Hösten 1990 startades i Jakobstad ett samarbete för att ge unga ishockeyspelare möjlighet att kombinera ishockey och studier. Parterna i samarbetet i dag är nejdens ishockeyföreningar och skolor för andra stadiets utbildning. Ishockeyspelare från B-junior ålder har genom ishockeylinjen möjlighet att delta i verksamheten med nejdens gemensamma lag för äldre juniorer samt att eventuellt pröva på seniorishockey med nejdens lag. Individuellt erbjuds en lämplig nivå för varje elev med strävan att uppnå högsta möjliga elitnivå. Elever på ishockeylinjen kan representera också andra föreningar än de i nejden verksamma.

Isträningarna är förlagda till ishallen, Kristallen, i Jakobstad och utbildningen till ortens skolor. I fall spelare redan har valt ett annat utbildningsalternativ erbjuder vi oss alltid att ta kontakt med skolan för att undersöka möjligheten för dig att frigöra tid för individuell hockeyträning och i övrigt kunna kombinera utbildning med hockey på bästa sätt.

Målsättningen med verksamheten är att underlätta för ungdomar att förena ishockeyträning med studier på andra stadiet. Eleverna skall genom teoristudier och målmedveten träning ges möjlighet att utveckla sina idrottsfärdigheter, så att den egna förmågan att utöva spelet förbättras.

Efter genomgången kurs skall eleven :

• ha självinsikt och medvetenhet om en tydlig idrottslig utveckling.
• ha vidareutvecklat sina färdigheter inom specialidrotten ishockey.
• ha utvecklat och förbättrat sin fysiska status.
• vara väl förtrogen med ishockeyns teknik, taktik och regler.
• ha kunskap och färdighet i olika träningsmetoder och deras effekt för utveckling av egenskaper som uthållighet, styrka, koordination, snabbhet och rörlighet.
• ha kunskap om människokroppens byggnad och dess funktion.
• ha grundläggande insikt i idrottspsykologi och dess betydelse för prestationen.
• ha kunskap om hur man förebygger och behandlar vanliga idrottsskador.
• ha kunskap om kostens betydelse för prestation och hälsa.
• kunna lägga etiska perspektiv på sitt eget idrottsutövande och på idrotten i sig.
• känna till hur media arbetar och kunna svara på journalisternas frågor.
• känna till ishockeyns historia och utveckling.
• genom praktisk tillämpning befästa och vidareutveckla de teorikunskaper som inhämtats.
• ha kunskap om idrottsrörelsen och dess organisation.
• med hjälp av sin tränar- och domarutbildning kunna planera, organisera och leda tränings- och tävlingsverksamhet i ishockey för barn och ungdom.
• vara mogen att ta steget över till att utöva sin ishockey på kvalitativ hög seniornivå.

Specialidrott/ishockey omfattar sammanlagt fyra studieveckor per läsår. En studievecka motsvarar 40 timmar. Fördelningen mellan ämnets tre olika huvudområden bör vara:

Isträningar ca 70 %

Fysisk träning ca 20 %

Teori ca 10 %

En tredjedel av specialidrott/ishockey anordnas inom den samlade skoldagen och fördelas över andra stadiets utbildnings tre årskurser. Två tredjedelar av specialidrott/ishockey anordnas av föreningen och sker på egen tid, kvällstid eller under lov och veckoslut. Verksamheten på hockeylinjen är tvåspråkig. Över deltagandet i verksamheten för eleven träningsdagbok som rapporteras och utvärderas.

En förutsättning för ishockeylinjens verksamhet är att man kan erbjuda spelarna utbildningsmöjlighet med skolor på andra stadiet. För tillfället är följande läroinrättningar kopplade till samarbetet kring ishockeylinjen: Jakobstads gymnasium, Optima (Handelsinstitutet, Hantverkarskolan, Lannäslundskolan och Yrkesskolan), Pietarsaaren lukio och Pedersöre gymnasium. Beroende på efterfrågan och behov av specialidrott/ishockey som kursprogram kan även antalet skolor utökas eller minskas.

Kursprogrammet specialidrott/ishockey utgör ca 1/3 av elevens totala ishockeyutbildning. Skolans aktiviteter förläggs till dagtid och huvuddelen av verksamheten skall utgöras av individuell teknikträning, teknisk/taktisk spelmomentsträning i mindre enheter, individuell inriktad fysisk träning, fysik- och tekniktester och i huvudsak all teori inom specialidrott/ishockey.

Den andra delen av utbildningen, ca 2/3, genomförs i form av teori, träning och matcher i respektive förenings regi på kvällstid och helger. Huvuddelen av denna verksamhet består av teknikträning, teknisk/taktisk spelmomentsträning i både mindre och större enheter, spelsystemsträning, lagbyggnad, fysisk träning och matchträning. Verksamheten sker med fördel i hel grupp om 18-24 st.

Skolans och föreningens aktiviteter skall samplaneras och integreras och skall tillsammans betraktas som en helhet. Hänsyn skall tas till elevens samlade vardag och aktuella studiesituation och verksamheten bör formas därefter. Det är av största vikt att sträva mot en bra balans mellan studier - träningar/matcher – mat/näring – vila/sömn.

Teknikträning
Eleven skall genom speciell teknikträning få grundläggande färdigheter i ishockeyns alla tekniska moment. Teknikträningen skall vara individuellt inriktad och genomföras i form av teknikövningar, spelövningar och olika former av smålagsspel.

Teknisk/taktisk träning
Eleven skall förstå och kunna tillämpa grunderna och begreppen i anfallsspel och försvarsspel. Han skall känna till olika principer och lösningar för de individuella, parvisa och gruppvisa tekniska/taktiska momenten i vanligen förekommande spelsituationer som t ex. 1 mot 1, 2 mot 1, 1 mot 2, 2 mot 2, 3 mot 2, 2 mot 3, osv. Träningen genomförs i form av spelmomentsträning i små enheter med inslag av allsidiga spelövningar och tvåmålsspel i olika former.

Spelsystemsträning
Eleverna skall orienteras om principerna i olika spelsystem, om dess för- och nackdelar. Spelsystemsträningen genomförs dock i huvudsak som en del i föreningsträningen. Den kan ändå med fördel provas på i undervisande syfte inom ramen för skolans verksamhet.

Uppvärmning/nedvarvning
Eleven skall känna till betydelsen och principerna för uppvärmning och nedvarvning, samt kunna genomföra dessa båda aktiviteter individuellt i samband med varje träningstillfälle eller match.

Uthållighetsträning
Eleven skall känna till principerna och metoderna för förbrännings- och spjälkningsträning. Förbränningsträningen (distans/intervall) kan genomföras individuellt eller i grupp som en del i föreningsträningen både på och utanför isen.

Styrketräning
Eleven skall ha elementära kunskaper om musklers läge och deras funktion samt vara medveten om principer och metoder för olika typer av styrketräning i både uppbyggande och skadeförebyggande syfte. Stor vikt skall läggas vid inlärning av korrekt lyftteknik. Huvuddelen av styrketräningen bör vara av dynamisk karaktär och syfta till att bygga upp spelarens muskulatur. Styrketräning bedrivs lämpligen hela året om, både individuellt och i grupp, inom ramen för både skolans och föreningens verksamhet.

Rörlighetsträning
Eleven skall förstå och känna till olika principer och metoder för rörlighetsträning. Träningen skall kunna genomföras individuellt av eleven i samband med varje träningstillfälle.

Koordinationsträning
Eleven skall känna till syftet med koordinationsträning, träningsprinciper och övningar för träning av olika koordinativa delegenskaper.

Snabbhetsträning
Eleven skall känna till och förstå olika typer av snabbhet, principer och metoder för snabbhetsträning.

Komplex träning
Den komplexa träningen bygger på en allsidig träning där flera fysiska egenskaper tränas samtidigt. Eleven skall förstå och kunna tillämpa denna form av sammansatt träning. Träningen bedrivs utanför isen, t ex. i hinderbana, cirkelträning eller som gymping/work out etc.

Eleven skall prövas inom de olika huvudmomenten för uppföljning av dels sin kunskapsnivå och sin fysiska status och dels för att ha mätbara resultat på om träningen bedrivits på ett tillfredställande sätt. Rekommenderas att varje elev genomför tester enligt överenskommelse och eventuellt kompletteras med några egna tester allt utifrån de lokala förutsättningar som finns.

Timfördelningen mellan de följande huvudmomenten för ishockeyteori är att beakta som vägledande disposition. Inom kursplanens ram finns möjlighet till viss flexibilitet beroende på elevernas förkunskaper och behov. Teoriavsnitten syftar till att utveckla och förbättra kunskaper och färdigheter, som eleven kan tillämpa och utnyttja i sitt eget utövande av specialidrotten. Inom vissa teoriavsnitt kan med fördel externa föreläsare engageras, "specialister" inom olika ämnesoråden som t ex. i kost och hälsa, mediakunskap, etik och moral, m.m. Denna expertkunskap finns att tillgå via bl.a. idrottsförbunden eller de olika läroinrättningarna. För att få en bild av vilka kunskaper eleven inhämtat i respektive ämnen samt om huruvida eleven uppnått de mål som kursplanen beskriver rekommenderas att teoriavsnitten följs upp med någon form av utvärdering. Timfördelningen gäller för totala andra stadiets utbildning och fördelas på tre läsår.