur väl de studerande kan tänka och uttrycka sig i religiösa termer, vilket innebär förmåga att jämföra, analysera och bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan religionen, kulturen och samhället. De skall handledas i att själva bedöma hur väl de uppnått sina mål. Studiernas omfattning och kvalitet samt de studerandes individuella färdigheter skall beaktas. Bedömningen skall sporra de studerande till att planera, utvärdera och utveckla sitt arbete.

Tillämpad kurs bedöms med anteckning om godkänd prestation vilket förutsätter aktivt deltagande.

Kursens mål är att de studerande skall

• få kunskap om religionen som företeelse och känna till Bibelns särart som representant för den sakrala litteraturen

• förstå religionens globala natur och religiösa föreställningar samt inse hur religionen är integrerad i kulturen och samhället

• få material och begreppsliga redskap för att analysera sin världsåskådning

• lära känna Bibelns inflytande på den västerländska kulturen och bibelforskningen som en del av religionsforskningen

• genom insikter i det heliga lära sig att respektera människor med en annan övertygelse.

• religionsbegreppet och religionsforskning

• religiösa kärnfrågor

• religionen i ett samfund och som en personlig upplevelse

• Bibeln som helig litteratur

• Bibelns tillkomst och innehåll i stora drag

• olika sätt att undersöka och tolka Bibeln

• Bibelns inflytande på världsbilden och kulturen

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå hur den kristna kyrkan har utvecklats, spritts och inverkat på omgivningen under olika tider och hur den har stått i växelverkan med kulturen och samhället

• veta hur kyrkans lära är uppbyggd, hur gudstjänstlivet och konsten har påverkat varandra och kunna redogöra för kyrkans politiska och sociala betydelse under olika historiska skeden

• förstå hur kristendomen verkar i form av olika kyrkosamfund på olika håll i världen

• kunna analysera uttryck för olika kristna traditioner i våra dagar och förstå den gemensamma ekumeniska grunden.

• den kristna kyrkans uppkomst

• från urkyrkan till kyrkans delning

• kyrkan i väst under medeltiden

• utvecklingen inom kyrkan i öst

• reformationen och kyrkornas utveckling under nya tiden

• den moderna kristenheten och kyrkornas roll i dagens värld

• dialogen mellan olika kyrkor och religioner

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna ställa etiska frågor och förstå betydelsen av livsfrågorna och av etisk reflexion

• få begreppsliga verktyg för att kunna diskutera etiska frågor

• förstå att de träffar moraliska val varje dag och veta att de ansvarar för sina beslut

• få baskunskap om människans livsfrågor och aktuella etiska teman och kunna koppla dem till frågeställningar som är centrala ur religiös synvinkel

• förstå hur Bibeln ansluter sig till livsfrågorna och etiken

• förstå sambandet mellan kristendom och etik, det viktigaste innehållet särskilt i den lutherska etiken och de teologiska motiveringar som ligger bakom kyrkornas etiska ställningstaganden.

• de centrala livsfrågorna: livets mening, lidandet, döden

• den kristna synen på Gud, människan, naturen och frälsningen

• begreppen gott och ont

• den kristna etiken och etiska teorier

• individualetiska frågor

• samhällsetiska frågor

Kursens mål är att de studerande skall

• lära känna de utmärkande dragen för världsreligionerna

• förstå den inre mångfalden i religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället

• förstå hur likartade de grundläggande frågorna om människans liv är i olika religioner och lära sig att värdesätta den religiösa och etiska traditionen i andra religioner.

Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och islam utgående från temana nedan. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner.

• religionernas utbredning och antalet anhängare

• religionernas heliga skrifter och läror

• religionernas etiska regler

• religiösa kulter och ritualer

• religiösa riktningar

• religionerna och samhället

Kursens mål är att de studerande skall

• känna till de uttryck som religionen har tagit sig i Finland från den fornfinska religionen till religiositeten i våra dagar

• förstå den diskussion om världsåskådningar och religiösa frågor som har förts i Finland och de faktorer som ligger bakom diskussionerna

• kunna analysera de religiösa rörelserna i Finland utgående från deras verksamhet och viktiga lärofrågor.

• lära känna den lokala religiösa traditionen.

• den fornfinska religionen

• huvudlinjer i den finländska kyrkohistorien

• den lutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagens Finland

• icke-kristna rörelser i Finland

• kristendomens inflytande på den finländska kulturen och det finländska samhället

• stöda de studerande i förberedelserna inför ämnesrealen

• repetition av temahelheter i gymnasiets alla lärokurser och genomgång av aktuella frågor

• kursen bedöms med prestationsanteckning (godkänd) enligt utförda uppgifter och aktivt deltagande i undervisningen

• ge de studerande fördjupad förståelse för religionshistorien genom studium av centrala gestalter inom olika religioner

• utifrån religionsvetenskap, filosofi, psykologi och historia anlägga ett integrerat perspektiv på centrala gestalter i religionshistorien

• kursen kan genomföras som lärarhandledda självstudier utspridda över flera perioder. Bedömningen sker genom antecknad godkänd prestation enligt utförda uppgifter

Livsåskådningskunskapen vilar på en tvärvetenskaplig grund. Förutom filosofi utnyttjar den humanistiska vetenskaper, samhällsvetenskaper och kulturvetenskaper. I livsåskådningskunskapen ses människorna som naturliga, medvetna och kulturella aktörer som skapar och reproducerar betydelser i inbördes växelverkan. Olika livsåskådningar och mänskliga handlingssätt skall ses som resultatet av en interaktion mellan individer, samfund och traditioner. Livsåskådningskunskapen bygger på en människosyn som betonar människornas möjlighet att leva fria och jämlika, aktiva och målmedvetna. I undervisningen betonas också människans förmåga att undersöka världen och vidga sin kunskap om den samt att i samverkan med andra medvetet styra sitt liv. Från dessa utgångspunkter skall läroämnet hjälpa de studerande att utforma sin livsåskådning och identitet samt att gestalta sina ideal och sina handlingsmönster för ett socialt gott liv.

Livsåskådningskunskapen skall genom reflektion och samtal öka de studerandes allmänbildning beträffande kultur och livsåskådningar. Samtidigt utvecklas deras praktiska omdöme och känsla för situationen, deras etiska sinnelag och tolerans samt deras förmåga att diskutera, lyssna och uttrycka sig. En säkrare förmåga att se och bedöma olika livsåskådningar utgör nyckeln till ett gott liv både individuellt och socialt.

Målen för undervisningen i livsåskådningskunskap är att stödja de studerande i deras strävan att

• bygga upp sin identitet och livsåskådning

• bredda sin kulturella allmänbildning och kunskap om olika livsåskådningar

• utveckla sin omdömes- och handlingsförmåga

• tillägna sig principerna för mänskliga rättigheter, positiv pluralism, samhällelig och global rättvisa och hållbar utveckling.

I livsåskådningskunskapen bedöms förutom hur de studerande tillägnat sig faktakunskaper hur deras förmåga att förstå livsåskådningsfrågor utvecklas och deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt, skickligt och kreativt. Livsåskådningsfrågor är ofta personliga, men underlaget för reflektionerna kring dem utgörs av de intellektuella dygderna: kritiskt tänkande, konsekvens, entydighet och systematik. I bedömningen och beskrivningen av olika livsåskådningar, värderingar och föreställningar uppskattas tolerans samt förmågan att beakta olika synvinklar och andras synsätt.

1. Ett gott liv (LK1)
Under kursen reflekterar man över vad ett gott liv är, vilka element identiteten och ett individuellt liv består av och vilka möjligheter människan har att eftersträva ett gott liv.

Kursens mål är att de studerande skall

• stärka sin förmåga att binda sig vid de moraliska principer de väljer och sin vilja att verka i samklang med sina värderingar

• bli mera beredda och villiga att bry sig om och ta ansvar för sig själva, för andra människor, för samhället och för naturen

• utveckla sin förmåga att se helheter i en allt komplexare värld och på detta sätt förbättra sin förmåga att bygga upp en egen identitet och livsåskådning

• lära sig att bedöma påståenden om trosföreställningar och livsåskådningar

• utveckla sin förmåga att uttrycka sin identitet och livsåskådning och sina känslor och uppfattningar i anslutning till dem tolerant, logiskt och kreativt.

• grundläggande begrepp: livsåskådning, livsåskådningskunskap, ett gott liv, jaget, identiteten

• ett gott liv: människans grundläggande behov, världsliga och religiösa modeller för ett gott liv

• de grundläggande frågorna om människans existens som individ: den fria viljan och valsituationer, födsel och död, optimism, pessimism och realism

• livskompetens: individens möjligheter att påverka sitt liv; arvsanlagens och miljöns betydelse

• utformningen av identiteten under människans levnadslopp och etiska avgöranden i olika levnadsskeden

• ett individuellt liv tidigare och i våra dagars mångfasetterade samhälle

• uppfattningar om dygder och laster förr och nu och deras samband med livsstilar och vanor

2. Världsbilden (LK2)
Under kursen diskuteras uppkomsten av en världsbild och skillnaderna mellan olika världsbilder. De studerande skall göra sig förtrogna med olika sätt att begreppsligt gestalta världen och med den roll som kunskapen och olika samhällsinstitutioner spelar i detta.

Kursens mål är att de studerande skall

• lära känna historiskt betydelsefulla och nu aktuella världsbilder och få mer kunskap om de trossystem som ligger bakom dem

• lära sig att fråga efter och bedöma de argument som ligger bakom påståenden och trossystem

• utveckla sin förståelse av olika institutioners betydelse när det gäller att utforma och förmedla en världsbild

• kunna strukturera en egen världsbild samtidigt som de är öppna för en meningsfull diskussion.

• begreppen världsbild, världsåskådning och livsåskådning och deras inbördes förhållande

• strukturen hos en världsbild och dess kärnfrågor: uppfattningar om människan, samhället, kulturen och naturen samt om verklighetens beskaffenhet

• världsliga och religiösa åskådningar som grund för världsbilden: gränsdragningen mellan vetenskaper, kvasivetenskaper och religioner

• skolan, medierna och konsten som skapare och förmedlare av världsbilden

• omvälvningar och brytningar i den västerländska världsbilden

• våra erfarenheters, vardagsuppfattningars och föreställningars uppkomst och tillförlitlighet

• rationell bedömning av världsbilder och kunskapskällor

3. Individen och samhället (LK3)
Under kursen diskuteras individen, gemenskapen, samhället och växelverkan mellan människor. De studerande skall göra sig förtrogna med hur rättvisa, mänskliga rättigheter och demokrati förverkligas.

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå gemenskapens betydelse för mänskligheten och den personliga identiteten

• lära sig att iaktta sin position som individ i en gemenskap och i ett samhälle, som medborgare i en stat och som aktör i ett ekonomiskt system

• lära sig att bedöma den verksamhet som individer, grupper och institutioner bedriver som en del av maktutövningen i samhället

• lära sig att bedöma politiska mål och medel och öka sin förmåga och vilja till konstruktivt samhälleligt engagemang

• förstå de mänskliga rättigheternas, demokratins och rättvisans betydelse för ett bra samhälle och för framtiden.

• människan som en social varelse, växelverkan mellan individerna och gemenskapen, det privata och det offentliga

• begreppet makt, olika former av makt och maktstrukturer samt möjligheter att påverka

• olika teorier om hur samhället är uppbyggt och om hur det förändras

• en god medborgare som finländare, europé och världsmedborgare

• de mänskliga rättigheterna och deras historia

• politiska ideal, ideologier, utopier och olika former av demokrati

• rättvisan som en samhällelig, global och ekologisk fråga

4. Det kulturella arvet och identiteten (LK4)
Under kursen behandlas det kulturella arvet som utgångspunkt för ett gott liv och som mått på ett sådant samt som en företeelse som är stadd i oavbruten utveckling och förändring. De studerande skall göra sig förtrogna med den kulturella mångfalden i världen och i våra dagars finländska samhälle.

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig förstå kulturen som en mänsklig verksamhet baserad på betydelser

• bekanta sig med olika kulturtraditioner och de levnadssätt som ansluter sig till dem

• utveckla sin förmåga att bedöma människornas uppfattningar och handlingar i förhållande till deras värderingar och trossystem

• lära sig tolerans gentemot olika övertygelser och identitetsval

• göra sig förtrogna med uttryck för den finländska identiteten

• förstå de människorättsliga dimensionerna i rasism, främlingshat och diskriminering.

• kulturens betydelse förr och nu

• identitet, etnisk börd och kulturarv

• samiska, finländska och europeiska kulturdrag och deras betydelse i dag

• inbördes växelverkan mellan kulturer och civilisationer

• etnisk och kulturell mångfald i Finland och i världen

• livet i ett pluralistiskt samhälle

• etnocentricitet samt rasismens och toleransens historia

5. Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen (LK5)
Under kursen begrundas olika sätt att förklara världen enligt mytiska traditioner, religiösa traditioner och livsåskådningstraditioner. De studerande skall göra sig förtrogna med olika världsåskådningars uppkomst, historia och med forskningen om dem.

Kursens mål är att de studerande skall

• utveckla sin förmåga att bedöma skillnader och likheter i uppfattningar och trossystem

• lära sig att bedöma påståenden om föreställningar och livsåskådningar

• känna till viktiga trossystem och livsåskådningsmönster i olika kulturer och utöka sin kunskap om bakgrunden till dem och om hur de sprids i våra dagar

• förstå hur myter och religiösa uppfattningar har uppkommit och inse deras betydelse i våra dagar som förklaringar till företeelserna i världen

• lära sig att förstå hur världen förklarats och gestaltats i den europeiska kulturtraditionen.

• mytiska förklaringar om världen förr och nu

• religionens och religiositetens väsen

• sociologisk, moralisk, antropologisk och psykologisk religionskritik

• ateism och agnosticism

• den sekulära humanismens och fritänkandets historia och inriktningar i våra dagar

• humanismen och kristendomen som grundläggande ideologiska strömningar i västerlandet

Det filosofiska tänkandet gäller hela verkligheten, det gestaltar världens mångfald och människans verksamhet i den. Filosofins särdrag ligger i dess sätt att strukturera problemen begreppsligt, rationellt och i diskuterande form. Studierna i filosofi i gymnasiet skall stödja elevernas individuella utveckling och främja den allmänna förmåga till inlärning och reflektion som behövs i ett föränderligt och komplext samhälle. De temaområden som studeras i filosofin är nödvändiga för att man skall förstå kulturarvet och den nutida kulturen.

Filosofins praktiska betydelse ligger i att de studerande lär sig att begreppsligt strukturera frågor om värderingar, normer och betydelser. Studierna i filosofi hjälper dem att se vilken betydelse olika slags kunskaper och färdigheter har för individen och samhället. Som motvikt till specialiserade kunskaper och färdigheter lär man sig genom filosofin att gestalta större begreppshelheter och samband. Filosofin hjälper oss att se hur olika uppfattningar om verkligheten, om värderingar och om normer på olika vetenskapsområden och i olika tanketraditioner kan vara antingen konsekventa och förenliga eller stå i konflikt med varandra. Filosofin utvecklar omdömet.

Undervisningen i filosofi främjar kreativt och självständigt tänkande. Filosofin erbjuder rikligt utrymme för de studerande att utforma sin personliga uppfattning. Genom att sätta sig in i filosofiska grundfrågor på vilka det inte finns enkla svar lär de sig att utforma och motivera sina tankar och samtidigt att respektera andra väl grundade uppfattningar. Genom att tillsammans fundera över och diskutera invecklade frågor utvecklar de studerande självförtroendet; de börjar lita på sina egna möjligheter att lösa även svåra problem. Studierna i filosofi hjälper dem att mogna till aktiva, ansvarsfulla och toleranta medborgare.

Målen för undervisningen i filosofi är att de studerande skall

• lära sig gestalta filosofiska problem och se olika tänkbara lösningar på dem

• förmå strukturera sina tankar begreppsligt i tal och skrift och identifiera påståenden och motiveringar som stöder dem

• begripa motiveringarna för olika filosofiska uppfattningar och kunna diskutera dem följdriktigt och förnuftigt

• lära sig behärska grundläggande allmänbildande fakta ur filosofins historia och nutida strömningar och kunna relatera dem till samhälleliga och kulturella företeelser.

I filosofin bedöms med vilken framgång de studerande tillägnat sig begrepp och teorier samt hur väl de kan uttrycka egna filosofiska tankar. De studerandes förhållande till filosofiska frågor är individuellt men som grund för en filosofisk diskussion bör ligga tänkandets kognitiva dygder: kritik, konsekvens, entydighet och systematik.

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna gestalta filosofiska problem och olika tänkbara lösningar på dem och förstå hur man inom filosofin försöker strukturera verkligheten, kunskap, verksamhet och värderingar begreppsligt

• känna till olika slags filosofiska, vetenskapliga och alldagliga uppfattningar om verkligheten, uppfattningar om vår kunskap om den och om vårt handlande i den

• kunna se skillnader mellan deskriptiva och normativa påståenden och kunna motivera olika uppfattningar om det goda och det rätta.

• ha kunskap om de grundläggande dragen i filosofins historia och de viktigaste västerländska filosoferna.

• vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska, vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden

• filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia, mellan frihet och tvång

• grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när kunskapen utformas

• förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet

• det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra värdeomdömen; filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka

Kursens mål är att de studerande skall

• bli insatta i den filosofiska etikens viktigaste problem, begrepp och teorier

• kunna bedöma livet och handlandet ur moraliska synvinklar och motivera sina omdömen med etiska begrepp

• förmå strukturera sina egna moraliska avgöranden och motiveringar utgående från den filosofiska etiken

• lära sig ett kritiskt förhållningssätt och tolerans såväl gentemot sig själv som gentemot andra.

• tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik

• grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse

• objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar

• grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken

• filosofisk etik och frågan om ett gott liv

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna gestalta vad kunskap och vetande innebär i filosofi, i vetenskap och i dagligt liv

• kunna bedöma hurdana bilder av verklighetens grundläggande väsen som uppstår i filosofin, i vetenskap och i olika världsåskådningar

• lära sig att analysera och kritiskt bedöma tankeföreställningar och påståenden

• lära sig att se den vetenskapliga forskningens och härledningens natur.

• metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och praktisk kunskap

• det sannas natur och sanningsteorierna

• kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande

• att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap

• den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp

• grunderna i argumentation och härledning

Kursens mål är att de studerande skall

• bli förtrogna med de viktigaste begreppen och riktningarna inom samhällsfilosofin

• lära sig att gestalta samhällets natur och de centrala samhällsinstitutionernas verksamhet

• kunna bedöma samhällsordningens legitimitet

• kunna analysera förhållandet mellan samhället och individen samt den samhälleliga och politiska verksamheten.

• samhällelig rättvisa

• individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff

• det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet: teorier om samhällsfördrag, anarkism och samhälleliga utopier

• politisk filosofi: grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen samt nutida samhällsfilosofiska tolkningar av dem

• filosofiska spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och uppbyggnaden av den, utanförskap, främlingskap och mångkulturalism

Undervisningen i historia i gymnasiet skall ge de studerande förutsättningar att förstå olika tidsperioders karaktär, problem och förändringsprocesser i vår tid och hjälpa dem att bilda sig en uppfattning om världen internationellt sett. Historia är ett läroämne som skapar en individuell, nationell och europeisk identitet.

Undervisningen utgår från historiens karaktär som vetenskapsgren och från grunderna för hur historisk kunskap uppstår. Därför bör man fästa uppmärksamhet vid hur historiska fakta analyseras och tolkas kritiskt och sträva efter att betrakta företeelserna ur olika perspektiv. Tid, förändring och kontinuitet samt orsakssammanhang utgör centrala historiska begrepp. I egenskap av ett läroämne där analys av förändringar betonas, skapar historien möjligheter att diskutera framtiden och att försöka bedöma vilka möjligheter den för med sig. Förhållandet mellan människan och miljön samt den mänskliga kulturens bredd, förståelse för kulturella olikheter och betydelsen av internationellt samförstånd skall betonas i undervisningen. Det egna landets förflutna bör granskas mot den världshistoriska bakgrunden.

Målen för undervisningen i historia är att de studerande skall

• lära känna huvudlinjerna och de viktigaste historiska händelserna i Finlands historia och i världshistorien samt händelsernas bakgrund och följder

• se nuet som ett resultat av den historiska utvecklingen och som utgångspunkt för framtiden, kunna relatera sin egen tid och sig själv till det historiska skeendet och på så sätt bygga upp sin medvetenhet om historien

• kunna skaffa sig kunskap om det förflutna och bedöma kunskapen kritiskt samt förstå att historiska fakta kan tolkas på olika sätt, att den historiska kunskapen är relativ och att orsakssammanhangen är mångfacetterade

• kunna bedöma människans handlande i förgången tid och betrakta historiska företeelser både utifrån respektive epok och utifrån vår tid

• förstå kulturens olika uttrycksformer och se hur dessa skiljer sig från varandra

• få stoff för att skapa sig en världsbild som värdesätter mänskliga rättigheter och demokrati samt för att kunna handla som ansvarsmedvetna medborgare.

Bedömningen av insikterna skall utgå från de färdigheter och tänkesätt som är betecknande för historieämnet och från hur den studerande behärskar det centrala innehållet i lärokursen. Vid bedömningen skall speciell vikt fästas vid den studerandes förmåga att bygga upp väl strukturerade helheter, att skilja på väsentliga och oväsentliga fakta, att överblicka tidsförlopp och orsakssammanhang och att kritiskt bedöma historiska fenomen och källor.

Kurserna bör bedömas allsidigt: i stället för prov kan man ty sig till olika slag av instuderingsuppgifter, till projektarbeten och andra alternativa bedömningsmetoder.

1. Människan, miljön och kulturen (HI1)
Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till nu.

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå beroendeförhållandet mellan människan och naturen som en del av en bärkraftig utveckling

• inse hur människan brukar naturresurserna som utkomstkälla och hur detta inverkar på miljön och samhällsstrukturen

• kunna ange produktionsekonomins utvecklingslinjer och inverkan på levnadssättet

• känna till huvuddragen i befolkningstillväxten och de faktorer som bidragit till den.

2. Den europeiska människan (HI2)
Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling som ligger bakom förändringarna. De studerande skall bekanta sig med den europeiska kulturens vinningar med hjälp av olika slags historiskt källmaterial. Kulturen bör förstås som ett övergripande begrepp.

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå vad europeiskheten grundar sig på genom att bekanta sig med Europas centrala kulturarv

• inse betydelsen av vetenskapliga rön för människans världsbild

• kunna analysera olika kulturföreteelser som uttryck för sin tid

• känna till de idéhistoriska strömningarna bakom samhällsutvecklingen

• bli förtrogna med levnadssätten och världsbilden under olika tidsperioder.

3. Internationella relationer (HI3)
Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella politiken från och med slutet av 1800-talet och deras bakgrund. Företeelserna analyseras utgående från den ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska konkurrensen. En central infallsvinkel är demokrati kontra diktatur.

Kursens mål är att de studerande skall

• känna till den internationella politikens grundbegrepp och teori

• förstå hur det internationella samarbetet i huvudsak är uppbyggt och vilka motsättningar som finns

• förstå vilken inverkan ideologiska och ekonomiska intressekonflikter har haft på de internationella relationernas utveckling.

4. Vändpunkter i Finlands historia (HI4)
Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från 1800-talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna i Finlands statliga och internationella ställning, kriser i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturella brytningar.

Kursens mål är att de studerande skall

• känna till de viktigaste samhälleliga och ekonomiska förändringarna

• kunna ställa den politiska utvecklingen i Finland i relation till den allmäneuropeiska och världspolitiska bakgrunden

• förstå sambanden mellan olika företeelser i det ekonomiska, sociala, kulturella, ideologiska och politiska livet.

5. Finland från förhistorien till autonomin (HI5)
Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet.

Kursens mål är att de studerande skall

• känna till de historiska utvecklingslinjerna i vårt land och deras beroende av Östersjöområdet

• känna till befolkningens, de sociala förhållandenas och ekonomins utveckling i Finland

• inse sambanden mellan den finländska bildningen och den västerländska kulturen

• lära sig att värdesätta det finländska kulturarvet

• lära sig att förknippa de historiska utvecklingslinjerna med sin hembygds historia och kunna se utvecklingen också ur den enskilda människans synvinkel.

6. Kulturmöten (HI6)
Under kursen behandlas valfritt särdragen och nuläget i någon eller några kulturkretsar samt kulturell växelverkan. Kulturen bör uppfattas som ett övergripande begrepp. De kulturområden som behandlas skall ligga utanför Europa.

Kursens mål är att de studerande skall

• bli förtrogna med kulturella grundbegrepp och lära sig att förstå värderingar och levnadssätt i en kultur som avviker från den egna kulturen

• förstå sambanden mellan andlig kultur, samhällsstruktur, näringsliv och naturförhållanden

• känna till den historiska utvecklingen i den kultur som behandlas och dess växelverkan med andra kulturer

• lära sig att analysera olika uttrycksformer för kulturen i fråga, till exempel i konsten, religionen och de sociala strukturerna

• kunna beakta olikheter i den kulturella bakgrunden i interaktionssituationer.

Ett eller flera av följande kulturområden skall behandlas:

• Afrika

• arktiska kulturer

• ursprungskulturerna i Australien och Oceanien

• Indien

• den islamska världen

• Japan

• Kina

• Korea

• Latinamerika

• Nordamerikas ursprungskulturer

7. Det aktuella världsläget (HI7)
Under kursen väljer den studerande ett valfritt aktuellt tema, som han/hon behandlar till ett avgränsat projektarbete.

Kursens mål är

• öva upp den studerandes förmåga att bearbeta ett mer omfattande källmateriel.

• träna förmågan att arbeta metodiskt och målmedvetet

• formulera problem självständigt

• producera ett arbete som kan kritiseras utgående från vetenskapliga kriterier

• förstå att olika perspektiv ger olika aspekter på en historisk verklighet.

De studerande väljer tema i samråd med handledande lärare

• stödja de studerande i förberedelserna inför ämnesrealen i historia och samhällslära.

• repetition av temahelheter i gymnasiets alla lärokurser och genomgång av aktuella frågor

• kursen bedöms med prestationsanteckning (godkänd) enligt utförda uppgifter och aktivt deltagande i undervisningen

Undervisningen i samhällslära syftar till att fördjupa de studerandes uppfattning om det omgivande samhället. Samhällets struktur och centrala företeelser, makt, ekonomi och medborgarinflytande granskas ur finländsk, europeisk och global synvinkel. Samhällsläran bygger på innehållet i samhällsvetenskaper och juridik. Den skall skapa förutsättningar för de studerande att aktivt och kritiskt undersöka aktuella företeelser och delta i samhällelig verksamhet.

Undervisningen skall utgå från centrala samhällsetiska värderingar som rättvisa och jämlikhet, socialt ansvar, respekt för mänskliga rättigheter, uppskattning av arbete och entreprenörskap samt ett aktivt medborgarskap.

Målen för undervisningen i samhällskunskap är att de studerande skall

• uppfatta samhällets karaktär som ett resultat av den historiska utvecklingen

• känna till grunderna för och förfaringssätten i samhällssystemet och näringslivet i Finland och kunna sätta in dem i europeiska och internationella sammanhang

• behärska de centrala begreppen inom samhälle och ekonomi

• få klart för sig vilka möjligheter att påverka och delta som finns i ett demokratiskt samhälle och också kunna utnyttja dem

• kunna skaffa sig aktuella fakta ur olika källor och kritiskt kunna bedöma verbal, visuell och statistisk information

• kunna bilda sig en motiverad åsikt om kontroversiella sociala och ekonomiska frågor som är knutna till värderingar

• bli kapabla att bilda sig en samhällsuppfattning som bygger på ansvarskänsla, tolerans och respekt för jämlikhet.

Vid bedömningen av de studerandes insikter i samhällslära fästs vikt vid hur väl de behärskar lärokursens sakinnehåll och centrala begrepp och vid hur väl de kan uttrycka sina kunskaper strukturerat och kritiskt bedöma och tolka samhällsföreteelser samt verbal, numerisk och grafisk information i olika form. Dessa färdigheter bedöms i anslutning till kurserna med mångsidiga provuppgifter eller genom andra bedömningsmetoder.

1. Samhällskunskap (SL1)
Under kursen orienteras de studerande i politik och samhällssystem med tonvikt på det finländska samhället, som analyseras med hjälp av begrepp och teorier i statskunskap, socialpolitik och sociologi. Utvecklingen av samhällets grundstrukturer, makt och inflytande utgör centrala perspektiv.

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig förstå grundstrukturerna i det finländska samhället

• känna till medborgarnas grundläggande rättigheter och vilka tillvägagångssätt och möjligheter de har för att påverka samhället

• tillägna sig ett balanserat och analytiskt synsätt på samhället

• känna till grunderna för välfärdssamhället.

2. Ekonomisk kunskap (SL2)
Kursen utgör en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper. Den grundar sig på de ekonomiska vetenskaperna. I den behandlas mikro- och makroekonomiska frågor ur konsumentens, företagens och staternas synvinkel. De studerande ges en inblick i näringslivet med hjälp av olika typer av statistik och andra källor.

Kursens mål är att de studerande skall

• bli insatta i nationalekonomins grunder, dess viktigaste begrepp och teorier

• få en inblick i Finlands och det internationella näringslivets nuläge och framtidsutsikter

• bli kapabla att fatta dagliga ekonomiska beslut och granska ekonomiska frågor också ur etisk synvinkel

• känna till arbetets och företagsamhetens betydelse för samhällsekonomin.

3. Medborgarens lagkunskap (SL3)
Kursen skall ge de studerande grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och lära dem att bevaka sina rättigheter samt att själva utföra enkla rättshandlingar.

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig grundläggande fakta om Finlands rättsordning och de viktigaste principerna för den

• få baskunskaper om domstolsväsendet i Finland och om internationella domstolar som har betydelse för medborgarna

• lära sig att själva sköta de vanligaste rättsärendena

• lära känna sina rättigheter, förmåner och skyldigheter som medborgare, arbetstagare och konsument

• kunna hitta och använda viktiga juridiska källor

• vilja handla rätt och lagenligt.

4. Europeiskhet och Europeiska unionen (SL4)
Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den aktuella debatten om unionen.

Kursens mål är att de studerande skall

• få allsidig och fördjupad information om Europeiska unionen och dess verksamhet

• lära sig att agera som medborgare i Europeiska unionen

• lära sig se fördelar och nackdelar, möjligheter och risker som den europeiska integrationen medför

• kunna skaffa sig jämförande information om Europeiska unionen och dess medborgare

• förstå betydelsen av den europeiska integrationen för sitt eget liv och för det politiska systemet.

I egenskap av en vetenskap som undersöker människans handlande skall psykologin ge de studerande förmåga att allsidigt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes beteende. Med hjälp av psykologisk kunskap och psykologiska begrepp kan de studerande personligen bli medvetna om och bearbeta psykologiska fenomen. Kunskaper och färdigheter i psykologi stöder självkänslan, självutvecklingen och det psykiska välbefinnandet. Psykologins dels empiriska, dels reflekterande grepp ger de studerande möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande.

Undervisningen skall skapa förutsättningar för de studerande att förstå psykologisk kunskap och personligen kunna tillämpa den. De får hjälp att inse sambandet mellan psykologisk kunskap och sociala, kulturella och aktuella frågor samt att förstå psykiska, biologiska och sociala faktorers växelverkan och inbördes beroende.

I undervisningen behandlas den psykologiska kunskapens karaktär och dess uppkomst med betoning på centrala frågor i aktuell forskning och i forskningstraditionen.

Målen för undervisningen i psykologi är att de studerande skall

• utgående från vetenskapliga fakta lära sig se människans verksamhet som en helhet som grundar sig på växelverkan mellan psykiska, biologiska och sociala faktorer

• behärska psykologins centrala begrepp, frågeställningar och metoder att skaffa sig information samt känna till psykologiska forskningsresultat och utgående från dem kunna bedöma den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar

• förstå psykologisk teori så att de kan tillämpa den när det gäller att se sin livssituation och sina möjligheter, främja sin psykiska tillväxt och sitt välbefinnande, samt kunna studera och utveckla sitt tänkande, sina människorelationer och sin interaktionsförmåga

• kunna skaffa sig psykologisk kunskap ur olika informationskällor och vara kapabla att bedöma informationens tillförlitlighet

• bli mogna för social och samhällelig verksamhet, lära sig se och möta samhälleliga och kulturella förändringar - som den tekniska utvecklingen - och lära sig förstå agerandet hos människor med olika kulturell och social bakgrund.

Vid bedömningen fästs vikt vid sådan kunskap som tar sikte på hur väl de studerande kan tänka och uttrycka sig i psykologiska termer. Förmåga att bearbeta information och behärska helheter i stället för upprepning av enskilda fakta betonas. De studerande skall visa att de har förstått det som de läst och kan tillämpa det inlärda.

Kursens mål är att de studerande skall

• bekanta sig med psykologin som vetenskap och med psykologins tillämpning på olika områden i samhället

• förstå olika sätt att undersöka och förklara människans handlande

• känna till psykologins centrala områden som emotion, motivation och kognitiva funktioner samt kunna iaktta och reflektera över människans handlande med hjälp av begrepp som återger dessa

• med stöd av psykologisk kunskap förstå vad lärande innebär och med hjälp av denna kunskap kunna reflektera över sina studier

• kunna tillämpa socialpsykologisk kunskap, ge akt på social interaktion och kunna uppfatta sig själv som medlem av en grupp.

• psykologin som vetenskap: forskningsobjekt och tillämpningsområden inom psykologin, uppkomsten av psykologisk kunskap, centrala tillvägagångssätt när det gäller att förklara psykologiska fenomen

• den psykiska verksamhetens karaktär: psykologiska grundbegrepp, psykiska, biologiska och sociala faktorer som styr handlandet

• inlärningspsykologins grunder och tillämpningar

• socialpsykologins grunder, som gruppdynamik, roller och normer

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå de psykologiska, biologiska och sociala faktorer som utgör grunden för individens psykiska utveckling och inse dessa faktorers beroende av varandra

• känna till centrala utvecklingspsykologiska teorier och kunna tillämpa utvecklingspsyko- logisk kunskap på sitt eget liv

• förstå att människans psykiska utveckling fortsätter i många former under hela livet

• förstå eventuella problem i anslutning till människans utveckling och vara medvetna om att man kan påverka utvecklingen

• känna till hur den psykiska utvecklingen undersöks.

• individens psykiska utveckling i livets olika skeden

• den psykiska utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier

• den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer, till exempel med arvsfaktorerna och nervsystemets utveckling

• den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska utveckling

• problem i den psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem

• forskningen om den psykiska utvecklingen

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig förstå principerna för de grundläggande kognitiva processerna, som uppmärksamheten, perceptionen och minnesfunktionerna

• förstå hur aktiviteten kan regleras och inse dess betydelse för människans välmående

• lära sig grundprinciperna för nervsystemets byggnad och funktion samt känna till nervsystemets samband med de grundläggande kognitiva funktionerna

• veta hur de grundläggande kognitiva processerna och nervsystemets funktioner utforskas.

• grundläggande kognitiva processer

• reglering av aktiviteten, sömn och dröm

• nervsystemets struktur, nervcellens och nervsystemets funktion och deras samband med psykiska funktioner

• störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering

• forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå att människans aktivitet är underkastad såväl medveten styrning som påverkan av omedvetna faktorer

• sätta sig in i grundläggande teorier om motivation och emotioner och förstå hur vetenskaplig forskning som gäller motivation och emotioner bedrivs utgående från dessa teorier

• begripa hur motivationen, emotionerna och de kognitiva funktionerna bildar en dynamisk helhet som styr handlandet

• förstå vilket samband motivationen och emotionerna har med individens och samhällets välmående

• förstå medvetandets, tänkandets och språkets betydelse för människans handlande

• förstå förutsättningarna och utvecklingsmöjligheterna för avancerat tänkande, intelligens och kreativitet ur individens och samhällets synvinkel.

• motiv på olika nivåer och olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen

• känslor som flerdimensionella processer samt deras uppkomst, uttrycksformer och betydelse

• grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner

• motivationens, emotionernas och de kognitiva funktionernas inbördes inverkan på människans handlande

• betydelsen av motivation, emotioner och reglering av dem för välbefinnande på individuell och samhällelig nivå

• motivationens och känslornas samband med sociala och kulturella faktorer samt den biopsykiska grunden för dem

• högtstående kognitiv verksamhet som tänkande, problemlösning och beslutsfattande

Kursens mål är att de studerande skall

• förstå vidden av personlighetsbegreppet och känna till hurdana forskningsmetoder som använts för att komma fram till kunskap om personligheten

• känna till olika sätt att beskriva personligheten

• inse svårigheterna när det gäller att definiera mental hälsa och förstå sambandet mellan den mentala hälsan och psykiska, biologiska, sociala och kulturella faktorer

• känna till centrala störningar i den mentala hälsan och olika behandlingsmetoder för dem

• känna till metoder för att upprätthålla den psykiska hälsan.

• centrala begrepp inom personlighetspsykologin, till exempel jaget och identiteten

• definitioner på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom psykologin

• personlighetsforskning

• faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar

• psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem

• upprätthållande av den psykiska hälsan

Gymnasiets musikundervisning utgår från tanken att musiken utgör en betydelsefull del av människans kultur. Musikundervisningen syftar till att de studerande skall bli medvetna om sitt förhållande till musiken och fördjupa det. Ett personligt förhållande till musiken stärker identiteten och människans hela välbefinnande samt stöder självkänslan. De studerande skall lära sig att förstå allehanda former av musik och deras betydelse. De skall erbjudas upplevelser, färdigheter och kunskaper som ökar deras musikaliska bildning och sporrar dem till ett livslångt intresse för musik.

Det viktiga i musikundervisningen är att de studerande skaffar sig ett eget uttryck, kreativitet, interaktionsfärdigheter och positiva erfarenheter. Det musikaliska kunnandet, tänkandet och förmågan att bedöma sin egen verksamhet utvecklas i samverkan med andra. Att musicera tillsammans är en enastående gruppdynamisk verksamhet, som förstärker umgänges- och kommunikationsförmågan. Att producera musik – att sjunga, spela och improvisera – och att lyssna utgör det centrala innehållet i undervisningen. I valet av lärostoff bör de studerandes olika inriktning och utgångsnivå beaktas. Under kurserna i musik skall man sträva efter att var och en får meningsfulla musikaliska uppgifter.

I egenskap av ett konstnärligt ämne skall musiken bidra till den kulturella verksamheten i skolan och också skapa sådan. Den utgör en viktig del av skolans fester och andra evenemang. Genom studier i musik fördjupas kännedomen om den egna kulturen och andra kulturer. Den hjälper oss att sätta värde på kulturell mångfald och att förstå den växelverkan som förekommer mellan olika kulturer och konstarter. De studerande skall bli kapabla att arbeta konstnärligt, att engagera sig i kulturellt arbete, att utnyttja modern teknik på musikens område och att kritiskt bedöma det mediala musikutbudet.

Musikundervisningens mål är att de studerande skall

• bli medvetna om sitt förhållande till musiken och kunna bedöma det samt lära sig att uppskatta olika musikaliska uppfattningar

• lära sig att uttrycka sig musikaliskt genom sång och spel

• utveckla sin förmåga att lyssna på musik och tolka vad de hör, också när de musicerar

• fördjupa sina insikter i olika musikstilar, musikarter och i musikens historia

• bli på det klara med sin musikaliska identitet, lära sig att förstå mångfalden av musikkulturer och bidra till interaktionen mellan olika kulturer

• lära sig att förstå musikens och ljudets betydelse i medierna

• kunna verka ansvarsfullt och träget i aktiv samverkan i sin grupp

• kunna ställa upp mål för sina musikstudier och bedöma resultaten.

Musikundervisningen skall samtidigt erbjuda flera sätt att utveckla de studerandes musikaliska talang och musikaliska kunnande. Varje studerande skall fördjupa sina musikaliska färdigheter både självständigt och i grupp. Dessa särdrag i musikundervisningen förutsätter en kontinuerlig och allsidig bedömning, som styr och preciserar inlärningsprocessen. Bedömningen skall på ett positivt sätt bidra till de studerandes musikaliska förkovran och fördjupa deras förhållande till musiken.

Bedömningen skall ske i en förtroendefull och trygg atmosfär och vara inriktad på hela den musikaliska processen och på att de mål som uppställts för studierna nås. Vid bedömningen bör man ta hänsyn till den studerandes utgångsläge och se till att hans eller hennes kunnande kan komma till uttryck på vilket delområde som helst inom musiken. Den studerandes självvärdering utgör en väsentlig del av bedömningen. Det som skall bedömas är de studerandes musikaliska verksamhet i skolan, inte deras allmänna musikalitet.

1. Musiken och jag (MU1)
Kursens mål är att de studerande skall finna sitt eget sätt att verka på musikens område. De skall via sitt förhållande till musiken reflektera över musikens betydelse för människan och växelverkan människor emellan. De skall undersöka sina möjligheter att göra och tolka musik, att lyssna på musik och att utnyttja kulturella tjänster. Under kursen skall de studerande bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala musiklivet. De studerande skall utveckla sin röstbehandling och sin spelförmåga som uttrycksmedel för musik. Under kursen fördjupas deras kännedom om musikaliska grundbegrepp genom praktisk musicering. De studerande skall lära sig att iaktta ljudmiljön och sätta sig in i hörselvård.

2. Ett flerstämmigt Finland (MU2)
Kursens mål är att de studerande skall lära sig känna den finländska musiken och stärka sin kulturella identitet. De skall undersöka olika musikkulturer i Finland och även deras subkulturer samt lära sig att förstå deras bakgrundsfaktorer, utveckling och väsentliga drag. Under kursen granskas den europeiska konstmusikens inflytande på den finländska musikkulturen. I studierna utnyttjas allsidiga arbetssätt, särskilt musicering och musiklyssnande. När man musicerar bör man fästa avseende vid det egna uttrycket och vid utvecklingen av förmågan att lyssna och kommunicera. Stoffet bör företräda olika musikarter: populärmusik, konstmusik och folkmusik.

3. Fritt fram för musik (MU3)
Kursens mål är att de studerande skall stifta bekantskap även med främmande genrer och musikkulturer och förstå musikens kulturbundenhet. De skall studera likheter och olikheter i musikalisk praxis hos olika musikkulturer och lära sig att förstå hur varje kultur själv definierar sin musikuppfattning. Under kursen skall studerandena sätta sig djupare in i några musikstilar eller musikkulturer. De skall utveckla sina egna musikaliska färdigheter och sin förmåga att skaffa sig kunskaper.

4. Musikens budskap och makt (MU4)
Kursens mål är att de studerande skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dess möjligheter att påverka inom olika konstformer och medier. De studerande skall sätta sig in i musikens andel till exempel i filmer, teater, massmedier och Internet samt undersöka hur musiken samverkar med text, bild och rörelse. I innehållsanalysen och arbetssätten betonas mångsidighet. Musikens förmåga att påverka undersöks genom analys av existerande material och av musik som de studerande själva åstadkommit.

5. Ett musikaliskt projekt (MU5)
Kursens mål är att de studerande skall lära sig att i grupp eller självständigt planera och genomföra ett helt musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar de kunskaper och färdigheter som de förvärvat sig. Det kan vara fråga om t.ex. en mindre konsert, ett program för en fest i skolan, en inspelning eller ett tvärkonstnärligt projekt.

De tillämpade kurserna strävar till att låta eleven ytterligare ge utlopp för sin kreativitet och sitt musikintresse. I musiken utgör dessa praktiskt inriktade kurser ett komplement till de övriga gymnasiekurserna.

6. Pop- och rockverkstad (MU6)
Kursen anpassas enligt förhandskunskaperna till nivå A eller B, beroende på deltagarna själva.

Nivå A:
Under kursens lopp lär man sig den grundläggande speltekniken på de olika instrumenten i ett pop- eller rockband; dvs. trummor, bas, gitarr, keyboard och piano. Även popsång ingår enligt elevernas intresse. Kursen är nästan helt och hållet praktisk. Gitarrspel i grupp används ofta som inlärningsmetod. Repertoaren utgörs av enklare poplåtar. Kursen är tänkt för nybörjare, men nivån anpassas efter deltagarnas kunskaper och intresse. Kursen kan utmynna i ett framträdande av något slag.

Nivå B:
Fristående fortsättning på kurs 6. Eleven fördjupar sina kunskaper i ensemblespel och -sång. Repertoaren är svårare, och vi utgår från barréackorden på gitarren. Låtar i olika stilar, pop och rock, men även jazz och latinamerikanska rytmer. Handledning i grupp och individuellt efter behov. Kursen lämpar sig för litet längre hunna musikutövare, men ett brinnande intresse räcker också för att denna kurs ska bli givande.

7. Specialkurs i musik (MU7)
Kursens mål är att fånga upp sådana musikkulturella teman som just då är aktuella, t.ex. deltagande i Skolmusik eller liknande evenemang. Kursen kan också utformas speciellt för att stärka det positiva musikintresse och -klimat som för tillfället råder bland eleverna på skolan.

8. Gospelkurs (MU8)
Vi lär oss mera om gospelmusik i praktisk form. Kurs 8 omfattar bl.a. instudering av låtar och grundövningar i den för gospelmusiken speciella röstbehandlingen. Lär dig sjunga tillsammans med andra i enklare stämmor och upptäck den röst du inte trodde att du hade. I kursen kan också ingå ett gospelband, som då tränar komp av gospellåtar. I mån av möjlighet uppträder kursdeltagarna tillsammans med en större gospelgrupp, t.ex. Gospeldagar el. annan gospelkonsert. Grundläggande terminologi tas upp, men i övrigt är kursen helt praktisk. Mu8 kan avläggas flera gånger

I gymnasiets undervisning i bildkonst lär sig de studerande att tolka, sätta värde på och bedöma sin egen och andras visuella kultur. De studerande ges möjlighet att utveckla sin förståelse för visuella företeelser i samhället och miljön samt för deras betydelser. De studerandes egna konstnärliga arbete ska ge dem möjligheter att njuta av konst, att uppleva att de lyckas och att uttrycka sådant som är viktigt för dem själva.

Undervisningen skall stimulera de studerandes fantasi, kreativa tänkande och associationsförmåga. De skall handledas i att motivera och reflektera över estetiska och etiska värderingar i sitt liv, i bildkonsten, i medierna och i kulturmiljön. Det viktigaste målet för undervisningen är att de studerande skall lära sig att förstå konstens innebörd i sitt liv och i samhället. De studerande skall fördjupa sin allmänbildning beträffande grunderna i visuell kultur och få tillräckliga förutsättningar för fortsatta studier i ämnet.

Innehållet i undervisningen utgörs av konstnärlig uttrycksförmåga och förmåga att tänka i bilder, konstkännedom och kulturellt kunnande, miljöplanering, arkitektur och formgivning samt visuella medietexter.

I undervisningen strävar man efter en inre integration i läroämnet, så att färdighets- och kunskapsinnehåll kompletterar varandra. Läroinnehållet byggs upp i form av tematiska block och undervisningen bedrivs i samarbete med andra konstarter och vetenskapsområden.

Utgångspunkten för undervisningen är de studerandes egna erfarenheter utifrån vilka de utför mångsidiga bildproduktions- och tolkningsprocesser. Man kan bedriva samarbete med olika läroämnen och olika lokala aktörer.

Målen för undervisningen i bildkonst är att den studerande skall

• lära sig att se, förstå och bedöma bildkonst och annan visuell kultur i sitt liv och i samhället

• känna till de centrala begreppen i bildkonst och annan visuell kultur och kunna använda dem när det gäller att tolka, bedöma och redogöra för den konstnärliga arbetsprocessen, visuella budskap och egna och andras arbeten

• känna till bildspråket inom arkitektur, formgivning och föremålskultur och dessa områdens historia

• vänja sig vid att arbeta process- och målinriktat och vid att bedöma sig själva och samarbeta med andra

• lära sig att välja och att på ett ändamålsenligt sätt använda olika material, tekniker och redskap för det konstnärliga uttrycket

• känna till nutidskonst och bildkonstens historia

• förstå mediekulturen och dess inflytande på människan och samhället

• lära sig att planera, utarbeta och bedöma det estetiska innehållet i medieproduktioner och att tillämpa medial teknik i sitt eget konstnärliga arbete

• bli medveten om hur deras egen verksamhet inverkar på naturen, på kulturlandskapet, på den byggda miljön och på den planering och de beslut som berör dessa

• kunna utnyttja och värdesätta kulturella tjänster.

Bedömningen i bildkonst skall vara långsiktig och interaktiv. Den skall informera de studerande om deras framsteg och sporra dem att uttrycka sig djärvt med tilltro till sin egen konstnärliga förmåga. Undervisningen i bildkonst skall sträva till att ge de studerande möjlighet att utveckla sin förmåga att bedöma sig själva.

Bedömningen skall gälla arbetsprocesser och -resultat, innehållsliga, konstnärliga och tekniska färdigheter samt förmågan att tillämpa teoretisk kunskap i den egna framställningen. Vid kursbedömningen beaktas visuella och skriftliga individuella uppgifter och grupparbeten, skisser, självständiga uppgifter och allmän aktivitet.

Bedömningen av gymnasiediplomarbetet i bildkonst (Ko 8) utförs av en jury bestående av skolans lärare och en utomstående sakkunnig på det område som ansluter sig till ämnet som den studerande valt.

Kursens mål är att den studerande skall

• känna till den visuella kulturens innehåll och grunder

• lära sig att uttrycka sig med bildkonstens medel och att komma med personliga idéer

• lära sig att utnyttja konstnärliga begrepp för att iaktta och bedöma sina egna och andra studerandes bilder samt konstnärliga och mediala bilder

• lära sig att kritiskt reflektera över problem i den visuella kulturen och tolka företeelsernas innehåll, former och betydelser ur individens och samhällets synvinkel samt att i sitt eget arbete tillämpa det som de har lärt sig

• förstå bildkonstens och den övriga visuella kulturens betydelse i sitt eget liv och i samhället.

• konstens väsen: konsten ur individens och samhällets synvinkel samt olika konstuppfattningar

• bildens makt och bilder av makten i kulturen

• konsten som tolk för kulturen: finländsk, nordisk och europeisk kultur samt utomeuropeiska kulturer

• det egna konstnärliga uttrycket: att rita och måla, att arbeta tredimensionellt, att använda digitala bilder

• olika medel för att bygga upp en bild: komposition, färger, rörelse, rum och tid

• bildtolkning och bildanalys visuellt och verbalt, introduktion i olika sätt att analysera konst, t.ex. formalistisk, semiotisk, ikonografisk och receptionsanalytisk tolkning

Kursens mål är att den studerande skall

• lära sig grunderna inom formgivning och arkitektur, uttryckssätt, materialkännedom, estetik och planeringsprocesser

• lära sig att i miljöplanering och formgivning göra iakttagelser ur olika synvinklar, t.ex. ur estetisk och etisk synvinkel, samt att se vad som socialt och kulturellt sett främjar en hållbar utveckling

• lära sig att iaktta miljön i dess olika former: naturmiljön, den byggda miljön, den sociala och psykiska miljön samt se dem som kulturella yttringar

• förstå samhällskonstens och miljökonstens betydelse i miljöplaneringen och i den visuella kulturen i vidare mening.

• rummet som begrepp: att erfara rummet som en psykisk, fysisk och social plats

• grundbegreppen inom arkitektur och formgivning: skala, rörelse, rum, proportionssystem, struktur, färg, form och material

• landskap, byggnader, föremål och konstverk som materiella, andliga och estetiska yttringar av respektive tids kulturhistoria

• arkitektur och formgivning ur miljöns och näringslivets synvinklar

• modeller, reliefer, miniatyrer och experiment med olika material

Kursens mål är att den studerande skall

• lära sig att analysera och tolka mediernas framställning av världen i förhållande till kulturen och verkligheten

• förstå med vilka medel det visuella uttrycket görs verkningsfullt i medierna

• lära sig att använda olika slags bilder och tekniker i olika massmedier som medel för det den studerande vill uttrycka

• lära sig att analysera och utveckla sitt förhållande till medierna.

• bilden i medierna: bildjournalism, reklam, bilder inom underhållningen, populärkultur, serier, det visuella uttrycket på www-sidor och i datorspel

• grafisk planering: ombrytning, typografi, olika metoder för bildredigering och bildöverföring

• att iaktta kulturen och kritiskt analysera idéinnehållet i mediala bilder från olika tider, olika ställen och olika subkulturer

• fotografiets roll i medierna

• film och video: traditionellt och föränderligt bildspråk

• det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken

Kursens mål är att den studerande skall

• kunna gestalta huvuddragen i bildkonstens historia tematiskt och kronologiskt

• förstå innehåll och uttryckssätt inom bildkonsten under olika tider och i olika kulturer

• utnyttja sin konstkännedom i sin egen framställning

• lära sig att arbeta självständigt och öva upp sin förmåga att analysera sina alster.

• tolkning och analys av konst i bild och ord

• utryck för kulturella uppfattningar i bildkonsten under olika tidsperioder

• utveckling och skissering av motiv som en del av den konstnärliga processen

• bildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen; komposition i färg,

• ljus, skugga och rörelse; illusoriskt och tredimensionellt; ytstruktur och material

Kursens mål är att den studerande skall

• lära sig att följa med och bedöma aktuella fenomen inom samtidskonst

• lära sig att iaktta och inse visuella betydelser i sin miljö och att tillämpa dem i sin egen framställning

• lära sig att förstå och använda samtidskonstens medel då de arbetar med olika fenomen

• vänja sig vid att arbeta process- och målinriktat.

• samtidskonstens väsen: fenomen och olika konstuppfattningar bakom samtidskonst

• samtidskonst och växelverkan mellan kulturerna, visuella subkulturer

• tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan

• en egen produktion

• visuella yrken i samhället och organisationer inom konstbranschen

Kursens mål är att den studerande skall

• lära sig förstå och göra bilder i avancerad akvarellteknik

• förstå processen bakom ett konstverks tillblivelse och lära sig uppskatta ett förhållandevis förmånligt och lättillgängligt medium

• repetera och utvidga sina kunskaper om färgläran och färgernas blandning samt sin förmåga att se ljusets inverkan på föremålen och sammansättningen hos skuggfärger.

• förstå skillnaden mellan att kopiera en färdig bild och att använda en bild som referensmaterial.

Lavering och lasering. Vått-i-vått. Retuscheringsmöjligheter. Färgblandning. Inomhus- och utomhusmotiv. Människor. Att använda egna foton som referens. Iakttagelser av ljusets inverkan på färg och form. Studier av yrkesakvarellisters sätt att angripa motiv.

Kursens mål är att den studerande skall

• fördjupa sig i de specifika uttryckssätten hos kol, blyerts, färgpennor, tusch och kritor som teckningsredskap samt förstå deras användningsmöjligheter

• utvidga sin kunskap från tidigare kurser i komposition, proportioner, materialkänsla och valöruppfattning

• öva upp sin iakttagelseförmåga

• öva sig i att snabbt kunna åskådliggöra en idé, tanke eller stämning.

Motivkretsar som lämpar sig för de olika medierna, såsom stilleben, interiörer, landskap, människor, porträtt och motiv ut fantasin och efter förebilder.

Grundfordringar: Den studerande måste, när arbetet inleds, ha avlagt minst fyra av de obligatoriska och fördjupade bildkonstkurserna med godkänt vitsord.

Kursens mål är att den studerande skall

• lära sig att arbeta målmedvetet och självständigt med en större helhet.

• tillägna sig och använda sig av en terminologi och ett ordförråd som hör till konsten och till det specifikt valda ämnet samt se sambandet mellan konstverk, bild och text

• kunna lägga fram ett gediget och klart uppställt arbete och samla sina teoretiska kunskaper i en portfolio

• lära sig se processen som en viktig del av skapandet

• kunna se objektivt på och utvärdera sitt eget arbete.

Arbetet innehåller en självständigt utförd konstprodukt, en portfolio och en essä som utförs under provliknande förhållanden. Temat för uppgifterna och slutprovet fastställs årligen av utbildningsstyrelsen. Arbetsprocessen, konstverket, portfolion och essän bedöms av en utomstående konstsakkunnig i samråd med skolans lärare i bildkonst.

Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främja en sund och aktiv livsstil och leda ungdomarna till att inse idrottens betydelse för det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Gymnastik ger tillfälle till glädje, gemenskap och avkoppling och kan således minska stress. Positiva erfarenheter av läroämnet stärker den psykiska aktiviteten och hjälper dem att orka i skolarbetet. I gymnastiken uttrycker de studerande sig och får upplevelser, självkänslan stärks och självförtroendet utvecklas. Gymnastik är ett läroämne som förutsätter aktivitet vilket utvecklar de studerandes fysiska och motoriska egenskaper och stöder en balanserad tillväxt och mognad. Genom gymnastik och idrott stärks också den sociala förmågan och samhörigheten. De studerande skall ledas till att ta ansvar, till att förstå betydelsen av rent spel och till att iaktta goda vanor. Undervisningen i gymnastik bygger på en etisk och estetisk värdegrund.

Genom att öva upp den fysiska konditionen och iaktta den börjar de studerande inse betydelsen av en god kondition för att orka och kunna arbeta. Genom en mångsidig undervisning i gymnastik skapas förutsättningar för att de självständigt skall kunna utöva olika idrotter och motionsformer.

Gymnastiken skall bedrivas allsidigt med hänsyn till årstiderna och till de lokala förhållandena. Den arrangeras i form av individuell undervisning, smågruppsundervisning och gruppundervisning. De finländska idrottstraditionerna skall beaktas i valet av grenar och motionsformer. För elever som är i behov av särskilt stöd differentieras undervisningen enligt deras individuella behov. Man bör värna om säkerheten och ta hänsyn till särskilda behov för studerande med annan kulturell bakgrund eller religiös övertygelse.

Målen för undervisningen i gymnastik är att de studerande skall

• förstå den betydelse livslång motion har för hälsan, studie- och arbetsförmågan

• bli positivt inställd till motion och idrott

• utveckla sina färdigheter och kunskaper i olika gymnastik- och idrottsgrenar

• lära sig att utöva gymnastik och idrott på egen hand

• kunna bedöma sin fysiska kondition och ställa upp mål för sig

• tillägna sig goda vanor och följa dem, lära sig att iaktta överenskomna regler och att ta hänsyn till naturen

• kunna arbeta i uppbyggande anda, tryggt och ansvarsfullt både självständigt och i grupp.

Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga.

I de obligatoriska kurserna fördjupas de studerandes färdigheter och kunskaper från grundskolan och de ges också möjlighet att bekanta sig med nya grenar. När det är nödvändigt individualiseras undervisningen utifrån de studerandes behov. När man lägger upp kurserna skall årstiderna beaktas så att det under de obligatoriska kurserna går att utöva sommar- och vinteridrott samt både inom- och utomhusgrenar. I undervisningen betonas idrottens inverkan på hälsan och välbefinnandet. Vid gruppbildningen skall också säkerheten beaktas.

Kursens mål är att de studerande skall

• kunna fortsätta den träning och fördjupa de färdigheter som de har från grundskolan

• få handledning i allsidig idrottsutövning

• få positiva erfarenheter av gymnastik och idrott

• bekanta sig med nya idrottsformer

• förstå vikten av att bygga upp en mångsidig fysisk kondition samt dess betydelse för hälsa, välbefinnande och trygghet.

• uppövning av den fysiska konditionen, testning och bedömning av den

• muskelvård och avslappning

• bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel

• gymnastik i olika former

• dans i olika former

• vinteridrott

• simning och livräddning

• friidrott

• orientering och motion i naturen

2. Träning ensam och tillsammans med andra (GY2)
Jag hittar min motionsform.

Kursens mål är att de studerande skall

• få mångsidigare färdigheter och kunskaper inom olika grenar

• få grundläggande kännedom om hur man gör upp ett konditionsprogram och genomför det

• uppmuntras att hitta en egen motionsform

• individuellt få vägledning i hur de aktivt kan utöva hälsofrämjande sporter

• lära sig att träna ansvarsfullt både på egen hand och i grupp

• lära sig uppskatta och upprätthålla hälsan och arbetsförmågan

• utvecklas i socialt umgänge.

• träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning

• bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel

• gymnastik i olika former

• dans i olika former

• vinteridrott

• konditionssimning och vattengymnastik

• konditionsidrott

• någon ny idrottsgren eller motionsform

Syftet med kurserna är att de studerandes egen aktivitet skall betonas, att deras samverkan skall främjas och att skolans inre samhörighet skall stärkas. Preciseringen av innehållet i de fördjupade kurserna preciseras i samråd med de studerande.

3. Stimulerande motion (GY3)
Avslappning och återhämtning ger balans i tillvaron.

Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att öka vakenheten i studierna genom avslappnande och stimulerande erfarenheter av idrott. Samt att öka förmågan att bemästra stress och stärka de studerandes fysiska och psykiska prestationsförmåga via energigivande motion som motvikt till studierna. Kursen kan bestå av en eller flera motionsformer. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen.

4. Motion tillsammans (GY4)
Bollspel och dans

Syftet med kursen är att främja de studerandes gemensamma motionsintressen. I arbetssätten betonas samverkan i grupp. Kursinnehållet kan bestå av gamla danser, dans i olika former, bollspel eller någon annan motionsform som idkas tillsammans.

5. Motionsidrott (GY5)
Stärk din kropp

Syftet med kursen är att effektivera regelbunden motion, att höja och iaktta konditionen och att inse betydelsen av att ständigt röra på sig. Olika motionsformer kan ingå bl.a. racketsporter. De studerande gör upp ett personligt motionsprogram som genomförs både självständigt och i grupp. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen.

6. Friluftsliv och nya motionsformer (GY6)
Vandring, skidfärd, cykelfärd eller paddling. De studerande bekantar sig med nya motionsformer t.ex. väggklättring, bågskytte, skytte, bowling, minigolf aqua motion, kampsporter mm.

7. Konditionsträning och bollspel (GY7)
De studerande utvecklar sin fysiska kondition genom styrke- och uthållighetsträning samt olika bollspel.

8. Träning inför stafettkarnevalen (GY8)
De studerande bekantar sig med rationell löpträning, med deltagande i Stafettkarnevalen som mål.

Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och vars syfte är att främja ett kunnande som stöder såväl hälsa som välbefinnande och trygghet. Detta kunnande kommer till uttryck i form av kognitiva, sociala, emotionella, funktionella och etiska färdigheter och i förmågan att leta reda på information. Till hälsokunskapen hör också förmågan att ta ansvar för sin egen och andras hälsa. I gymnasiet behandlas hälsa och sjukdom, hälsofrämjande samt förebyggande och vård av sjukdom ur individens, familjens, gemenskapens och samhällets synvinkel.

Hälsa kan ses som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I hälsokunskapen i gymnasiet behandlas företeelser med anknytning till hälsa och sjukdomar utgående från erfarenhet och forskning. Det är dessutom viktigt att resonera om olika värderingar kring hälsan.

I den obligatoriska kursen skall de studerande fördjupa sig i faktorer som påverkar hälsa och sjukdom utgående från hur man förebygger folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna samt lära sig hur hälsa och välbefinnande kan främjas. Det är också viktigt att utveckla förmågan till egenvård.

I de fördjupade studierna studeras mera ingående de hälsoresurser som en ung människa behöver i vardagslivet, hennes hälsovanor och olika sätt att ta vara på sig själv samt andra hälsofrågor med utgångspunkt i ansvarsfull vuxenhet och föräldraskap. Hälsa och sjukdom samt våra möjligheter att påverka dessa betraktas utifrån forskning, yrkespraxis inom hälsovården, tillbudsstående tjänster samt den historiska och samhälleliga utvecklingen.

Följande temaområden genomsyrar på ett naturligt sätt alla tre kurser i hälsokunskap på gymnasiet: "hälsa och trygghet", "den kulturella identiteten och kulturkännedom", information och mediekunskap" samt "hållbar utveckling". Temaområdet "teknologi och samhälle", vars utveckling diskuteras ur hälso- och trygghetssynvinkel samt "aktivt medborgarskap och entreprenörskap" aktualiseras speciellt i kurs 1 och 3.

Målen för undervisningen i hälsokunskap är att de studerande skall

• förstå betydelsen av god hälsa och arbetsförmåga samt betydelsen av att förebygga sjukdomar och främja hälsa

• kunna använda centrala begrepp som gäller främjande av hälsa samt hälsa och sjukdom

• förstå betydelsen av att förebygga sjukdomar, särskilt folksjukdomar och smittsamma sjukdomar, och känna till de viktigaste möjligheterna att förebygga och behandla dem ur individens och samhällets synvinkel

• kunna begrunda värdefrågor kring hälsa och motivera sina val samt lära sig att värdesätta hälsa som en resurs och att främja hälsa

• känna till folkhälsans historiska utveckling och faktorer som leder till hälsoskillnader mellan olika befolkningsgrupper

• känna till basservicen inom hälso- och socialvården i Finland samt medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet

• bli förtrogna med olika sätt att söka reda på information om hälsa och sjukdom samt kritiskt kunna bedöma informationen och olika företeelser i hälsokulturen.

Vid bedömningen betonas de studerandes aktivitet, förmåga att reflektera över värderingar om hälsa samt förmåga att förstå och tillämpa fakta om hälsa och sjukdom, samt iakttas hur väl de kan använda och kombinera information ur olika källor. Därtill bedöms deras förmåga att reflektera över etiska värderingar om hälsa och sjukdom och att motivera sitt sätt att sköta sin hälsa samt också deras förmåga att bedöma samhälleliga beslut om hälsa och sjukdom. Hälsokunskapen kan bedömas genom kursprov, genom arbetsuppgifter som utförs enskilt eller i grupp, genom föredrag, mindre kartläggningar och undersökningar samt på basis av konkreta uppdrag.

Kursens mål är att de studerande skall

• känna till faktorer som inverkar på det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet samt på arbetssäkerhet och annan säkerhet och kunna bedöma hur dessa tryggas i det egna levnadssättet och den egna miljön

• inse betydelsen av att förebygga folksjukdomar och de vanligaste smittsamma sjukdomarna ur individens och samhällets perspektiv samt lära sig att fundera på olika sätt att förebygga dem

• märka vilka faktorer som inverkar på uppkomsten av hälsoskillnader

• kunna skaffa sig, använda och bedöma fakta om hälsa och sjukdomar samt begrunda hälsokulturen och den tekniska utvecklingen ur hälsosynvinkel

• känna till de viktigaste tjänsterna inom hälso- och socialvården.

• faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på säkerheten: näring, sömn, vila och belastning, hälsofrämjande motion, mental hälsa, socialt stöd, välbefinnande i arbetet, arbetssäkerhet, säkerheten hemma och på fritiden, omgivningens hälsa

• sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet från tidigare generationer

• folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna, risk- och skyddsfaktorer som gäller dem och olika sätt att påverka dem

• egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp

• hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader

• metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam och marknadsföring som angår hälsan

• hälsovårds- och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet

2. Ungdomar, hälsa och vardagsliv (HK2)
Livet är ett pussel.

I kursen fördjupas målsättningarna i den obligatoriska kursen beträffande unga människors levnadssätt och hälsovanor i vardagslivet. Kulturella, psykologiska och samhälleliga fenomen samt tolkningar av dessa som förklarar hälsoproblem behandlas tematiskt. De studerande skall också fundera på hur de uppfattar sig själva och andra fysiskt, psykiskt och socialt. Speciellt betonas ansvaret för den egna hälsan. Under kursens gång diskuterar man särskilt värderingar, utför övningar och rollspel individuellt och i grupp samt tränar sociala färdigheter och arbetsformer som utvecklar förmågan att diskutera och argumentera.

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig att betrakta sitt liv med utgångspunkt i vuxenhet och föräldraskap

• lära sig att tänka igenom och granska värden och värderingar som gäller hälsa och sjukdom

• kunna motivera sina val ur hälsoperspektiv och kunna bedöma hur avgöranden som gäller levnadsvanor och omgivning påverkar hälsan och välbefinnandet

• kunna beskriva en upplevelse av hälsa och företeelser som förklarar hälsoproblem samt olika tolkningar av dem.

• självkännedom, att bli vuxen, betydelsen av socialt stöd i familj och närmiljö

• förberedelse för föräldraskap och familjeliv

• livsglädje, att uppehålla mental hälsa och få motivation, att möta kriser och depression

• matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället samt viktkontroll, hälsomotion och ätstörningar

• fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan våld

• sexuell hälsa

• kännedom om företeelser som förklarar hälsoproblem och som sammanhänger med kulturella, psykologiska och samhälleliga faktorer och tolkningar av dessa, exempelvis en upplevelse av att livet är meningsfullt, kroppsuppfattning/kroppslighet, välbehag och nutida beroenden

• tobak, alkohol och droger ur individens, omgivningens och samhällets synvinkel samt ur global synvinkel

3. Hälsa och forskning (HK3)
Inom ramen för kursen skall de studerande sätta sig in i historiska faktorer och perspektiv som påverkar hälsan, i olika metoder att undersöka hälsa och sjukdom samt i utvecklingslinjer i dödlighet och sjukfrekvens. Under kursen behandlas också den vanligaste forskningen inom hälsovård och egenvård, tolkningar av resultaten och konsekvenserna av dem. Därtill fördjupas innehållet i den obligatoriska kursen beträffande hälsovårdspraxis av olika slag, utbud på hälsovårdstjänster och individens ställning inom hälso- och sjukvården. I arbetet betonas aktivitet, praktiskt lärande, undersökande metoder och studiebesök.

Kursens mål är att de studerande skall

• lära sig att reflektera över huvudlinjerna inom folkhälsovetenskap och förebyggande hälsovård ur nationell och global synvinkel

• lära sig att söka, bedöma och tolka forskningsresultat och praktisk kunskap om hälsa och sjukdom

• kunna genomföra små kartläggningar av hälsa och hälsobeteende i sin studiemiljö

• lära sig att använda hälsovårdstjänster och känna till vilka rättigheter man har som kund och patient

• kunna diskutera och bedöma den teknologiska utvecklingens betydelse ur hälso- och trygghetsperspektiv.

• metoder för att främja hälsa och för att känna igen och förebygga sjukdomar under olika tider

• undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa: mätning av den fysiska och psykiska arbets- och prestationsförmågan samt ergonomiska mätningar, välmåendet i arbetet och de faktorer som påverkar det

• praxis inom hälsovård och välfärdsservice, kundens och patientens rättigheter

• förmåga att kritiskt ta del av och bedöma forskningsresultat och de föreställningar om hälsa som medierna förmedlar, medikalisering

• bedömning och uppföljning av hur levnadsvanorna påverkar hälsan, praktiska undersökningar

Syftet med studiehandledningen är att stödja de studerande under gymnasietiden och se till att de har tillräckligt med kunskaper och färdigheter som de behöver vid övergången till fortsatta studier och arbetsliv. Kurserna i ämnet skall ge de studerande möjlighet att skaffa sig de grundläggande kunskaper som behövs för att kunna planera fortsatta studier och yrkesval. Den personliga handledningen skall ordnas som enskilda samtal och i smågrupper. Den studerande skall få möjlighet att diskutera frågor som gäller livssituationen, framtiden och karriärplaneringen. Studiehandledningen skall stödja och hjälpa studerande som är i behov av särskilt stöd även i praktiska studiefrågor.

Studiehandledningens mål är att:

• Hjälpa de studerande att planera sitt studieprogram i gymnasiet.

• Sporra de studerande att bli självständiga och ta ansvar för sina studier.

• Handleda de studerande i att söka fram fakta och utnyttja den information som finns i ansökningsguider och på nätet.

• Ge vägledning och stöd åt de studerande i valet av utbildning och levnadsbana.

• Informera de studerande om olika studiealternativ efter gymnasiet.

• Förmedla kunskap om arbets- och näringslivet och om entreprenörskap.

• Handleda de studerande att söka efter information om utbildningsmöjligheter utomlands.

Eleverna får även personlig handledning individuellt eller i smågrupper utanför egentlig lektionstid.

Målet är att de studerande skall få de kunskaper och färdigheter som behövs för att inleda och slutföra gymnasiestudierna samt för att kunna söka in till fortsatta studier. Kursen omfattar information om arbetslivet och om utbildningar på andra stadiet och på högskolestadiet.

Lär dig studera effektivt

• Handledning i gymnasiestudierna, kursval, bedömning.

• Studieteknik

• Självkännedom

• Arbetslivskunskap

• Studentexamen

Att välja yrke

• Yrkesinriktning och fortsatta studier.

• Ansökningsprocedurer för fortsatta studier.

• Arbetsmarknaden

• Studier utomlands

• Entreprenörskap

• Studiebesök

• Handledning i smågrupper

• Fördjupning i något yrkesområde

• Avläggs tredje året.

• Den studerande bekantar sig med någon bransch via olika arbetsmetoder:

• arbetsintervju, studiebesök, prao, besök på studiemässor osv.

• Materialet samlas i en portfolio som bedöms med vitsordet godkänd eller underkänd.

• Även muntlig presentation av materialet kan ingå.

De flesta studerande har ganska goda basfärdigheter i IT efter genomgången grundskola. Undervisningen i datateknik skall dels fånga upp de som behöver förbättra basfärdigheterna och dels ge möjligheter till att tillämpa och utveckla färdigheterna. I samarbete med Jakobstads arbetarinstitut kan intresserade studeranden deltaga i de tentamina som ordnas i de olika modulerna för A-datakörkortet.

Målen för undervisningen i datatekniken är

• att alla studerande erhåller de nödvändiga basfärdigheter i IT, som samhället kräver idag

• att erbjuda möjligheter att tillämpa och utveckla sina kunskaper inom olika specialområden

• att främja integrationen mellan olika läroämnen och spränga ämnesgränser

• att ge de studeranden insikter om datateknikens användning i samhället, men också begränsningar och risker.

Ingen av kurserna i datateknik bedöms med vitsord, enbart anteckning om genomförd kurs görs. För godkänd kurs krävs att man med viss framgång klarat av arbetsuppgifterna

I kursen genomgås på vilka sätt de studerande kan utnyttja skolans datorutrustning i sina gymnasiestudier. Efter avklarad kurs, kan de som är intresserade, tentera modul 2 (Filhantering), modul 3 (Textbehandling) samt modul 4 (Tabellhantering) för A-datakörkortet i arbetarinstitutet.

• Microsoft Word

• Microsoft Excel

• Microsoft Windows

• grunderna i övriga tillämpningsprogram som finns i skolan

I kursen genomgås principerna för att skapa punktbaserad grafik, vektorbaserad grafik, presentationer samt animeringar. Vidare behandlas grunderna i grafisk design, planering och layout. Efter avklarad kurs, kan de som är intresserade, tentera modul 6 (Grafik) för A-datakörkortet i arbetarinstitutet.

• punktbaserade och vektorbaserade ritprogram

• Microsoft Powerpoint

• olika animeringstekniker och program

• digitalkamerans användning och bildhantering

• webbgrafik

Kursen ger grunderna i att skapa och underhålla en webbplats. De studerande skall erhålla kunskaper som motsvarar innehållet i modul 7. Efter avklarad kurs, kan de som är intresserade, tentera modul 7 (Internet) för A-datakörkortet i arbetarinstitutet.

• grunderna i XHTML

• grunderna i Javascript

• grunderna i PHP

• FTP-program

• olika XHTML-editorer

Kursen behandlar grundläggande datastrukturer och algoritmer. Vidare behandlas objektorienterade programmeringsspråk samt databasprogrammering. Efter avklarad kurs, kan de som är intresserade, tentera modul 5 (Databas) för A-datakörkortet i arbetarinstitutet.

• algoritmer

• datastrukturer

• objektorienterade programmeringsspråk som t.ex. Java

Kursen är gränsöverskridande och behandlar matematiska och naturvetenskapliga tillämpningar där datorn och grafräknaren används som hjälpmedel

• numerisk lösning av ekvationer

• approximation av funktioner

• numerisk derivering och integration

• numerisk lösning av differentialekvationer

• simuleringar

• mätningar med datorn som verktyg

Av en syn på lärande som betonar den studerandes aktiva kunskapsbygge följer att gymnasiet bör sträva till att skapa sådana inlärningsmiljöer, där de studerande kan ställa upp egna mål och lära sig att arbeta både självständigt och tillsammans i olika grupper och nätverk. De skall ges möjlighet att pröva på och hitta arbetssätt som passar deras egen inlärningsstil. De skall handledas så att de blir medvetna om, kan bedöma och vid behov justera sina arbetssätt.

De studerande skall ges verktyg med vilka de kan inhämta och producera kunskap och bedöma kunskapens tillförlitlighet. De skall vägledas att skaffa och bygga upp kunskaper och färdigheter på ett sätt som är karakteristiskt för respektive kunskaps- och färdighetsområde. De studerande skall också handledas i informations- och kommunikationsteknik och lära sig att utnyttja bibliotekstjänster.

Inlärningssituationerna skall planeras så att de studerande kan tillämpa det inlärda också utanför skolan.

Trots att självstudier är utvecklande, är det ändå många gånger bättre att delta i gruppunder-visningen med tanke på den handledning läraren ger. Dessutom är den interaktiva processen som sker i klassen viktig med tanke på den studerandes egen utveckling. Vissa kurser är av den art att de kräver ett aktivt deltagande i grupp, och därför är dessa kurser inte möjliga att avlägga på egen hand.

Jakobstads gymnasium vill utveckla de studerandes förmåga att planera och utföra självständigt arbete. I många kurser ingår element av självständigt arbete i någon form (t.ex. bokrapporter, hemuppsatser, projekt).

Därutöver tränas självständigt arbete bl.a. på följande sätt:

Avläggande av kurser genom tentamen: En studerande kan hos rektor eller av rektor förordnad lärare anhålla om rätt att tentera enskild kurs, om berörda lärare med kännedom om kursens innehåll och den studerandens förmåga förordar detta.

Portfoliokurser: I vissa ämnen kan kurser avläggas genom att den studerande genom självständigt arbete samlar ett överenskommet antal prestationer i en s.k. portfolio som lämnas in till bedömning. I portfolion ingår ett slags loggbok där den studerande kommenterar och bedömer sitt arbete och sin utveckling.

Skolan har alltid tagit hjälp i undervisningen av olika verktyg för att bistå de studerande i deras inlärning. Idag är datorns ställning i undervisningen självskriven. Man måste dock komma ihåg att datorn och IT inte är ett självändamål utan ett hjälpmedel vid inlärningen. En pedagogisk reflexion bör alltid genomsyra de tillfällen då en studerande förväntas använda IT i skolan. Vad vinner man i skolan med att använda IT i inlärningsprocessen?

Utrustningen är idag ganska föråldrad. Antalet datorer och skrivare är lågt i förhållande till antalet studerande. Den nya skolbyggnaden kommer dock att erbjuda helt andra möjligheter. I planeringen har vår målsättning att utveckla IT i skolan beaktats och den nya skolbyggnaden kommer att erbjuda följande:

• för de studerandes behov reserveras ett tillräckligt antal självstudieplatser med därtill hörande datorer

• skolan har ett heltäckande trådlöst nätverk, vilket ger de studerande möjlighet att ansluta egna bärbara datorer till nätet

• alla datorer är nätverksanslutna

• en modern dataklass med 24 datorer. Elevnätet och det administrativa nätet hålls åtskilda.

• alla lärare och studerande har egna personliga användarkonton

• tillräckligt många datorer finns för lärarnas behov

• övrig utrustning som skrivare, projektorer, dokumentkameror och bildläsare skall finnas tillgängliga för att täcka behovet.

Idag är lärarnas beredskap att använda IT i undervisningen rätt varierande. Fortbildning kring användningen av IT måste därför ses som en strategisk nyckelfråga. Om inte lärare och övrig personal ges möjlighet till att fortbilda sig i IT, så kommer alla satsningar på den nya tekniken att vara bortkastade. Det syns idag inga tecken på att den snabba teknikutvecklingen skulle mattas av. Det stora språnget från industrisamhälle till informationssamhälle fortsätter. För att vara en del i denna utveckling krävs att

• all personal skall ha goda färdigheter i användandet av de vanligaste verktygsprogrammen, e-post och Internet

• fortbildningen skall erbjudas kontinuerligt beroende på målgrupp och behov

• ekonomiska resurser ges för att anskaffa specialprogram i de olika läroämnena

• att pedagogisk och teknisk support finns tillgänglig.

Idag förutsätts det att de studerande lär sig datoranvändning i den grundläggande utbildningen. Deras kunskaper och färdigheter varierar dock mycket. En målsättning är därför att nå alla, så att varje studerande har de grundkunskaper i IT, som det moderna samhället kräver. De pedagogiska målen är att

• datorn skall vara ett naturligt hjälpmedel i det dagliga arbetet i skolan

• skolans arbetssätt skall präglas av insikten om betydelsen av ett livslångt lärande. IT möjliggör ett nytt sätt att utveckla nya metoder för undervisning och lärande.

• förutom de rent tekniska färdigheterna, bör också undervisningen behandla moraliska och etiska frågor som uppstår vid användningen av IT. Dylika frågor är t.ex. bristande källkritik, olovligt användande av andra personers texter och bilder samt rena plagiat.

• utveckla användandet av IT för att underlätta kommunikationen internt inom skolan och mellan skolan och hemmen.

• främja integrationen mellan olika läroämnen.

Det är ett rimligt antagande att vi står inför nya tekniska förändringar. En sådan förändring är att informationen kommer att presenteras mera visuellt. Datorn kommer att ersättas av en multimediaenhet. I denna är televisionen, radion, telefonin, Internet och persondatorn integrerade i en enda enhet. En annan utveckling är att informationsflödet kommer att öka och det blir allt viktigare att kunna sortera informationen. I Jakobstads gymnasium är vi inställda på att hålla oss à jour med den tekniska utvecklingen.

Övergången från den grundläggande undervisningen till gymnasiestudier är i ungdomars liv betydelsefull. I gymnasiet ställs studerande inför nya utmaningar. De ges möjligheter att i högre grad själva bestämma om sina studier. Skolgången i Jakobstads gymnasium bygger mycket på egna initiativ och självständighet. Gymnasiestudierna skall också ses som en övergång till medvetet ansvarstagande med sikte på vuxenlivet. För de studerande i gymnasiet är det viktigt att vårdnadshavarna stöder dem och att hemmet och skolan samarbetar i viktiga frågor som berör skolgången. Hemmets och skolans gemensamma mål skall vara att den studerande lär sig att ta ansvar för sin egen inlärning och sitt eget arbete.

Rektorn och studiehandledaren informerar vårdnadshavarna om gymnasiestudier på föräldramöten i den grundläggande undervisningens nionde årskurs. Niondeklassisterna och deras vårdnadshavare ges möjlighet till att besöka Jakobstads gymnasium före ansökan till fortsatta studier.

Jakobstads gymnasium ordnar tillsammans med föreningen Hem och Skola föräldramöten två gånger per läsår. Föräldramötet för vårdnadshavarna till första årets studerande hålls efter den första perioden. Vårdnadshavarna har då möjlighet att diskutera skolframgången med rektor, studiehandledare, grupphandledare och ämneslärare. Föräldramötet för vårdnadshavarna till andra årets studerande hålls under den femte perioden. Då ges också information om studentexamen.

Periodbetyget undertecknas av vårdnadshavaren som tecken på att han eller hon är informerad om den studerandes studieframgång. Grupphandledaren tar vid behov kontakt med vårdnadshavaren.

Gymnasiediplom kan avläggas i bildkonst, varvid de studerande behandlar ett av de teman som utbildningsstyrelsen varje år bestämmer. Den som vill avlägga diplomet måste, när arbetet inleds, ha avlagt minst fyra av de obligatoriska och fördjupade bildkonstkurserna med godkänt vitsord.

Den studerande skall arbeta målmedvetet och självständigt med en större helhet, skall tillägna sig behövlig terminologi samt lära sig se sambandet mellan konstverk, bild och text. Arbetet skall resultera i en självständigt utförd konstprodukt. Det teoretiska materialet skall sammanställas i en portfolio. Dessutom skriver den studerande en kort essä som visar att terminologin behärskas. Under hela detta arbete lär sig den studerande att se processen som en viktig del av skapandet samt att utvärdera sitt eget arbete.

Samarbete med andra läroanstalter åläggs utbildningsanordnaren i gymnasielagens 5 §. Syftet med allt samarbete är självfallet att det skall vara till uppenbart gagn för alla parter. Samarbete för samarbetets egen skull äger inget berättigande.

I samverkan med övriga skolor i staden och regionen erbjuder Jakobstads gymnasium de studerande möjligheter att kombinera gymnasiestudier med systematisk träning i fotboll eller ishockey. Programmen omfattar dessutom en del teoretisk undervisning i anslutning till dessa två sporter.

Samarbetet med det finska gymnasiet, Pietarsaaren lukio är värt att prioritera, uppmuntra och utveckla. I Jakobstad är tvåspråkigheten en stor och värdefull resurs som hittills utnyttjats i relativt begränsad omfattning. Gymnasiernas grundläsordningar överensstämmer vilket gör kursval i den andra skolan relativt okomplicerat. Jakobstads gymnasium och Pietarsaaren lukio kompletterar också varandra i fråga om kursutbud. Gemensam marknadsföring kommer att bli en viktig samarbetsform för stadens bägge gymnasier.

Jakobstads gymnasium har ett väletablerat samarbete med Yrkesskolan Optima, som för närvarande grundar sig på ett avtal om undervisningstjänster ingånget år 2000. Gymnasiet anordnar undervisning för kombistuderande. Detta samarbete är i huvudsak ensidigt. Möjligheterna för gymnasiestuderande att avlägga kurser i samkommunen Optimas utbildningsenheter kan utvecklas under förutsättning att överenskommelse om rimliga ersättningar kan nås. Samarbetet med Optima kunde med fördel utvecklas till att omfatta koordinering av internationellt samarbete.

Jakobstads gymnasium inleder hösten 2005 samarbete med Svenska yrkesinstitutets musikutbildning i Jakobstad. Det blir möjligt för yrkesinstitutets studerande att på fyra år avlägga såväl yrkesexamen som att genomgå fullständig gymnasieutbildning och att avlägga studentexamen.

Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning och arbete skall bedömas mångsidig. (Gymnasielagen 629/1998, 17 § 1 mom.)

Kriterierna för bedömningen finns preciserade under respektive ämneskategori (kap. 7).

Bedömningen skall informera vårdnadshavaren, de följande läroanstalterna, arbetslivet och andra motsvarande intressenter om den studerandes kapacitet. Bedömningen av lärandet hjälper också läraren och skolan att analysera undervisningens effekter. Den studerandes eget omdöme kan beaktas bl.a. genom utvärderingssamtal om kursen.

Bedömningen skall på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.

Studierna i gymnasiet indelas i tre delar: obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. (Statsrådets förordning 955/2002, 7 § 1 mom.)

Vid början av varje kurs bör de studerande upplysas om alla delmoment som ingår i bedömningen. För att bli bedömd krävs regelbunden närvaro på lektionerna.

De inlämningsarbeten som ingår i en kurs inlämnas under kursens gång. Oinlämnade arbeten kan leda till ett sänkt kursvitsord eller att kursen underkänns.

De studerande kan förväntas genomföra en del av studierna självständigt. (Gymnasieförordningen 810/1998, 4 § 1 mom.)

En studerande kan på ansökan beviljas tillstånd att genomföra studier utan att delta i undervisningen. (Gymnasieförordningen 810/1998, 4 § 2 mom.)

En kurs som den studerande har genomfört på egen hand skall avläggas med godkänt vitsord.

Studerande erhåller betyg efter varje period. Vårdnadshavaren undertecknar betyget för de studerande som ännu inte är myndiga.

Vid bedömningen med siffror används skalan 4–10. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. (Gymnasieförordningen 810/1998, 6 § 2 mom.)

De obligatoriska kurserna i vart och ett läroämne och de riksomfattande fördjupade kurser som definierats i grunderna för läroplanen bedöms med siffror. Övriga fördjupade kurser och tillämpade kurser bedöms med siffror, med en anteckning om godkänd kurs (G = godkänd), underkänd kurs (U = underkänd) eller med ett verbalt omdöme vilket finns preciserat under respektive ämneskategori (kap. 7).

Diagnostiserade handikapp och därmed jämförbara svårigheter, t.ex. läs- och skrivsvårigheter, språksvårigheter hos invandrare eller andra faktorer som gör det svårt för den studerande att visa sina kunskaper beaktas vid bedömningen så att den studerande ges möjlighet till specialarrangemang och till att visa sina kunskaper också på något annat sätt än skriftligt.

Om två på varandra följande kurser i något läroämne har blivit underkända eller bedömts med O (oavslutad), får den studerande inte gå vidare till följande kurs förrän en av kurserna har avlagts med godkänt vitsord. Kurs med bedömningen O tas bort från betyget, om den inte avklarats senast vid följande läsårs förnyade förhör i augusti.

Ett underkänt vitsord kan en studerande försöka höja en gång på förnyat förhör. Studerande som underkänts i en kurs kan också delta i undervisning och kursprov när ifrågavarande kurs återkommer i skolans undervisningsprogram.

Efter förnyat förhör erhåller studerande ett kursvitsord som baserar sig på vitsordet i det förnyade förhöret samt på de moment som bedömts under kursens gång.

En godkänd kurs kan tas om genom att studerande deltar i undervisning och kursprov när kursen återkommer i skolans undervisningsprogram. Studerande har också möjlighet att höja ett vitsord i en godkänd kurs en gång samtidigt som det ordnas förnyat förhör i november och maj. Det bättre resultatet blir gällande.

En studerande får i gymnasiets lärokurs räkna sig till godo i andra sammanhang slutförda studieprestationer om dessa till sina mål och sitt centrala innehåll motsvarar gymnasiets läroplan. (Gymnasielagen 629/1998, 23 § 1 mom.)

Beslut om tillgodoräknande av studieprestationer som slutförts i ett annat sammanhang skall på särskild begäran fattas innan nämnda studier inleds. (Gymnasielagen 629/1998, 23 § 2 mom.)

När studier från andra läroanstalter räknas en studerande till godo skall man hålla sig till bedömningen i den läroanstalt där prestationen har utförts. Om det handlar om en kurs som enligt gymnasiets läroplan skall bedömas med siffror, omvandlas vitsordet till gymnasiets vitsordsskala enligt följande motsvarighetstabell:

skalan 1–5 gymnasiets skala skalan 1–3

1 (nöjaktiga) 5 (hjälpliga) 1

2 (nöjaktiga) 6 (försvarliga) 1

3 (goda) 7 (nöjaktiga) 2

4 (goda) 8 (goda) 2

5 (berömliga) 9 (berömliga), 10 (utmärkta) 3

I sådana fall där man i gymnasiet inte kan avgöra vilket vitsord, det högre eller det lägre, en kurs som avlagts i en annan läroanstalt motsvarar, skall motsvarigheten bestämmas till den studerandes fördel.

Utländska studier kan i gymnasiestudierna räknas till godo som obligatoriska, fördjupade eller tillämpade kurser. Om de räknas till godo som obligatoriska kurser eller som i grunderna för läroplanen definierade fördjupade kurser skall de bedömas med siffror. Vid behov kan tilläggsprestationer förutsättas som stöd för vitsordsgivningen.

När en studerande övergår från en lång lärokurs i ett ämne till en kort, räknas hans studier enligt den långa lärokursen till godo i den korta lärokursen i den utsträckning som kursernas mål och centrala innehåll motsvarar varandra. Dessa motsvarigheter finns definierade närmare i samband med lärokurserna i de olika läroämnena. Kursvitsorden för den långa lärokursen överförs då direkt som kursvitsord för de korta kurserna. Resten av studierna enligt den långa lärokursen kan i den korta lärokursen utgöra fördjupade eller tillämpade kurser i enlighet med vad som bestäms i läroplanen. På den studerandes begäran kan man anordna extra förhör för att fastslå kunskapsnivån. Då en studerande mitt i studierna övergår från kort till lång lärokurs i ett läroämne, skall samma principer följas. Tilläggsprestationer kan då förutsättas, och vitsordet kan samtidigt omprövas.

En invandrarstuderande bedöms enligt lärokursen i finska/svenska som andraspråk (S2) för invandrare, förutsatt att han har valt denna lärokurs, oberoende av om särskild undervisning i finska/svenska som andraspråk har anordnats eller om gymnasiet bara har kunnat erbjuda en del av kurserna i finska/svenska som andraspråk. Kurser som avlagts enligt lärokursen i finska/svenska som modersmål räknas i sin helhet till godo i kurserna i finska/svenska som andraspråk, och vitsordet för dem blir gällande som vitsord för kurserna i svenska/finska som andraspråk. På sitt betyg kan den studerande ha vitsord bara för lärokursen i finska/svenska i modersmål och litteratur eller för lärokursen i finska/svenska som andraspråk (S2), inte för vardera.

En ämneslärokurs består av obligatoriska och fördjupade kurser enligt den studerandes individuella studieprogram samt av tillämpade kurser som nära ansluter sig till de obligatoriska och fördjupade kurserna. I läroplanen i kap. 7 finns definierat hur de tillämpade kurserna ansluter sig till en ämneslärokurs.

Vitsordet för lärokursen i ett läroämne fastställs som det aritmetiska medeltalet för de obligatoriska kurser och de i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser som den studerande har slutfört. Av dessa studier får den studerande ha underkända vitsord enligt följande;

Antal avlagda kurser Antal tillåtna underkända kurser

1 - 2 0

3 - 5 1

6 - 8 2

9 eller fler 3

Lärokursen i ett läroämne skall innehålla alla den studerandes bedömda obligatoriska kurser och alla hans i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser. Ingen kurs kan avlägsnas i efterhand. Bedömningen av de övriga fördjupade kurserna som ansluter sig till lärokursen i läroämnet och om bedömningen av de tillämpade kurserna bestäms närmare inom respektive ämne.

Om studeranden i ett särskilt förhör visar större mognad och behärskning av läroämnet än vad vitsordet i ämnet på basis av kursbedömningen skulle förutsätta, skall vitsordet höjas. Ett vitsord som bildats på basis av de obligatoriska och fördjupade kurserna i de nationella läroplansgrunderna kan höjas:

Med de siffervitsord som föreskrivs i gymnasieförordningen bedöms alla obligatoriska läroämnen och valfria främmande språk. För gymnastik och sådana ämnen som omfattar bara en kurs antecknas bara att prestationen är fullgjord ifall den studerande begär det. Också för valfria främmande språk antecknas att prestationen är fullgjord, ifall den lärokurs som den studerande har avlagt i språket omfattar endast två kurser. För studiehandledningen ges en anteckning om fullgjord prestation.

Undervisning i olika läroämnen och studiehandledning ges i form av kurser som omfattar i genomsnitt 38 timmar. De studier som är frivilliga för den studerande kan till omfattningen vara kortare eller längre än vad som nämns ovan. Gymnasiets lärokurs omfattar minst 75 kurser. (Gymnasieförordningen 810/1998, 1 § 1 mom.)

De obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser som hör till den studerandes personliga studieprogram skall ha studerats i minst den omfattning som har angetts för dem i timfördelningen 14.11.2002. (Statsrådets förordning 955/2002.)

En studerande har fullgjort gymnasiets lärokurs när han eller hon har avlagt de enskilda ämneslärokurserna med godkänt vitsord på det sätt som angetts ovan och då minimiantalet 75 kurser för gymnasiet uppfylls. Av läroanstaltens egna fördjupade och tillämpade kurser kan endast de kurser som den studerande har avlagt med godkänt vitsord räknas till gymnasiets lärokurs.

Begäran om omprövning av ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen skall göras inom två månader efter delgivningen. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och den studerandes lärare gemensamt. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 § 1 mom.)

Om den nya bedömning som avses i 1 mom. eller det beslut genom vilket begäran har avslagits är uppenbart felaktigt, kan länsstyrelsen på den studerandes begäran ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma att beslutet om studieframstegen skall ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 § 2 mom.)

Till en studerande som har slutfört gymnasiets hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en studerande som avgår från gymnasiet utan att ha slutfört gymnasiets lärokurs ges skiljebetyg, i vilket bedömningen av de studier som slutförts antecknas. Till en studerande som har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutförd lärokurs. (Gymnasieförordningen 810/1998, 8 § 1 mom.)

I fråga om avgångs- och skiljebetyg samt betyg över slutförd lärokurs i ett eller flera ämnen tillämpas vad som bestäms i 6 §. (Gymnasieförordningen 810/1998, 8 § 2 mom.)

I gymnasiet används följande betyg:

Gymnasiets betyg skall innehålla följande uppgifter:

Finska/svenska som andraspråk (S2) för studerande med ett annat modersmål än finska eller svenska antecknas på betyget under punkten modersmål och litteratur.

Om det modersmål som den studerande läser inte är finska, svenska eller samiska, antecknas detta i de tillämpade studierna som en egen punkt under rubriken "Annat modersmål".

I avgångsbetyget från gymnasiet och i ett betyg över slutförd enskild lärokurs antecknas de läroämnen som den studerande har läst, det antal kurser i läroämnena som har fullgjorts och vitsordet i vart och ett läroämne med ord och med siffror (t.ex.: berömliga...9) eller enbart att lärokursen i ett läroämne har slutförts och godkänts (slutförd).

I avgångsbetyget och i ett betyg över slutförd lärokurs skall det också finnas en punkt för tilläggsuppgifter. I denna punkt antecknas bl.a. de intyg över särskilda prestationer som ges som bilagor till avgångsbetyget och kompletterar det, som till exempel avlagda gymnasiediplom, prov i muntlig språkkunskap och specificeras sådana studier som hör till gymnasiets lärokurs, men som har avlagts i andra läroanstalter och som inte ingår i ämneslärokurserna.

Om en studerande har studerat över hälften av kurserna i lärokursen i ett ämne på ett annat språk än skolans egentliga undervisningsspråk, skall en anteckning om det göras i tilläggsuppgifterna på betyget.

I ett skiljebetyg från gymnasiet antecknas läroämnena och de avlagda kurserna i dem samt vitsordet för varje kurs eller enbart att kursen har avlagts (slutförd/underkänd).

Gymnasiet skall föra ett register över de studerandes studieprestationer. Av registret skall framgå de avlagda kurserna och vitsorden i dem.

För hela gymnasiets lärokurs ges inget sammantaget vitsord, vare sig som medeltal av vitsorden i de olika läroämnena eller på något annat sätt. Det totala antalet kurser som den studerande avlagt antecknas i betyget.

Utbildningsanordnaren beslutar om betygens utformning.

Med särskilda språkliga och kulturella grupper avses här studerande vilkas modersmål är ett främmande språk. Dessa studerande skall studera läroämnet modersmål och litteratur antingen enligt lärokursen i svenska som andraspråk eller enligt lärokursen i svenska som modersmål.

Skolan besluter inom ramen för dessa stadganden i vilken omfattning det skall ordnas undervisning på det egna språket, undervisning i det egna modersmålet och undervisning i svenska som andraspråk, hur undervisningen skall organiseras och när det är ändamålsenligt att ordna den i samarbete mellan flera läroanstalter.

I undervisningen av invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk följs grunderna för läroplanen och gymnasiets lokala läroplan med hänsyn till de studerandes bakgrund och utgångsläge, såsom deras modersmål och kultur, den tid de kommer att stanna i landet, deras tidigare skolgång och deras kunskaper i svenska. Undervisningen stöder den studerandes utveckling till en aktiv och balanserad medlem såväl i den finländska som i den egna språk- och kulturgemenskapen.

Studerande som talar ett främmande språk kan ges undervisning i svenska som andraspråk i stället för undervisning i modersmålet och litteratur om deras kunskaper i svenska inte kan anses vara lika goda som i modersmålet på språkfärdighetens alla delområden. Om det finns möjlighet kan man ordna undervisning i de studerandes eget modersmål i samarbete med andra läroanstalter.

Vid sidan av undervisningen i svenska och i modersmålet skall dessa studerande även ges annat nödvändigt stöd så att de kan klara av sina gymnasiestudier med hela sin kapacitet. De studerande skall i början av gymnasiestudierna informeras om sina studiemöjligheter och olika stödåtgärder samt om sina rättigheter i studentexamen.

Jakobstads gymnasium har en elevvårdsgrupp. Till elevvårdsgruppen hör rektor, studiehandledare, skolkurator, hälsovårdare och kanslist och vid behov grupphandledare. Elevvårdsgruppen planerar och genomför åtgärder för att hjälpa studerande med svårigheter i studierna eller i det sociala sammanhanget. Elevvårdsgruppen samarbetar med vårdnadshavarna. Grupphandledaren kontaktar den studerande och hemmet om det uppstår problem i skolsituationen. I särskilda fall kan skolan kontakta barnskyddsmyndigheter och andra sociala instanser.

Individuella studieplaner görs upp tillsammans med studerande som tillfälligt blivit efter i sina studier eller har nedsatt studieförmåga pga. handikapp eller sjukdom. Särskilt stöd ges åt studerande som har problem med den mentala hälsan, den sociala anpassningen eller med sin livssituation. Studerande med läs- och skrivsvårigheter har möjlighet att genomgå test för att erhålla intyg inför studentexamen.

Syftet med det särskilda stödet är att hjälpa den studerande så att han eller hon har samma möjligheter som övriga att slutföra sina gymnasiestudier. Särskilt stöd behövs när en studerande tillfälligt blivit efter i studierna eller när studieförutsättningarna försvagats på grund av handikapp, sjukdom eller inlärningssvårigheter. Enligt gymnasielagen har handikappade eller studerande med inlärningssvårigheter rätt till assistenthjälp och individuell undervisningsplan (IPU). Även studerande som behöver psykiskt eller socialt stöd till följd av problem med den mentala hälsan, social missanpassning eller problem i livssituationen har rätt till individuell undervisningsplan.

Gymnasiestudierna kan delvis ordnas på annat sätt än vad som föreskrivs i gymnasiets läroplan. Om en studerande befrias från ett läroämne, skall han eller hon välja andra ämnen så att minimiantalet kurser uppfylls. Inlärningstillfällen och prov skall ordnas så att den studerandes individuella behov beaktas. Gymnasielärarna bör sätta sig in i de uppgifter som erhållits från den grundläggande utbildningen, hur den studerande klarat sig i sina studier och vilka behov av stödåtgärder han eller hon har. Som grund för stödåtgärderna används den individuella undervisningsplanen. Om inlärningssvårigheterna upptäcks först i gymnasiet bör man omedelbart göra upp en individuell undervisningsplan tillsammans med den studerande och vårdnadshavarna.

Inlärningssvårigheterna är individuella och märks vid t.ex. läsning, skrivning, tal, i förmågan att dra slutsatser och att lyssna eller i matematiskt tänkande. Undervisning av en studerande med läs- och skrivsvårigheter bör grunda sig på en individuell undervisningsplan. Gymnasieläraren informeras i allmänhet om en studerandes svårigheter av läraren i den grundläggande utbildningen. Gymnasiestudierna underlättas om läraren ger den studerande tillräckligt med tid till att lyssna och göra anteckningar och gör sammandrag av det som behandlas. Läraren bör reservera tillräckligt med tid för skriftliga prov och vid behov arrangera muntliga förhör. Studerande med koncentrationssvårigheter bör uppmärksammas så, att läraren ger omedelbar respons på ett positivt sätt och hjälper den studerande att se framsteg i studierna.

Inlärningssvårigheter kan framträda också hos handikappade studerande. Hörselskadade elever kan behöva tolktjänster. Även syn- och rörelseskadade elever behöver stödtjänster, såsom olika slag av hjälpredskap och eventuellt en assistent. Under lektionerna och i proven bör en handikappad studerande ges tilläggstid, ges möjlighet att använda assistent och tekniska hjälpmedel, få individuella provuppgifter, samt ges rätt till muntliga prov. Uppgifter om den studerandes stödbehov bör framkomma i den individuella undervisningsplanen. Studerande med behov av särskilt stöd bör också få handledning i studiemöjligheter efter gymnasiet så att de kan finna sin plats i samhället.

Skolan skall kontinuerligt utvärdera sin verksamhet. Syftet med utvärderingen är att klarlägga hur skolans mål förverkligas och hur verksamheten kan utvecklas så att uppställda mål nås. För att göra utvärderingen effektiv bör man koncentrera sig på några områden åt gången så att man på sikt kan täcka hela skolans verksamhet.

Undervisningen utvärderas efter varje slutförd kurs. Utvärderingen kan vara muntlig eller skriftlig. Utvärderingens mål är att förbättra uppläggningen av kursen och undervisningen. Läraren kan då få reda på vilka delar av kursen som studerande upplevt som svåra och hur arbetsmetoderna kan korrigeras för att stöda inlärningen. Utvärderingsresultatet beaktas då följande kurs planeras.

Övrig verksamhet i skolan utvärderas kontinuerligt. En grundlig utvärdering av ett område kan göras årligen. Utvärderingsresultaten presenteras vid lämpliga tillfällen för dem som berörs av utvärderingen. Resultatet skall ligga som grund för utvecklingen av verksamheten.

Utvecklingssamtal med lärare och övrig personal hålls likaså kontinuerligt. Samtalen har till uppgift att stärka personalens medvetenhet om skolans mål, stärka arbetsgemenskapen och att utveckla studiemiljön till gagn för de studerande.