MODERSMÅLSINRIKTAD LÄROKURS
Kurserna i den modersmålsinriktade lärokursen i finska behandlar samma teman som A-lärokursen, men i den modersmålsinriktade lärokursen betonas särskilt språkmedvetenhet, språkkännedom, språkriktighet och litteratur. I samtliga kurser övas hör- och textförståelse samt den egna uttrycksförmågan.

1. Människans vardag och fritid (FIM 1)
I kursen betonas förmågan att uttrycka sig korrekt i olika sammanhang. De studerande görs uppmärksamma på skillnaderna mellan spontant tqlspråk, slang, dialekter och standardfinska. Grammatiska grundbegrepp repeteras och befästs; särskilt behandlas sådana drag i finskans verblära där tal- och skriftspråket skiljer sig från varandra.

2. Natur och miljö (FIM 2)
Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö samt miljöskyddsfrågor. I grammatiken studeras nomenböjningen.

3. Handel, teknik och kommunikation (FIM 3)
I kursen fördjupas och diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik. I grammatiken fördjupas elevernas insikter i den finska satsbyggnadens särdrag, särskilt finskans particip och de satsmotsvarigheter som bygger på dem.

4. Samhälle och massmedia (FIM 4)
I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt behandlas grundläggande begrepp i politik och samhälle. De studerande skall läsa och analysera någon tidning, tidningsavdelning eller något program i radio och teve. I grammatiken behandlas finskans infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dem.

5. Utbildning, yrkes- och näringsliv (FIM 5)
I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. Olika studievägar och studiesätt, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras. Genom artiklar eller intervjuer på finska kan eleverna fördjupa sig i något yrkesområde. I grammatikten fästes uppmärksamhet särskilt på attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut.

6. Finsk kultur och litteratur (FIM 6)
I denna kurs skall de studerande bl.a. bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker.Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det i form av en hem- eller klassuppsats. I kursen kan även ingå ett teater- eller annat studiebesök.

1. Människans vardag och fritid (FINA 1)
Tema för kursen är det dagliga livet och fritidsintressen. Alldagliga umgänges- och servicesituationer repeteras och fördjupas med tonvikt på muntlig språkfärdighet. I grammatiken repeteras särskilt finskans verbböjning och grundläggande objektsregler.

2. Natur och miljö (FINA 2)
Tema för kursen är naturen och olika miljöer i Finland. I grammatiken repeteras och fördjupas finskans nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck.

3. Handel, teknik och kommunikation (FINA 3)
Via artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar bekantar vi oss med handel, teknik och kommunikation. I grammatiken behandlas finskans particip och participuttryck samt åtminstone receptivt de satsmotsvarigheter som bygger på dem.

4. Samhälle och massmedia (FINA 4)
Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle. I grammatiken behandlas finskans infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dessa.

5. Utbildning, yrkes- och näringsliv (FINA 5)
Temat för kursen är utbildning och yrkesval samt näringslivet. I grammatiken fördjupas insikterna i finskans objekt och de viktigaste adverbialen.

6. Finsk kultur och litteratur (FINA 6)
Under kursen stiftar vi bekantskap med viktiga kulturområden och konstarter i Finland samt behandlar några internationellt kända finska konstnärer och författare. De studerande skall under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk enligt eget val och muntligt eller skriftligt kunna redogöra för det. I grammatiken behandlas bl.a. olika slags attribut.

7. Skriv och tala finska bättre! (FINA 7)
Under kursen fördjupas vokabulären på olika områden och de studerande övar upp sin förmåga att skriva och tala finska om olika ämnen. Finskans grammatik repeteras och fördjupas efter behov, bl.a. satsmotsvarigheterna.

8. Världen och vi (FINA 8)
I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen samt skönlitterära textutdrag. De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. Finskans grammatik repeteras efter behov, särskilt participen

9. Övning ger färdighet (FINA 9)
I denna kurs läses texter från olika ämnesområden i syfte att utvidga i synnerhet det passiva ordförrådet. Text- och hörförståelseövningar. I grammatiken repeteras räkneorden, en del pronomen samt de unipersonella uttrycken.

10. Människan och hennes hälsa (FINA 10)
I denna kurs behandlar texterna människan och hennes hälsa. Text- och hörförståelseövningar. Skrivövningar. I grammatiken repeteras predikativet, komparationen samt verbböjningen.

11. "Abipreppausta"
Hör- och textförståelseövningar. Strukturer samt skrivövningar. Grammatiken repeteras efter behov.

18. Finsk konversation
Målet med kursen är att förbättra de muntliga kunskaperna i finska genom att fokusera på olika ämnesområden och situationer.

·  förstår det talade språket inom olika ämnesområden också i snabbt tempo och med olika accenter
·  kan uttrycka sig muntligt och aktivt delta i ett samtal
·  uppfattar det centrala innehållet i en avancerad text
·  mångsidigt behärskar språkets ordförråd, uttryckssätt och strukturer
·  kan skriva flytande text
·  tillägnar sig kunskaper om språkområdets länder, folk och kulturer

1. De unga och deras värld
I början repeterar vi det som du har lärt dig tidigare. Därtill blir det en hel del muntliga övningar på tyska, t.ex. beträffande ungdomslivet (här och i Tyskland), ungdomar inom familjen samt i skolan. Vi övar också hur man uttrycker sig i vardagliga situationer, såsom när man hälsar på obekanta, tackar och frågar råd.

2. Kommunikation och fritid
Vi fortsätter att öva olika samtalssituationer men även den skriftliga färdigheten övas. Tonvikten ligger dock på kommunikativa uppgifter och i kursen strävar vi till att utvidga och befästa ordförrådet. I kursen anknyter vi till teman som hälsa och trygghet samt via aktuella och intressanta tidningstexter av varierande slag behandlas även informations- och mediekunskap.

3. Studier och arbete
Situationer och texter om skola, studier och arbetsliv utgör centralt innehåll i denna kurs. Språkfärdigheterna tränas via muntlig och skriftlig övning.. I kursen ingår också övningar i att förstå och använda språket i formellare situationer. Vi berör även aktivt medborgarskap och företagsamhet (entreprenörskap).

4. Samhället och omvärlden
I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i Finland och i respektive främmande länder. Det allmänna temaområdet "aktivt medborgarskap och företagsamhet" kan tillämpas i kursen. Vi övar olika strategier för läsförståelse och vi sätter också tid på att lära oss att förstå mera avancerade texter. De studerande övar och förbättrar sin skriftliga färdighet genom att skriva texter för olika ändamål.

5. Kultur
Vi behandlar ämnesområden som kulturell identitet, kulturkunskap och kulturlivet allmänt; litteratur, konst, musik, teater, film. Till kursen hör att utföra ett arbete om ett eget valt ämne samt presentationen av detta. Kursen ger också möjlighet att få en insikt i eller uppfattning om målspråkets kultur/er (Landeskunde)

6. Vetenskap, ekonomi och teknik
Förmågan att förstå också krävande språkligt stoff övas. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet. Temaområdet "teknologi och samhälle" är central kärna. Övningar i lässtrategier fortsätter och vi slipar den skriftliga uttrycksförmåga genom att skriva texter för olika ändamål.

I de fördjupade kurserna handlar det om att utveckla språkfärdigheten på ett allsidigt sätt.

7. Naturen och en hållbar utveckling
Kursen strävar till att ge färdigheter att förstå och använda språket inom ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. Också andra aktuella ämnen eller sådant som är av intresse för eleverna kan tas upp.

8. Globalisering och internationalisering
Innehållet behandlar globala utvecklingslinjer, aktuella händelser och olika världsbilder. Kurslitteraturen består framför allt av autentiskt textmaterial från tidningar, tidskrifter eller från andra medier.(t.ex. Internet) Arbetsättet och texterna kan väljas med en viss flexibilitet på basen av elevernas intresse och de ovanstående ämnesområden följs upp av diskussioner, muntliga eller skriftliga övningar. Tonvikten ligger på att förstå den röda tråden i texterna, bredda ordförrådet och färdigheten att kunna tillämpa sin kunskap.

1. Fritid och intressen - de ungas dagliga liv
Det centrala temat i denna kurs är den ungas dagliga liv: fritid, intressen och hobbyer samt tjänster i anslutning till dessa. I kursen betonas förståelse av talad tyska och förmågan att själv tala det främmande språket, bland annat hur man uttrycker åsikter. Vi repeterar det vi lärt oss tidigare och utvidgar kunskaperna om språkets grundläggande strukturer. Grammatik: repetition av kasusformerna och verbböjningen (presens) m.m.

2. Världen och vi
Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och i främmande länder. I kursen betonas förståelse av talat språk och muntlig kommunikation. Grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Eventuellt inslag är arbete/presentation av ett valfritt ämne i anknytning till temat, t.ex. beträffande hemtrakten eller hemlandet. Grammatik: repetition av perfekt (svaga/starka/oregelbundna verb), introduktion av imperfekt. Adjektivets komparation. (t.ex. bra – bättre) , possessiva pronomen m.m.

3. Förr och nu
I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel dvs. samhället i sig, boendemiljöer och vardagen. Fokusering på det lokala, regionala eller globala planet. Teman är t.ex. hälsa och välfärd. I kursen betonas förståelse av talad tyska och muntlig kommunikation. Grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Grammatik: tonvikt på imperfekt och pluskvamperfekt samt på prepositioner med olika kasus.

4. Studier och framtidsplaner
Kursen handlar om skolan, studier och arbetslivet samt om den egna framtiden som ung i dag. Vi övar oss att tala och skriva kring dessa teman samt lära oss att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Grammatik: adjektivböjningen (svag/stark), substantiverade adjektiv, relativa pronomen, superlativ m.m.

5. Kultur
Kursen tar fasta på till exempel bildkonst, musik, film, teater eller idrott i respektive främmande kulturer. Alla områden inom språkfärdigheten övas men de skriftliga färdigheterna blir allt viktigare. Grammatik: Genomgång av Substantivets genus- och pluralregler, svaga maskuliner m.m.

6. Vår gemensamma jord
Kursstoffet bygger på lättfattliga texter – också medietexter – som anknyter till samhället i Finland och i ifrågavarande främmande länder och handlar om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser i tal och skrift. Grammatik: Genomgång av verbets tempusformer såsom konditionalis, futurum, passiv och konjunktiv (imp./pluskv.) Verb med olika prepositioner/kasus m.m.

7. Vetenskap och teknik.
I kursen behandlas texter som handlar om olika vetenskapsområden, teknik och kommunikation. Eventuellt texter ur olika tidningar och tidskrifter. Betoningen ligger på textförståelse och skriftliga övningar men även träning av studentexamensstrukturer och hörförståelser ingår. Grammatik: pronomen, pronominaladverbial, dubbelinfinitiv m.m.(Verb med olika prepositioner/kasus)

8. Naturen och en hållbar utveckling
Kursinnehållet behandlar naturen/naturfenomen samt individens förhållande till den egna kulturen respektive målspråkets. Tonvikt på textförståelse och skriftliga uppgifter. Grammatik: konjunktioner, prepositioner och tidsuttryck. Tidigare grammatikkunskaper kompletteras.

TILLÄMPAD KURS

9. Studentförberedande kurs
I denna kurs jobbar vi utgående från de studerandes behov inför studentskrivningarna. Vi utformar kursen tillsammans.Vi gör hör- och läsförståelser, jobbar med strukturer, skriver kortare texter m.m.

10. HIT-kursen: HIstoria och Tyskakurs om efterkrigstidens delade Tyskland
I kursen kommer vi att behandla det efterkrigstida Tyskland med betoning på DDR och Berlin under det kalla kriget. I kursen ingår såväl föreläsningar av oss lärare, många filmer och föredrag av de studerande. Under kursen ska de studerande göra en portfolio kring hela kursen och speciellt sitt eget tema, t.ex. Berlinmuren, upproret 1952, flyktförsök från DDR, luftbron, Stasi (statssäkerhetspolisen i DDR), sport och doping i DDR. Kursen kommer att utmynna i en resa till Berlin med besök vid bl.a. murmuseet och Stasimuseet. Kursen kräver inte kunskap i tyska, men är intresset mycket stort (max. 25 deltagare) kommer studerande med tyska som tillval att ha företräde. Deltagande i både kurs och resa (inkl. inlämnad portfolio) ger två kurser.

1. God dag, trevligt att träffas
I denna kurs lär du dig språkets grunder. Inslag är bl.a. uttal och intonation, alfabetet, de tyskspråkiga ländernas karta och tyska språkets ställning, hälsningsord, dua-nia, att presentera sig själv och andra, att orientera sig, restaurangbesök, klockslag, veckodagarna. Du lär dig klara dig i vardagliga situationer. Tonvikten ligger på muntlig kommunikation. Familjen och mänskliga relationer är viktigt centralt tema. Genom muntliga övningar och dialoger övar vi oss att kommunicera.

2. Så ska saker och ting skötas
Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och dagliga rutiner. Du lär dig klara dig i alldagliga situationer såsom att göra uppköp och uträtta ärenden (post, bank, läkare), utnyttja trafikmedel och bemästra hotell- och restaurangsituationer. Muntlig framställning och förståelse av talat språk betonas.

1. Fritid och intressen
Vi repeterar hälsningar och artighetsfraser och bekantar oss med det dagliga livet i Frankrike. Vi bekantar oss med texter om kultur och geografi. Vi övar oss att ställa frågor, uttrycka åsikter och vi repeterar grundläggande strukturer ur högstadiekursen, såsom räkneord, adjektiv, regelbundna verb och några vanliga oregelbundna verb. Vi repeterar passé composé och futur immédiat

2. Världen och vi
Vi talar om yrken, människor, förhållandet till föräldrar och vänner, vett och etikett, rekreation, restaurangbesök samt känslor. Vi övar oss att uttrycka synpunkter, skriva brev och uttrycka oss om geografiska sevärdheter. Vi fortsätter att studera presens och passé composé av regelbundna verb och några vanliga oregelbundna verb. Vi tar upp futur simple och reflexiva verb samt repeterar partitiv artikel.

3. Förr och nu
Vi bekantar oss med franska levnadsförhållanden och berör även franskt liv utanför moderlandet. Vi läser texter om sport och sevärdheter samt övar oss att läsa tidningstext och litterär text. Vi utvidgar verbläran till att omfatta bl.a. imparfait och förbereder passé simple. Vi repeterar objektet och adjektivets komparation samt tar upp demonstrativa pronomen.

4. Studier och framtidsplaner
Vi läser texter om fransk historia och franska sevärdheter samt diskuterar film, de ungas liv, studier och intressen som bilkörning och körkort. Vi lär oss använda subjonctif, utvidgar passé composé och repeterar imparfait.

5. Kultur
Vi behandlar litterära texter och diskuterar kulturella skillnader. Vi tar upp konditionalis och infinitivens konstruktion. Vi bekantar oss med olika typer av muntlig och skriftlig språkbehandling.

6. Vår gemensamma jord
Vi läser text om människan och miljön i framtiden samt om sannolika och osannolika öden. Vi fortsätter med subjonctif och tar upp gérondif. Vi ägnar oss åt olika typer av muntliga och skriftliga uppgifter.

7. Vetenskap och teknik
Vi talar om kommunikation i olika former, lär oss om språk, kultur och historia. Vi ser på passivkonstruktioner och studerar texter med strukturer och med ordförråd från olika områden.(det här betyder att vi läser mer studentskrivningar och hörförståelser).

8. Naturen och en hållbar utveckling
Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter. Vi behandlar texter om människans förhållande till naturen och kulturen i det egna landet och i länder och kulturer där man talar franska.

9. Actualités
Under kursen behandlar vi aktuella företeelser i världen sedda ur franskt perspektiv med hjälp av tidningsnotiser, tidskriftstexter och andra media. Kursen strävar till att utvidga ordförrådet med vokabulär som inte hunnit dyka upp i lärobokstexterna och att ge färdigheter att förstå text om olika dagsaktuella fenomen. Vi använder ingen lärobok. Man kan välja kursen oberoende av tidigare lästa kurser, men för maximalt utbyte bör man ha en viss färdighet i att förstå text som inte är tillrättalagd. Kursen rekommenderas inte före kurs B2.2. Obs! Kursen bjuds inte ut varje år!

10. La culture française
Vi behandlar olika aspekter av fransk samtidskultur, som matkultur, umgängeskultur, musik, film, teater och litteratur. Vi använder ingen lärobok. I anslutning till kursen företas en kulturresa (en vecka) till Paris. Resan bekostas av deltagarna själva. Man kan välja kursen oberoende av tidigare lästa kurser, men för maximalt utbyte bör man ha en viss färdighet i att förstå text som inte är tillrättalagd. Kursen rekommenderas inte före kurs B2.2. Man kan delta i kursen utan att delta i resan. Deltagande både i kursen och i resan ger två kurser. Obs! Kursen bjuds inte ut varje år!

Kurserna 1 och 2 undervisas som startkurser, vilket gör det möjligt för de studerande att följa studierna i franska B2.

1. God dag, trevligt att träffas
I kursen lär man sig franskans grundläggande fraser, att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. Vi övar oss i att berätta om oss själva och att ställa frågor. Vi lär oss tala om familjen, vänner och andra mänskliga relationer. Vi lär oss att klara oss i enkla alldagliga situationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation.

2. Så ska saker och ting skötas
Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. Vi lär oss att komma tillrätta i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och att uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, ta in på hotell, att beställa på restaurang och café. I kursen betonas förmågan att förstå talad franska och att själv tala franska.

1. God dag, trevligt att träffas
Kursens tyngdpunkt ligger på inövning av det ryska alfabetet, uttal och intonation. Du lär dig läsa både tryckt och skriven text samt skriva de ryska bokstäverna själv. Du lär dig presentera dig själv, din familj och andra. Enkla diskussioner om hemmet, mat, yrken och utbildning. Ryskans genussystem, pluralbildning, possessiva pronomen och adjektiv, verbböjning.

2. Så ska saker och ting skötas
Kursen handlar om resor och uppköp. Kasusformerna dativ och genetiv. De vanligaste rörelseverben.

3. Fritid och intressen
Kursen handlar om fritidsintressen. Ordförrådet som gäller mat och uppköp utvidgas. Ordningstal och datum, instrumentalis, futurum och aspekter.

4. Världen och vi
Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter. Grundstrukturerna befästs.

5. Förr och nu
I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan uppövas.

6. Studier och framtidsplaner
Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande övar sig att tala och skriva kring dessa teman.

7. Kultur
Kursen kan handla om t.ex. bildkonst, musik, film, teater eller idrott. Alla språkområden övas.

8. Vår gemensamma jord
Kursstoffet bygger på lättfattliga texter som anknyter till t.ex. samhällelig verksamhet, miljön och framtiden i Finland och Ryssland. Textförståelse, beskrivningar, enkla redogörelser i tal och skrift.

9. Rysk kulturresa
Deltagarna bekantar sig med sevärdheterna och kulturen i St. Petersburg eller någon annan rysk stad. Kursen utmynnar i en resa till den aktuella platsen. Kursen är öppen för alla, inte enbart för dem som har avlagt kurser i ryska. Kursen är obligatorisk förberedelse för resan. Deltagarna bekostar själva sin resa.

TILLÄMPAD KURS

0. Introduktion till matematiken (MA0)
Kursen underlättar övergången från grundskolan till gymnasiet samt vägleder och förbereder matematikstudierna i gymnasiet. Under kursen behandlas procent, potenser, polynom, förstagradsekvationer, faktorisering och rationella uttryck.

DEN LÅNGA LÄROKURSEN I MATEMATIK

1. Funktioner och ekvationer (MA1)
Under kursen behandlas reglerna för kvadratrots- och potensberäkningar. De studerande får fördjupa sina insikter i funktionsbegreppet genom att undersöka potens- och exponentialfunktioner.

2. Polynomfunktioner (MA2)
Under kursen skall de studerande få rutin i att använda polynomfunktioner samt lära sig att lösa enkla polynomekvationer och -olikheter.

3. Geometri (MA3)
Under kursen får de studerande träna sig i att gestalta och presentera information om rum och former i två och tre dimensioner. De studerande får öva sig att lösa geometriska problem genom att utnyttja figurers och kroppars egenskaper, likformighet, Pythagoras sats samt trigonometrin för rät- och snedvinkliga trianglar.

4. Analytisk geometri (MA4)
Kursen ger de studerande en förståelse för hur den analytiska geometrin binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. De studerande får lära sig att undersöka punktmängder, räta linjer, cirklar och parabler med hjälp av deras ekvationer. De studerande får bekanta sig med absolutbelopp och förbättra sin förmåga att lösa ekvationssystem.

5. Vektorer (MA5)
Kursen introducerar vektorbegreppet. De studerande får lära sig att undersöka figurers egenskaper med hjälp av vektorer. De studerande får lära sig att bestämma punkter, avstånd och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer.

6. Sannolikhet och statistik (MA6)
Under kursen får de studerande lära sig att åskådliggöra diskreta och kontinuerliga statistiska fördelningar samt att bestämma och tolka fördelningarnas karakteristikor. De studerande får bekanta sig med kombinatorik, sannolikhetsbegreppet och reglerna för sannolikhetsberäkningar. Vidare behandlas diskret sannolikhetsfördelning och väntevärde samt kontinuerlig sannolikhetsfördelning och normalfördelning.

7. Derivatan (MA7)
Under kursen får de studerande lära sig att bestämma nollställena för rationella funktioner och att lösa enkla rationella olikheter. Kursen ger en åskådlig uppfattning av gränsvärden, kontinuitet och derivata. De studerande får lära sig att bestämma derivatan av enkla funktioner och att undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan och gränsvärden. De studerande får lära sig att bestämma det största och minsta värdet för en rationell funktion i samband med tillämpade problem.

8. Rot- och logaritmfunktioner (MA8)
Under kursen får de studerande bekanta sig med egenskaperna hos rot-, exponential- och logaritmfunktioner och öva sig att lösa motsvarande ekvationer. De studerande undersöker rot-, exponential- och logaritmfunktioner med hjälp av derivatan och lär sig att derivera sammansatta funktioner. De studerande får bekanta sig med inversa funktioner.

9. Trigonometriska funktioner och talföljder (MA9)
Under kursen får de studerande lära sig att undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av symmetrier i enhetscirkeln och att lösa enkla trigonometriska ekvationer. De studerande undersöker trigonometriska funktioner med hjälp av derivatan. Kursen introducerar talföljder och rekursionsformler. De studerande får träna sig att lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och summor.

10. Integralkalkyl (MA10)
Kursen introducerar primitiva funktioner och integraler. De studerande får lära sig att bestämma primitiva funktioner till elementära funktioner och öva sig att bestämma areor och volymer med hjälp av integraler.

11. Talteori och logik (MA11)
De studerande får lära sig att formalisera påståendesatser med hjälp av de logiska konnektiven och undersöka satsers sanningsvärden med hjälp av sanningstabeller. Kursen introducerar öppna satser och de studerande får lära sig att använda kvantorer. Kursen presenterar några bevisföringsprinciper och de studerande får öva sig i bevisföring. Kursen introducerar talteorins grundbegrepp och primtalens egenskaper. De studerande får lära sig att undersöka hela tals delbarhet med hjälp av delbarhetsekvationer och kongruens mellan hela tal samt att bestämma den största gemensamma faktorn hos hela tal med Euklides algoritm.

12. Numeriska och algebraiska metoder (MA12)
Kursen ger en förståelse för begreppen absolut fel och relativt fel och därmed insikter i reglerna för exakthet hos närmevärden vid grundläggande räknesätt. Kursen introducerar ett algoritmiskt tänkesätt och användning av moderna matematiska redskap. De studerande får lära sig att lösa ekvationer numeriskt med hjälp av iteration. De studerande får lära sig att undersöka delbarheten hos polynom och att bestämma faktorerna till ett polynom. De studerande får lära sig att bestämma förändringshastigheter och areor numeriskt.

13. Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl (MA13)
Kursen ger en fördjupad kännedom om de teoretiska grunderna för differential- och integralkalkyl. De studerande får komplettera sina färdigheter i integralkalkyl och tillämpa dem bland annat på kontinuerliga sannolikhetsfördelningar. De studerande undersöker gränsvärden för talföljder och summor.

14. Repetition (MA14)
Kursen hjälper de studerande att få en helhetsbild av gymnasiematematiken och skall sporra dem till självständiga förberedelser inför studentprovet. De studerande får en möjlighet att repetera centrala delområden, befästa grundfärdigheter, utveckla sitt matematiska tänkande och bli bättre på att tillämpa sina kunskaper.

1. Uttryck och ekvationer (MB1)
Kursen strävar till att ge de studerande en vana att använda matematik när det gäller att lösa vardagliga problem och att lära dem att lita på sin matematiska förmåga. Kursen tar upp linjära samband, proportionalitet och polynomfunktioner av andra graden. De studerande får befästa sin förmåga att lösa ekvationer och lära sig att lösa ekvationer av andra graden.

2. Geometri (MB2)
Under kursen får de studerande träna sig att göra iakttagelser och dra slutsatser om geometriska egenskaper hos figurer och kroppar, träna sig att rita plana figurer och tredimensionella kroppar. De studerande övar sig att lösa praktiska problem med hjälp av likformighet, Pythagoras sats, trigonometrin för rätvinkliga trianglar och geometriska metoder i koordinatsystemet. De studerande får lära sig att beräkna areor och volymer av figurer och kroppar.

3. Matematiska modeller (MB3)
Kursen lär de studerande att se regelbundenheter hos fenomen och samband mellan fenomen i den reella världen samt att beskriva dessa med matematiska modeller. De studerande får vänja sig vid att bedöma olika modellers lämplighet och användbarhet. Kursen introducerar potens-, exponential- och logaritmfunktionen.

4. Matematisk analys (MB4)
Kursen introducerar derivatan som ett mått på förändringshastigheten. De studerande undersöker förändringshastighet hos funktioner med hjälp av grafiska och numeriska metoder. De studerande får lära sig att undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan och lära sig att bestämma det största och minsta värdet för en polynomfunktion i tillämpningsuppgifter.

5. Statistik och sannolikhet (MB5)
Kursen vänjer de studerande att handskas med och tolka statistiskt material. De studerande får bekanta sig med hur räknare och datorer används i statistiska uppgifter. De studerande får bekanta sig med kombinatorik och sannolikhetslärans grunder samt normalfördelning.

6. Matematiska modeller II (MB6)
Under kursen behandlas först linjära ekvationer med två variabler. De studerande får lära sig att lösa ekvationssystem och grafiskt lösa olikheter med två variabler samt att tillämpa detta på linjära optimeringsproblem i praktiska situationer. Kursen introducerar sedan talföljder. De studerande får lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och summor.

7. Ekonomisk matematik (MB7)
Kursen presenterar begrepp som används i det ekonomiska livet, t.ex. index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler. De studerande får tillägna sig matematiska färdigheter som behövs för att kunna planera sin egen ekonomi. De studerande får bekanta sig med statistiska metoder och de matematiska grunderna för studier i företagsekonomi.

8. Matematiska modeller III (MB8)
Kursens mål är att de studerande skall fördjupa sina insikter i den matematik som behövs i ett alltmer tekniskt samhälle. De studerande får bekanta sig med hjälpmedel som behövs för att bearbeta periodiska fenomen matematiskt. De studerande får bekanta sig med vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer.

9. Repetition (MB9)
Kursen hjälper de studerande att få en helhetsbild av gymnasiematematiken och skall sporra dem till självständiga förberedelser inför studentprovet. De studerande får en möjlighet att repetera centrala delområden, befästa grundfärdigheter, utveckla sitt matematiska tänkande och bli bättre på att tillämpa sina kunskaper.

BIOLOGI

1. Obligatorisk kurs: Organismernas värld  (Bi1)
Kursen behandlar grundläggande biologiska system och processer. Ur innehållet bl.a. Biologi som vetenskap. Biodiversiteten. Evolutionen. Ekosystemet. Kursen är att betrakta som en grundkurs i biologi och bör avläggas som första biologikurs.

2. Obligatorisk kurs: Cellen och ärftligheten (Bi2)
Kursen behandlar de viktigaste cellfunktionerna samt ärftlighetens grunder. Ur innehållet bl.a. Cellens byggnad. Cellens energihushållning. Arvsmassan och proteinsyntesen. Cellförökningen (-delningen). Ärftlighetens grunder. Evolutionen.  

3. Fördjupad kurs: Miljöekologi (Bi3)
Kursen behandlar ekosystemen, dvs. sambanden mellan den levande och icke levande naturen. Ur innehållet bl.a. Ekologisk forskning. Naturens mångfald ( Biodiversiteten ). De ekologiska miljöproblemen. De nordliga ekosystemen. En hållbar utveckling. En betydande del av kursen hålls ute i naturen.   

4. Fördjupad kurs: Människans biologi och hälsa (Bi4)
Kursen behandlar människans anatomi ( byggnad ) och fysiologi ( funktion ). Ur innehållet bl.a. Celldifferentiering och cancer. Organsystem. Regleringen av livsfunktionerna. Människans förökning. Ärftlighet och hälsa. De biologiska försvarssystemen.

5. Fördjupad kurs: Bioteknologi (Bi5)
Kursen behandlar det nyaste inom gen- och biotekniken. Ur innehållet bl.a. Cellernas kommunikationssystem. Den genetiska koden och genfunktionen. Genteknologin och dess möjligheter. Mikrober i människans tjänst. Förädlingens möjligheter.

1. Obligatorisk kurs: Den blå planeten (Ge1)
Kursen behandlar jordklotet, vår fysiska miljö. Ur innehållet bl.a. Geografi som vetenskap. Jorden som planet. Atmosfären och vindsystemen. Vattnets kretslopp och haven. Väder och klimat. Jordklotets uppbyggnad och platt-tektoniken. Landskapets förändring genom vattnets och isens arbete.
2. Obligatorisk kurs: En gemensam värld (Ge2)
Kursen behandlar kulturgeografiska fenomen och teorier. Ur innehållet bl.a. Kulturgeografi som vetenskap. Befolkning och bosättning. Naturtillgångarna. Livsmedelsproduktionen. Energiresurserna. Kommunikationssystemen. Verksamma regioner. Planering och utveckling.

3. Fördjupad kurs: Riskernas och möjligheternas värld (Ge3)
Kursen behandlar hasarder, dvs sådana risker som hotar människan och samhället. Hasarder som behandlas i kursen kan vara t.ex. jordbävningar, stormar, klimatkatastrofer, miljörisker, rymdhot, befolkningskatastrofer, storstadsproblem och epidemier. Kursens praktiska utformning sker tillsammans med kursdeltagarna.

4. Fördjupad kurs: Människan och närmiljön (Ge4)
Kursen behandlar människans påverkan av den lokala miljön. Målet är att kursdeltagarna skall få en inblick i hur mänskliga aktiviteter påverkar miljön samt behovet av skydd och vård av både natur- och kulturmiljö. Kursens praktiska utformning sker tillsammans med kursdeltagarna.
Ex. ur kursinnehållet:
- Skogarna
- Myrarna
- Naturskyddet
- Vattenmiljön
- Förnybar energi
-Avfallshanteringen

OBS! Ca hälften av kursen hålls ute i naturen (Bilexkursioner!)
 

1. Obligatorisk kurs: Fysiken som naturvetenskap (Fy1)
Kursen ger en förståelse för hur den fysikaliska kunskapen uppstår och utvecklas genom tolkning av mätresultatet och experimentella undersökningar. Innehåll: fysikens arbetsmetoder, mätningar, hastighet och acceleration, kraft och rörelse, arbete, energi och effekt, radioaktivitet och strålning.

2. Fördjupad kurs: Värme (Fy2)
Kursen ger fördjupade kunskaper om energi. De studerande undersöker fenomen och lagar som gäller ämnens termodynamiska tillstånd och får lära sig hur värmelärans huvudprinciper kan förklara processerna i naturen. Innehåll: materiens termodynamiska tillstånd, värmeutvidgning och tillståndsekvationerna hos en gas, ändring av aggregationstillstånd, värmeenergi och termodynamikens huvudsatser, tillämpningar.

3. Fördjupad kurs: Vågrörelse (Fy3)
De studerande studerar principerna för svängnings- och vågrörelser genom att undersöka mekaniska svängningar, ljud och elektromagnetiska vågor. Dessutom behandlas stråloptik. Innehåll: harmonisk svängningsrörelse och vågrörelsens uppkomst, ljuset som en vågrörelse, akustik, stråloptik.

4. Fördjupad kurs: Rörelselagarna (Fy4)
Kursen ger kunskaper i de centrala delområdena av mekaniken. Innehåll: tillämpning av mekanikens grundlagar, rörelsemängdens konstans och impulsprincipen kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete och vibrationsrörelsens energi.

5. Fördjupad kurs: Rotation och gravitation (Fy5)
Kursen ger fördjupade kunskaper i mekanik. Innehåll: kraftmoment och rotationsjämvikt, modeller för rotationsrörelse, gravitation och rörelser som påverkas av gravitation.

6. Fördjupad kurs: Elektricitet (Fy6)
De studerande får bekanta sig med fenomen, begrepp och teknik inom elektricitetsläran. Innehåll: elektriska laddningar och fält, elektriska strömmar och likströmkretsar.

7. Fördjupad kurs: Elektromagnetism (Fy7)
Kursen ger fördjupade kunskaper om elektromagnetiska fenomen och begrepp. Innehåll: magnetfält, elektromagnetisk induktion, växelström och växelströmskretsar, transformatorn och överföring av elenergi, elektromagnetisk strålning och elsäkerhet.

8. Fördjupad kurs: Materia och strålning (Fy8)
Under kursen behandlas dualism samt materiens och energins ekvivalens. Man studerar atom- och kärnfysikens grunder samt uppkomsten och effekterna av joniserande strålning. Kursen ger en helhetsbild av fysikens utveckling och räckvidd. Innehåll: dualism, materiens struktur, kärnfysik och elementarpartiklar.

9. Fördjupad kurs: Fördjupning och repetition (Fy9)
Under kursen repeteras de viktigaste delområdena av fysiken. Kursen hjälper de studerande att få en helhetsbild av de fysikaliska fenomenen och fungerar som en förberedande kurs inför realprovet.

10. Fördjupad kurs: Laboration och exkursion (Fy10)
Kursen ger fördjupade kunskaper i mätteknik samt fördjupade insikter i fysikens tillämpningar. Innehåll: strålbehandling, röntgendiagnostik, ultraljud, kärnmagnetisk resonans, tillämpad fysik inom näringslivet och teknisk fysik.

1. Människans kemi och kemin i i livsmiljön (Ke1)
Kursen ger en bild av kemins möjligheter och betydelse för människan och hennes livsmiljö. I kursen studeras organiska ämnesgrupper, olika slag av bindningar, substansmängder och halter.

FÖRDJUPADE KURSER:

2. Kemins mikrovärld (Ke2)
I kursen lär man sig att utgående från periodiska systemet, tabeller och kemiska formler förutsäga egenskaper hos grundämnen och kemiska föreningar.

3. Reaktioner och energi (Ke3)
I kursen lär man sig förstå vilka faktorer som påverkar kemiska reaktioner i livsmiljön och industrin.

4. Metaller och material (Ke4)
I kursen studeras viktiga industriella råvaror och hur de förädlas. Olika material så som metaller, biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer behandlas.

5. Reaktioner och jämvikt (Ke5)
I kursen studeras kemisk jämvikt hos bl.a. syror och baser, skillnaden mellan starka och svaga syror och baser samt buffertlösningar.

6. Repetition och sammanfattning (Ke6)
Basstoffet i kurserna 1 - 5 repeteras och fördjupas inför ämnesrealprovet i kemi. Realprovsuppgifter behandlas.

7. Laborationskurs (Ke7)
I kursen lär man sig grunderna i laborationsteknik och att planera och genomföra experiment. Kemiska experiment som berör kemin i vår vardag och i vår omgivning görs och presenteras i skrifliga rapporter.

8. Laborationskurs vid Åbo Akademi (Ke8)
Laborationsarbeten utförs i kemi (främst) och fysik vid olika institutioner vid Åbo akademi i Åbo under en vecka i början av augusti. Kursen är avgiftsfri och gratis logi kan ordnas vid behov. Kursen ger en ypperlig möjlighet att bekanta sig med utbildningen på de kemiska områdena vid MNF och KTF.

Bedömning
Den obligatoriska kursen och de fördjupade kurserna bedöms med siffervitsord. De övriga med anteckningen avlagd A.

1. Obligatorisk kurs: Människan, miljön och kulturen (Hi1)
Människan blir bofast. Floddalskulturerna. Grekerna. Romarna. Övergången till medeltiden. Feodalismen. Handel och städer. Upptäcktsfärderna. Enväldets tid. Revolutionerna. Industrialismen. Flyttningsrörelserna. Imperialismen. Det globala konsumtionssamhället.

2. Obligatorisk kurs: Den europeiska människan (Hi2)
Skrivkonsten. Den antika kulturen. Medeltidskulturen. Renässansen. Barocken. Upplysningen. Nationalism. Socialism. Liberalism. Konservatism. Vetenskapen som religionens utmanare. 1900-t masskultur och den nymoralistiska höger- fundamentalismen.

3. Obligatorisk kurs: Internationella relationer (Hi3)
Demokrati och diktatur mellan världskrigen. Andra världskriget. Den efterkrigstida politiken, det kalla kriget och avspänningssträvandena. Sovjets splittring och Öststaternas frihetskamp. USA som världspolis.

4. Obligatorisk kurs: Vändpunkter i Finlands historia (Hi4)
Finlands förening med Ryssland. Byråkratins tid. Den konstitutionella tiden. Kampen för autonomi och självständighet. Nationell splittring och enighet. Vin- ter- och fortsättningskriget. Välfärdsstatens uppkomst. VSB-epoken. Finlands EU-medlemskap. Kulturyttringar under två sekler.

5. Fördjupad kurs: Finland från förhistorien till autonomin (Hi5)
Bosättningen under förhistorisk tid. Korstågstiden. Kalmarunionen. Ståndssamhällets utveckling. Äldre Vasa-tiden. Stormaktstiden och Finland. Frihetstiden. Lokalhistoriskt arbete.

6. Fördjupad kurs: Kulturmöten (Hi6)
Kursen behandlar utomeuropeiska kulturers historia. Tonvikten i kursen ligger på Kinas och Japans historia, den islamska kulturvärlden och södra Afrikas kulturområde. Behovet av kunskaper i dessa icke-europeiska kulturers historia ökar stadigt. Kinas och Japans ekonomiska betydelse växer, den islamska kulturen lever även i Europa och vi finländare kommer i berörelse med afrikansk kultur via mission, u-hjälp och flyktingfrågor.

7. Fördjupad kurs: Det aktuella världsläget (Hi7)
Arbetskurs i projektform. Kursen övar den studerandes förmåga att bearbeta ett historiskt skeende utgående från en aktuell händelse. Samtidigt tränas förmågan att formulera problem samt arbeta metodiskt och målmedvetet. Slutarbetet ska kunna kritiseras utgående ifrån vetenskapliga metoder. Den studerande ska för- stå att olika perspektiv ger olika syn på historien. En muntlig redogörelse och diskussion hör till.

8. Tillämpad kurs: Förberedande kurs inför ämnesrealen (Hi8)
Målet är att stödja de studerande i förberedelserna inför ämnesrealen i historia och samhällslära. Repetition av temahelheter i gymnasiets alla lärokurser och genomgång av aktuella frågor.

1. Obligatorisk kurs: Samhällskunskap
Välfärdsstatens utveckling och möjligheter. Makt som politiskt begrepp. Olika politiska system. Medborgarsamhälle och –inflytande. Rättsstaten. Socialpolitiken. Massmedier som opinionsskapare.

2 . Obligatorisk kurs: Ekonomikunskap
Företagsformer och företagens kostnadsstruktur och lönsamhetsvillkor.Det ekonomiska livets struktur och funktionssätt. Finlands ekonomiska resurser, produktion och produktivitet. Störningar i ekonomin; arbetslöshet, inflation och räntor. Inkomstpolitik och löneavtal. Beskattning. Globaliseringen.

3. Fördjupad kurs: Medborgarens lagkunskap
Domstolsväsendet. Personers rättsförhållanden. Familje- och arvfrågor. Köp av lösöre och fastigheter. Hyresbostad. Skuldförhållanden. Arbetsförhållanden. Brott och straff. Offentlig förvaltning. Förenings- och företagsverksamhet. Överklagande av myndighetsbeslut.

4. Fördjupad kurs. Europeiskhet och Europeiska unionen
Gemensamma europeiska värderingar och medborgarskap i EU. EU´s beslutsprocess. Regionernas EU och Österbotten som region i EU. EU och de globala systemen.

Vid bedömningen beaktas aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga.

1. Färdigheter och kondition (Gy1)
Uppövning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning, gymnastik och dans i olika former, bollspel inomhus och utomhus, simning , friidrott, orientering och motion i naturen under olika årstider.

2. Träning ensam och tillsammans med andra (Gy2)
Fortsättning och fördjupning på gy 1. Du hittar egna lämpliga mo- tionsformer, gör din egen motionsdagbok samt genomför enkla ledaruppgifter.

3. Stimulerande motion  (Gy3)
Öka din studie- och koncentrationsförmåga och bemästra stress genom avspännings- och koncentrationsövningar samt energigivande motion som motvikt till studierna.

4. Motion tillsammans (Gy4)
Vi motionerar tillsammans genom dans, innebandy . Även andra bollspel och motionsformer kan ingå. Innebandyns grunder och regler, träning och spel. Lär dig grunderna i olika former av dans.

5. Motionsidrott (Gy5)
Höj och iakttag din kondition. Må bra genom regelbunden fysisk aktivitet. Även racketsporter kan ingå.

6. Friluftsliv och nya motionsformer (Gy6)
Vandring, cykelfärd, paddling. Du ges möjlighet att utveckla och förverkliga egna idéer genom att bekanta dig med "nya" motionsformer t.ex. väggklättring, bågskytte, skytte, bowling, minigolf, aqua motion, kampsporter mm.

7. Konditionsträning och bollspel (Gy7)
Utveckla din fysiska kondition genom styrke- och uthållighets- träning, samt genom bollspel av olika slag.

8. Träning inför stafettkarnevalen (Gy8)
Du bekantar dig med rationell löpträning. Varierande övningar för snabbhet och uthållighet. Ett deltagande i Stafettkarnevalen är vårt mål.

Vid bedömningen betonas aktivitet, förmåga att reflektera över värderingar om hälsa samt förmåga att förstå och tillämpa fakta om hälsa och sjukdom.

1. Hälsokunskapens grunder (Hk1)
Du lär känna faktorer som inverkar på hälsa, arbetsförmågan och säkerheten.Olycksfall och första hjälp, motion och hälsa, folksjukdomar och smittsamma sjukdomar, mental hälsa och socialt stöd, vila och belastning, sömnen, näring och hälsa, rusmedel, sexuell hälsa, hälsoskillnader hos oss och i världen. Du lär dig söka fram fakta om hälsa, kritiskt tolka information, reklam och marknadsföring som berör hälsa.

2. Ungdomar hälsa och vardagslivet (Hk2)
Livet är ett pussel. Är jag nöjd med min tillvaro eller finns det bitar i mitt livs pussel som kan utvecklas? I kursen ingår självkännedom, att bli vuxen och betydelsen av relationer, parförhållande och förberedelse för föräldrarskap, sexuell hälsa. Livsglädje och balans i tillvaron. Att möta och hantera konflikter och kriser, första hjälp. Kommunikation utan våld. Kostens betydelse. Beroende ur individens, omgivningens och samhällets synvinkel.

3. Hälsa och forskning (Hk3)
Du bekantar dig med olika mät- och undersökningsmetoder. Du lär om hälsovårdstjänster och patientens rättigheter. Du förstår faktorer som påverkar välmåendet i arbetet. Du tar kritiskt del av och bedömer forskningsresultat samt den bild om hälsan som medierna förmedlar, medikalisering.Du lär dig förstå egenvårdens betydelse och möjligheter. Du utför små undersökningar eller kartläggningar.

OBLIGATORISKA KURSER

1. Musiken och jag (MU1)

Kursens mål är att de studerande skall finna sitt eget sätt att verka på musikens område. De skall via sitt förhållande till musiken reflektera över musikens betydelse för människan och växelverkan människor emellan. De skall undersöka sina möjligheter att göra och tolka musik, att lyssna på musik och att utnyttja kulturella tjänster. Under kursen skall de studerande bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala musiklivet. De studerande skall utveckla sin röstbehandling och sin spelförmåga som uttrycksmedel för musik. Under kursen fördjupas deras kännedom om musikaliska grundbegrepp genom praktisk musicering. De studerande skall lära sig att iaktta ljudmiljön och sätta sig in i hörselvård.

2. Ett flerstämmigt Finland (MU2)

Kursens mål är att de studerande skall lära sig känna den finländska musiken och stärka sin kulturella identitet. De skall undersöka olika musikkulturer i Finland och även deras subkulturer samt lära sig att förstå deras bakgrundsfaktorer, utveckling och väsentliga drag. Under kursen granskas den europeiska konstmusikens inflytande på den finländska musikkulturen. I studierna utnyttjas allsidiga arbetssätt, särskilt musicering och musiklyssnande. När man musicerar bör man fästa avseende vid det egna uttrycket och vid utvecklingen av förmågan att lyssna och kommunicera. Stoffet bör företräda olika musikarter: populärmusik, konstmusik och folkmusik.

FÖRDJUPADE KURSER

3. Fritt fram för musik (MU3)

Kursens mål är att de studerande skall stifta bekantskap även med främmande genrer och musikkulturer och förstå musikens kulturbundenhet. De skall studera likheter och olikheter i musikalisk praxis hos olika musikkulturer och lära sig att förstå hur varje kultur själv definierar sin musikuppfattning. Under kursen skall studerandena sätta sig djupare in i några musikstilar eller musikkulturer. De skall utveckla sina egna musikaliska färdigheter och sin förmåga att skaffa sig kunskaper.

4. Musikens budskap och makt (MU4)

Kursens mål är att de studerande skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dess möjligheter att påverka inom olika konstformer och medier. De studerande skall sätta sig in i musikens andel till exempel i filmer, teater, massmedier och Internet samt undersöka hur musiken samverkar med text, bild och rörelse. I innehållsanalysen och arbetssätten betonas mångsidighet. Musikens förmåga att påverka undersöks genom analys av existerande material och av musik som de studerande själva åstadkommit.

5. Ett musikaliskt projekt (MU5)

Kursens mål är att de studerande skall lära sig att i grupp eller självständigt planera och genomföra ett helt musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar de kunskaper och färdigheter som de förvärvat sig. Det kan vara fråga om t.ex. en mindre konsert, ett program för en fest i skolan, en inspelning eller ett tvärkonstnärligt projekt.

TILLÄMPADE KURSER

De tillämpade kurserna strävar till att låta eleven ytterligare ge utlopp för sin kreativitet och sitt musikintresse. I musiken utgör dessa praktiskt inriktade kurser ett komplement till de övriga gymnasiekurserna.

6. Pop- och rockverkstad (MU6)

Kursen anpassas enligt förhandskunskaperna till nivå A eller B, beroende på deltagarna själva.

Nivå A:

Under kursens lopp lär man sig den grundläggande speltekniken på de olika instrumenten i ett pop- eller rockband; dvs. trummor, bas, gitarr, keyboard och piano. Även popsång ingår enligt elevernas intresse. Kursen är nästan helt och hållet praktisk. Gitarrspel i grupp används ofta som inlärningsmetod. Repertoaren utgörs av enklare poplåtar. Kursen är tänkt för nybörjare, men nivån anpassas efter deltagarnas kunskaper och intresse. Kursen kan utmynna i ett framträdande av något slag.

Nivå B:

Fristående fortsättning på kurs 6. Eleven fördjupar sina kunskaper i ensemblespel och -sång. Repertoaren är svårare, och vi utgår från barréackorden på gitarren. Låtar i olika stilar, pop och rock, men även jazz och latinamerikanska rytmer. Handledning i grupp och individuellt efter behov. Kursen lämpar sig för litet längre hunna musikutövare, men ett brinnande intresse räcker också för att denna kurs ska bli givande.

7. Specialkurs i musik (MU7)

Kursens mål är att fånga upp sådana musikkulturella teman som just då är aktuella, t.ex. deltagande i Skolmusik eller liknande evenemang. Kursen kan också utformas speciellt för att stärka det positiva musikintresse och -klimat som för tillfället råder bland eleverna på skolan.

8. Gospelkurs (MU8)

Vi lär oss mera om gospelmusik i praktisk form. Kurs 8 omfattar bl.a. instudering av låtar och grundövningar i den för gospelmusiken speciella röstbehandlingen. Lär dig sjunga tillsammans med andra i enklare stämmor och upptäck den röst du inte trodde att du hade. I kursen kan också ingå ett gospelband, som då tränar komp av gospellåtar. I mån av möjlighet uppträder kursdeltagarna tillsammans med en större gospelgrupp, t.ex. Gospeldagar el. annan gospelkonsert. Grundläggande terminologi tas upp, men i övrigt är kursen helt praktisk. Mu8 kan avläggas flera gånger

KO 1. Jag, bilden och kulturen

Den studerande ska

• fördjupa sin kännedom om bildens och bildskapandets grundfaktorer, de visuella uttryckssätten och om sitt eget bildskapande, samt kunna komma med personliga idéer, lära sig att använda konstnärliga termer och begrepp för att iaktta och bedöma egna och andras bilder
• lära sig att kritiskt reflektera över problem och att tolka företeelsernas innehåll, former och betydelser samt att tillämpa de förvärvade kunskaperna i sitt eget arbete.

Innehåll: Olika konstuppfattningar, bilden och makten, konsten som tolk för kulturen, bilduppbyggnad: komposition, färg, rörelse, rum, tid. Bildtolkning och -analys i ord och bild. Kursen lämpar sig för den som vill skapa sig en bra allmän grund för bildskapande och –förståelse. Deltagarna får räkna med vissa utgifter för basmaterial.

Den studerande ska

• lära sig grunderna inom formgivning och arkitektur, göra iakttagelser, vara medvetna om vad som främjar en hållbar utveckling
• lära sig iaktta natur-, bebyggd, social och psykisk miljö samt se miljön som en kulturell yttring och förstå konstens och miljökonstens betydelse i miljöplaneringen.

Innehåll: Rummet som en psykisk, fysisk och social plats
Skala, rörelse, rum, proportioner, struktur, färg, form och material
landskap, byggnader, föremål och konstverk som yttringar av respektive tids kulturhistoria

Modeller, reliefer, miniatyrer och experiment med olika material.

Den studerande ska

Innehåll: Bilden i medierna: reklam, bilder inom underhållningen, populärkultur, serier, grafisk planering. Att iaktta och analysera idéinnehållet i mediala bilder, fotografiets roll i medierna. Bildspråket i film och video. Det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken

Den studerande ska

Innehåll: tolkning och analys av konst i bild och ord, i bildkonsten under olika tidsperioder, utveckling och skissering av motiv, bildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen; komposition i färg, ljus, skugga och rörelse; illusoriskt och tredimensionellt; ytstruktur och material.

Den studerande ska

Innehåll: olika konstuppfattningar bakom samtidskonst, tvärkonstnärliga projekt

Vi lär oss göra och förstå akvarell på det sätt som yrkeskonstnärer gör. I kursen behandlas olika grundtekniker vid måleri på äkta akvarellpapper som används av professionella konstnärer.

Innehåll: Målning på våt grund, lavering, retuscheringstekniker, experiment. Landskap, människor, stilleben, fantasi. Egna foton som inspiration. Materialkunskap.

Vi fördjupar oss i de specifika uttryckssätten hos kol, blyerts, färgpennor, tusch och kritor som teckningsredskap samt lär oss förstå deras användningsmöjligheter. Vi utvidgar kunskapen från tidigare kurser i komposition, proportioner materialkänsla och valöråtergivning

Innehåll: Motivkretsar som lämpar sig för de olika medierna, såsom stilleben, interiörer, landskap, porträtt och motiv ut fantasin och efter förebilder.

Grundfordringar: Den studerande måste, när arbetet inleds, ha avlagt minst fyra obligatoriska eller fördjupade bildkonstkurser med godkänt vitsord.

Kursen utförs som självständigt arbete under handledning. Den studerande skapar ett konstverk, som kan bestå av en eller flera delar, en portfolio som innehåller skisser, dagboksanteckningar, utvärderingar, konst- och kulturhistoriska undersökningar och resultat av faktainsamling. I slutskedet skriver den studerande en essä under en fyra timmar lång, provliknande situation.

Bedömning: Arbetsprocessen, portfolion och ett teoretiskt, fyra timmar långt slutprov, bedöms av en utomstående konstsakkunnig i samråd med skolans lärare i teckning. Temat för uppgifterna fastställs årligen av utbildningsstyrelsen.

INNEHÅLL

• vad filosofi är, filosofins centrala delområden, de filosofiska frågornas natur
• filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia, mellan frihet och tvång
• grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och argumentering,
• förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet
• det goda och det rätta som filosofiska begrepp, moraliska värderingar som riktlinjer för människans handlande, förhållandet mellan fakta och värderingar
• filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka.

2. Filosofisk etik (Ff 2)

INNEHÅLL

• filosofiska etikens viktigaste problem, begrepp och teorier
• tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik
• grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt ochreligion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse
• bjektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar
• grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken
• filosofisk etik och frågan om ett gott liv

3. Kunskap och verklighet i filosofin (Ff 3)

INNEHÅLL

• metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och praktisk kunskap
• det sannas natur och sanningsteorierna
• kunskapens möjligheter och gränser
• att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap
• den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp
• grunderna i argumentation och härledning

CENTRALT INNEHÅLL

• • centrala samhällsfilosofiska teorier och riktningar
• • samhällelig rättvisa
• • individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff
• • det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet: teorier om samhällsfördrag, anarkism och samhälleliga utopier
• • politisk filosofi: grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen samt nutida samhällsfilosofiska tolkningar av dem
• • filosofiska spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och uppbyggnaden av den, utanförskap, främlingskap och mångkulturalism

1. Psykisk aktivitet, lärande och interaktion (Ps1)
Psykologins människobild, tillämpningsområden, forskningsmetoder och riktningar. Inlärningspsykologi. Socialpsykologins grunder.

Kurs 2: Människans psykiska utveckling (Ps2)
Livscykelns olika faser. Den kognitiva, psykosociala och psykosexuella utvecklingen. Utvecklingen av jaguppfattningen och identiteten. Vuxenlivets utmaningar. Åldrandets psykologi. Problem i den psykiska utvecklingen.

Kurs 3: Grunderna för människans informationsbearbetning (Ps3)
Kognitiva processer: uppmärksamhet, perception, minne och glömska. Sömn och drömmar. Kognitiva processer och nervsystemet. Hjärnskador och rehabilitering.

Kurs 4: Motivation, känslor och intelligent aktivitet (Ps4)
Olika slag av motiv. Motivationsteorier. Känslornas uppkomst, uttrycksformer och betydelse. Aggression och stress. Språk och begrepp. Problemlösning, beslutsfattande och kreativt tänkande. Intelligens.

Kurs 5: Personligheten och den mentala hälsan (Ps5)
Begreppet personlighet. Personlighetsteorier och personlighetsforskning. Psykisk hälsa. Psykisk självreglering. Psykiska störningar och psykologiska behandlingsmetoder.

1. Religionens natur och betydelse (Re1)
Religionsbegreppet och religionsvetenskapens forskningsområden. Bibelns tillkomst och innehåll. Bibeltolkning och Bibelns inflytande på världsbilden och kulturen.

2. Kyrkan, kulturen och samhället (Re2)
Den kristna kyrkans uppkomst och utveckling. Klosterväsendet. Ortodoxa och romersk-katolska kyrkan. Reformationsrörelserna. Den moderna kristenheten och kyrkornas roll i dagens värld. Dialogen mellan olika kyrkor och religioner.

3. Människans liv samt etik (Re3)
De centrala livsfrågorna. Synen på Gud, människan och naturen. Den kristna etiken och etiska teorier. Individual- och samhällsetiska frågor.

4. Religionernas värld (Re4)
Världsreligionernas uppkomst, läror, riktningar, utbredning, heliga skrifter, etiska regler, kulter och ritualer. Naturfolkens religioner.

5. Vad tror finländaren på? (Re5)
Den fornfinska religionen. Finland kristnas. Folkkyrkorna och övriga kristna rörelser. Icke-kristna rörelser i Finland. Nyreligiositeten. Religionens inflytande på samhälle och kultur.

6. Förberedande kurs inför ämnesrealen (Re6)
Repetition av gymnasiets kurser. Genomgång av aktuella frågor.

7. Gestalter i religionshistorien (Re7)
Religionsvetenskapliga, filosofiska, psykologiska och historiska aspekter på intressanta gestalter i olika religioner. Kursen genomförs delvis i form av självstudier.

1. Datorn som arbetsredskap (DT1)

I kursen genomgås på vilka sätt de studerande kan utnyttja skolans datorutrustning i sina gymnasiestudier. Efter avklarad kurs, kan de som är intresserade, tentera modul 2 (Filhantering), modul 3 (Textbehandling) samt modul 4 (Tabellhantering) för A-datakörkortet i arbetarinstitutet. Vi använder programmen Word och Excel.

2. Grafik och multimedia (DT2)

I kursen genomgås principerna för att skapa punktbaserad grafik, vektorbaserad grafik, presentationer samt animeringar. Vidare behandlas grunderna i grafisk design, planering och layout. Efter avklarad kurs, kan de som är intresserade, tentera modul 6 (Grafik) för A-datakörkortet i arbetarinstitutet. Vi använder programmen Powerpoint, Publisher samt Photoshop.

3. Webbprogrammering (DT3)

Kursen ger grunderna i att skapa och underhålla en webbplats. De studerande skall erhålla kunskaper som motsvarar innehållet i modul 7. Efter avklarad kurs, kan de som är intresserade, tentera modul 7 (Internet) för A-datakörkortet i arbetarinstitutet. Kursen innehåller grunderna i XHTML, javascript samt PHP.

4. Programmering (DT4)

Kursen behandlar grundläggande datastrukturer och algoritmer. Vidare behandlas objektorienterade programmeringsspråk samt databasprogrammering. Efter avklarad kurs, kan de som är intresserade, tentera modul 5 (Databas) för A-datakörkortet i arbetarinstitutet. Som utvecklingsmiljö använder vi någon av de gratisalternativ som finns idag.

5. Matematiska och naturvetenskapliga tillämpningar (DT5)

Kursen är gränsöverskridande och behandlar matematiska och naturvetenskapliga tillämpningar där datorn och grafräknaren används som hjälpmedel

Kursen omfattar

·        numerisk lösning av ekvationer

·        approximation av funktioner

·        numerisk derivering och integration

·        numerisk lösning av differentialekvationer

·        simuleringar

·        mätningar med datorn som verktyg

Målet är att de studerande skall få de kunskaper och färdigheter som behövs för att inleda och slutföra gymnasiestudierna samt för att kunna söka in till fortsatta studier. Kursen omfattar information om arbetslivet och om utbildningar på andra stadiet och på högskolestadiet.

1. Obligatorisk kurs (1/2 kurs): Lär dig studera effektivt (Sh1a)
Handledning i gymnasiestudierna, kursval och bedömning. Studieteknik, arbetslivskunskap, studentexamen och självkännedom.

2. Obligatorisk kurs (1/2 kurs, andra året): Att välja yrke (Sh1b)
Yrkesinriktning och fortsatta studier, ansökningsprocedurer, arbetsmarknaden, studier utomlands, entreprenörskap, studiebesök, handledning i smågrupper och fördjupning i ett yrkesområde.

3. Fördjupad kurs (tredje året): Min framtid  (Sh2)
Den studerande bekantar sig med en bransch genom olika arbetsmetoder: nätbaserade arbetsuppgifter, arbetsintervju, studiebesök, prao (1-2 dagar), besök på studiemässor osv. Materialet samlas i en portfolio som bedöms med vitsord. Även muntlig presentation av materialet kan ingå. Kursen kan ordnas som distanskurs.